Hoppa till innehållet

Sarek

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Sarek (olika betydelser).
Sareks nationalpark
Nationalpark
Rapadalen i Sareks nationalpark.
Rapadalen i Sareks nationalpark.
Land Sverige Sverige
Region Lappland
Kommun Jokkmokk
Landmärken Kungsleden, Rapadeltat, glaciärer
Sjö Lájtávrre
Berg Sarektjåkkå, Ålkatj, Piellorieppe
Flod Rapaätno
Koordinater 67°17′N 17°37′Ö / 67.283°N 17.617°Ö / 67.283; 17.617
Högsta punkt Sarektjåkkå
 - höjdläge 2 089 m ö.h.
Area 1 970 km²
Geologi Amfibolit
Växt Fjällbjörk
Djur Björn, lodjur, järv, älg, ren
Grundad 1909
Skötsel Laponiatjuottjudus
Nås enklast från Kvikkjokk eller Suorva
Geonames 10793786
Sareks läge i Norrbottens län
Sareks läge i Norrbottens län
Sareks läge i Norrbottens län

Sarek är en 1 970 km² stor nationalpark i västra delen av Jokkmokks kommun i Lappland och bildades 1909. Sarek är Sveriges största högfjällsområde[1] där samer har bott och följt renens vandringar sedan urminnes tider.[2] Sarek gränsar i väster till Padjelanta nationalpark och i nordost till Stora Sjöfallets nationalpark.[3] I Sarek finns sex av Sveriges tretton högsta fjäll och nästan 100 glaciärer.[4] Nationalparken är uppkallad efter fjället Sarektjåhkkå som är 2 089 meter högt[1] och är Sveriges näst högsta berg.[5]

Sarek ingår i världsarvet Laponia och i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura 2000.[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Axel Hamberg (1863–1933) var professor i geografi vid Uppsala universitet 1907–1928 och en pionjär inom svensk fjällforskning. Hamberg utförde omfattande geologiska, klimatologiska och glaciologiska studier av Sarekområdet.[6]

År 1909 bildades de första nationalparkerna i Sverige efter amerikanska förebilder som Yellowstone, och där Sareks nationalpark, Stora Sjöfallets nationalpark samt Abisko nationalpark ingick. I sarekområdet fick samerna fortsätta att bedriva renskötsel men fråntogs rätten till björnjakt. Samernas rättigheter till Sarek urholkades successivt men 2013 återfick samerna rätten till renskötsel i hela parken men får dock inte jaga älg.[7] 1996 utsågs världsarvet Laponia, där Sarek ingår tillsammans med nationalparkerna Muddus, Padjelanta och Stora sjöfallet, naturreservaten Sjaunja och Stubba samt områdena Sulitelma, Laitauredeltat och Tjuoltavagge.[8]

Flora

[redigera | redigera wikitext]

På kalfjällen växer lavar, mossor, dvärgvide, gräs och örter. I de djupare dalgångerna finns fjällbjörksskogar med ängar med smörboll, nordisk stormhatt och midsommarblomster och på fjällsidorna kan blåbär, dvärgbjörk, vide och en växa.[9]

Fauna

[redigera | redigera wikitext]

Inom nationalparken finns större däggdjur som björn, järv, lodjur, ren och älg. Älgarna vandrar ut ur Sarek under höstvintern. Djuren i Sarek rör sig ofta i dalgångarna, som leder genom massiven i det högalpina landskapet. Dalgångarnas namn tyder på att de är renmarker. Sarvesvágge kan översättas till ”Sarvdalen” (sarv betyder ”rentjur”) och Guohpervágge till ”Klövdalen”. I björkskogarna förekommer lövsångare, bergfink, gulärla, blåhake och svartvit flugsnappare och i sjöarna kricka och vigg och på fjällhedarna lappsparv, ljungpipare, fjällpipare och ripor. I Sarek förekommer också rovfåglar som kungsörn, fjällvråk och stenfalk.[10]

Topografi

[redigera | redigera wikitext]

Fjällens högsta delar består i huvudsak av amfiboliter och gabbrodiabaser och på lägre nivåer samt omgivande berg och slätter av syeniter och graniter, siluriska och kristalliniska skiffrar.[5]

