Scelotes arenicolus
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Scelotes arenicolus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Skinkar Scincidae |
| Släkte | Scelotes |
| Art | Scelotes arenicolus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scelotes arenicolus | |
| Auktor | Peters 1854 |
| Synonymer | |
|
Scelotes arenicola Broadley 1990[1] Scelotes arenicolor Greer 1970 Scelotes arenicola Boulenger 1887 Herpetosaura arenicola Peters 1854[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Scelotes arenicolus[2] är en ödleart som beskrevs av Peters 1854. Scelotes arenicolus ingår i släktet Scelotes och familjen skinkar.[3][4]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Arten delas in i följande underarter:[3]
- S. a. insularis
- S. a. arenicola
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Broadley D G (1990) The herpetofaunas of the islands off the coast of south Mocambique., ARNOLDIA ZIMBABWE 9 (35): 469-493
- ^ [a b] Peters,W.C.H. (1854) Diagnosen neuer Batrachier, welche zusammen mit der früher (24. Juli und 17. August) gegebenen Übersicht der Schlangen und Eidechsen mitgetheilt werden., Ber. Bekanntmach. Geeignet. Verhandl. Königl.-Preuss. Akad. Wiss. Berlin 1854: 614-628
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (4 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/scelotes+arenicolus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Scelotes arenicolus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
|