Hoppa till innehållet

Schwan Kamal

Från Wikipedia
Schwan Kamal
Schwan Kamal, 2014.
Född1 juli 1967 (57 år)
Kurdistan
Medborgare iTyskland
SysselsättningSkulptör
Redigera Wikidata

Schwan Kamal, född 1 juli 1967[1] i Jolakan, ett område i Sulaymaniyya i Irak, är en kurdisk, tysk, svensk skulptör.[2]

Kamal studerade skulptur på Iraks konsthögskola åren 1982–1987 och fick därefter ett stipendium till konstakademin vid Bagdads universitet. Där läste han ett kandidatprogram i skulptur och avlade examen 1991.

Bronsstaty av riddaren Arnold i Elberfeld, restaurerad av Kamal 2010.

När Kamal avlade examen fick han ett erbjudande av Baathpartiet att stanna kvar i Bagdad och avlägga en högre examen, men han avböjde och flyttade tillbaka till Sulaymaniyya, där han blev lärare i skulptur.[3]

Skulptur av Felix Mendelssohn, framför Düsseldorfs operahus.

År 1994 flydde Kamal först till Tyskland och därefter vidare till Grekland. År 1995 hamnade han i Düsseldorf i Tyskland. Här började Schwan Kamals karriär i Europa.[4] År 2015 flyttade han till Malmö i Sverige.[5] 2019 tog han en examen motsvarande en masterutbildning inom skulptur.

Schwan Kamal är medlem i flera konstnärsförbund i Kurdistan, Irak, Tyskland och Sverige.[6]

gerechtigkeeits brunnen wuppertal
Gerechtigkeitsbrunnen i Wuppertal.

År 1995 arbetade Schwan i ett grekiskt företag som sysslade med skulptur. Samma år flyttade han till Tyskland, där han arbetade med ett liknande företag, Kunstgießerei Kayser GmbH.[7] Där arbetade han fram till 2015 och skapade ett flertal statyer, bland annat på britten Tony Cragg, tysken Thomas Schütte, tyskan Katharina Fritsch och polskan Magdalena Abakanowicz. Under dessa 20 år blev Schwan Kamal ett välbekant namn i Tyskland. Han tillfrågades därför om han vill återskapa viktiga monument som förstördes eller försvann under andra världskriget. Dessa monument kan man idag se i olika parker och på allmänna platser.

År 2015 blev han medlem i Skånes konstförening och började arbeta med Robert Cassland på Maiale konstgjuteri i Malmö, ett företag som inriktar sig på statyer. Han började även att arbeta på Rosengrens konstgjuteri. Där skapade han ett flertal statyer.

Bland Schwans verk återfinns:

  • Staty föreställande Tofiqy Karaba i staden Halabja i Kurdistan i Irak. Karaba avled i gasattacken i Halabja. (1991)[8]
  • Staty föreställande Hamasaidy Andazyar i Sulaymaniyya. (1992)
  • Skulptur föreställande Shahidany chiman i Sulaymaniyya. (1993)
  • Skulptur föreställande den rumänske journalisten Gad Gross, som blev mördad av den irakiska regimen. (1993)
  • Staty föreställande Khala Hajy i Sulaymaniyya. (1993)
  • Skulptur föreställande Bakhyar Askari i Erbil. (1994)[9]
  • Statyn Justitia som finns i Erbils tingsrätt. (2013)
  • Staty av poeten Sherko Bekas i Sardam centrum i Sulaymaniyya. (2014)[10]
  • Staty av poeten Sherko Bekas, som står vid dennes grav i Azadiparken i Sulaymaniyya. (2015)[11]
  • Skulptur av musikern Gustav Adolf Uthmann, i Wuppertal. (1999)
  • Rekonstruktion av skulptur av riddaren Arnold (Der Ritter Arnold von Elberfeld) i Elberfeld i Wuppertal. (2008)[21]
  • Skulptur av Justitia (Gerechtigkeit), som finns vid rådhuset i Elberfeld. (2009)[22]
  • Skulpturen Wahrheit utanför rådhuset i Elberfeld i Wuppertal. (2010)[23]
  • Skulpturen Hjälp de fattiga i kyrkornas park i Wuppertals centrum. (2011)[24]
  • Gerechtigkeitsbrunnen på ett torg i Wuppertal. (2012)
  • Skulptur av musikern och kompositören Felix Mendelssohn, som finns framför Düsseldorfs operahus. (2013)[25]
  • Skulptur av Pieter Heild (känd som Hush Hush) i Wuppertal. (2013)
  • Skulptur av en ängel för en kyrkogård i Düsseldorf. (2014)

Utställningar

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1982 har Schwan Kamal deltagit i flera konstutställningar i Kurdistan och Europa.

Egna utställningar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1977 – Utställning i Sulaymaniyyas museum.
  • 2011 – Utställning i Sulaymaniyyas museum.
  • 2011 – Utställning i Erbils mediecentrum.

Grupputställningar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1982–1987 deltog han i årliga utställningar på sin skola, konsthögskolan.
  • 1988–1991 deltog han i en utställning på Konstakademin vid Bagdads universitet.
  • 1992 deltog han i en utställning på Sulaymaniyyas museum.
  • 1993 deltog han i en utställning på Sorkew centrum. Där fick han ett förstapris, som bästa konstnären.
  • 2008 deltog han i en utställning i Nordrhein i Tyskland.[26]
  1. ^ https://www.ratsit.se/19670701-Schwan_Kamal_Malmo/sxLhIp96ikGHHOjey27QRuSEpuYdn956i4vsGsFGPPA
  2. ^ Länktext, ytterligare text.
  3. ^ ”PUKmedia يحاور أيقونة النحت الكوردي شوان كمال‌” (på arabiska). www.pukmedia.com. https://www.pukmedia.com/AR/details/?Jimare=112999. 
  4. ^ ”Schwan Kamal - Vita”. bbk-niederrhein.de. https://bbk-niederrhein.de/vita.php?kuenstler=Kamal&artist_id=30. 
  5. ^ ”FamousFix.com homepage”. FamousFix.com. https://www.famousfix.com/. 
  6. ^ ”Du sökte efter schwan kamal”. Svenska Konstnärsförbundet. https://konstnarsforbundet.se/search/schwan%20kamal/. 
  7. ^ ”Pressespiegel - Kunstgießerei Kayser GmbH”. web.archive.org. 29 juni 2017. Arkiverad från originalet den 29 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170629164445/http://www.kunstgiesserei.com/pressespiegel.php. 
  8. ^ ”تۆفیقی کارەبا”. www.rudaw.net. https://www.rudaw.net/sorani/onair/tv/episodes/episode/features-tofiqikaraba-16032014. 
  9. ^ کوردیپێدیا, Kurdipedia-. ”شوان کەمال” (på finska). Kurdipedia.org. https://www.kurdipedia.org/?q=201007221638434544. 
  10. ^ ”گالەری”. www.rudaw.net. https://www.rudaw.net/sorani/culture/261020141. 
  11. ^ ”پەردە لەسەر مۆنۆمێنتی شێرکۆ بێکەس لادەدرێت”. www.rudaw.net. https://www.rudaw.net/sorani/kurdistan/1607201514. 
  12. ^ ”shwan kamal-Ulla Jacobsson. هونەری پەیکەرسازی\فن النحت”. https://www.youtube.com/watch?v=9pQJ68wk8QQ. 
  13. ^ ”Ulla Jacobssons plats”. https://www.naturkartan.se/sv/vastra-gotalands-lan/ulla-jacobssons-plats. Läst 25 december 2022. [död länk]
  14. ^ Rutberg, Ingela (27 juni 2019). ”Kungen gömde sig i skorstenen – upplev medeltidens Åhus med ny app”. Kristianstadsbladet. https://www.kristianstadsbladet.se/upptack-medeltiden-med-dagens-teknik/. 
  15. ^ Svenska järn- och metallgjuteriers förening.
  16. ^ ”براوەی ٢٠٢٢” (på engelska). Metrography. 12 juni 2022. Arkiverad från originalet den 1 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230101193712/https://metrography.org/kamaran-awards-ku/%D8%A8%D8%B1%D8%A7%D9%88%DB%95%DB%8C-%D9%A2%D9%A0%D9%A2%D9%A2/. 
  17. ^ ”خەڵاتی کامەران دەدرێتە دوو رۆژنامەڤان”. www.rudaw.net. https://www.rudaw.net/sorani/kurdistan/2912202119. 
  18. ^ ”خەڵاتی دانا ڕەئووف بۆ شانۆنامەی کوردی – که‌پر”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230101194943/https://keper.org/%D8%AE%DB%95%DA%B5%D8%A7%D8%AA%DB%8C-%D8%AF%D8%A7%D9%86%D8%A7-%DA%95%DB%95%D8%A6%D9%88%D9%88%D9%81-%D8%A8%DB%86-%D8%B4%D8%A7%D9%86%DB%86%D9%86%D8%A7%D9%85%DB%95%DB%8C-%DA%A9%D9%88%D8%B1%D8%AF%DB%8C/. 
  19. ^ ”خه‌لاتی دانا ڕه‌ئووف – دانا ڕەئووف”. https://danamarouf.com/?page_id=1527. 
  20. ^ nusar2 (6 juni 2023). ”حسێن عارف و قۆناغی نوێی چیرۆکنووسین”. رۆژنامەی ھەولێر. https://hawlerweb.net/adab/2023/06/55855/. Läst 11 april 2024. 
  21. ^ Zeitung, Westdeutsche (7 juli 2009). ”Ritter Arnold: Sein Ross ist schon fast fertig” (på tyska). Westdeutsche Zeitung. https://www.wz.de/nrw/wuppertal/stadtteile/elberfeld/ritter-arnold-sein-ross-ist-schon-fast-fertig_aid-31303939. 
  22. ^ ”Justitia-Statue am Rathaus in Wuppertal Elberfeld Stock-foto” (på da-DK). Adobe Stock. https://stock.adobe.com/dk/images/justitia-statue-am-rathaus-in-wuppertal-elberfeld/190921705. 
  23. ^ ”Kein Figurenschmuck am Elberfelder Verwaltungshaus” (på tyska). Wuppertal. https://www.wuppertal.de/presse/meldungen/meldungen-2013/juli/102370100000509565.php. 
  24. ^ ”Armenpflege-Denkmal (1903) - Denkmal-Wuppertal.de” (på de-DE). https://www.denkmal-wuppertal.de/2012/04/armenpflege-denkmal-1903.html. 
  25. ^ ”Düsseldorf Will Replace Mendelssohn Statue” (på engelska). The Forward. 19 juli 2012. https://forward.com/schmooze/159616/duesseldorf-will-replace-mendelssohn-statue/. 
  26. ^ Artedos.de text.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]