Dalgångar

[redigera | redigera wikitext]

Alkavagge Pastavagge
Kukkesvagge Kuopervagge
Njåtjosvagge Rapadalen
Ruotesvagge Sarvesvagge

Massiv

[redigera | redigera wikitext]
Piellorieppe Pårte
Ruotes Sarektjåkko
Skårki Tjäkkok
Ålkatj Ähpar

Högslätter

[redigera | redigera wikitext]

Sjöar

[redigera | redigera wikitext]

Turism

[redigera | redigera wikitext]

Sarek är ett av Sveriges främsta områden för fjällturism, dock knappast för oerfarna besökare då området saknar övernattningsstugor öppna för allmänheten.[11]

Sarek kan nås från Kvikkjokk via Kungsleden och Pårekslätten eller via Tarradalen. Från norr kan Sarek nås från Ritsem och från öster via Saltoloukta, Suorvadammen eller Seitevare. Under sommarsäsongen finns normalt en flygförbindelse till Staloluokta. Aktse kan nås från både norr och söder via Kungsleden.

Broar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett fåtal broar avsedda för renskötseln:[12]

  • Gallakjåhkå: öster om Rittak finns två broar över den östra respektive den västra delen av bäcken.
  • Guhkesvákkjåhkå: längst i öster i Guhkkesvágge.
  • Gådokjåhkå: söder om Gådokbuollda.
  • Jåkkejågåsj: vid Jågge på Kungsleden mellan Bårdde/Pårte och Aktse.
  • Sjábttjakjågåsj: längs Kungsleden mellan Bårdde/Pårte och Aktse.
  • Skárjábron vid Mihkká i centrala Sarek är en sommarbro som sätts ut runt midsommar varje år och tas in i mitten av september.
  • Suobbatjåhkå: norr om Tjaktjajávrre finns broar över östra och norra delen av bäcken.

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Sarek. ”Sarek”. www.lansstyrelsen.se. http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/nationalparker/sarek/Pages/default.aspx. Läst 22 juli 2017. 
  2. ^ ”Nationalparksfakta | Sarek nationalpark | Välj nationalpark | Sveriges nationalparker”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/sarek-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 22 juli 2017. 
  3. ^ ”Treparksmötet - Svenska Turistföreningen”. Svenska Turistföreningen. https://www.svenskaturistforeningen.se/leder/treparksmotet/. Läst 23 juli 2017. 
  4. ^ ”Sarek nationalpark”. Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/sarek-nationalpark/. Läst 16 augusti 2019. 
  5. ^ [a b] Hamberg, Axel (20 december 1922). ”Sarekfjällen”. runeberg.org. sid. 1. https://runeberg.org/sarek/0013.html. Läst 23 juli 2017. 
  6. ^ ”Axel Hamberg - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/axel-hamberg. Läst 23 juli 2017. 
  7. ^ ”Historik | Nationalparksfakta | Sarek nationalpark | Välj nationalpark | Sveriges nationalparker”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/sarek-nationalpark/nationalparksfakta/historik/. Läst 22 juli 2017. 
  8. ^ Laponia, Världsarvet. ”Världsarvet Laponia”. www.lansstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170812022055/http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/varldsarvet-laponia/Pages/default.aspx. Läst 23 juli 2017. 
  9. ^ ”Växtliv | Nationalparksfakta | Sarek nationalpark | Välj nationalpark | Sveriges nationalparker”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/sarek-nationalpark/nationalparksfakta/vaxtliv/. Läst 22 juli 2017. 
  10. ^ ”Djurliv | Nationalparksfakta | Sarek nationalpark | Välj nationalpark | Sveriges nationalparker”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/sarek-nationalpark/nationalparksfakta/djurliv/. Läst 22 juli 2017. 
  11. ^ ”Sarek nationalpark | Välj nationalpark | Sveriges nationalparker”. Sveriges nationalparker. https://www.sverigesnationalparker.se/park/sarek-nationalpark/. Läst 22 juli 2017. 
  12. ^ ”Broar”. Laponia. Arkiverad från originalet den 7 november 2016. https://web.archive.org/web/20161107074208/http://laponia.nu/upplev/broar/. Läst 23 juli 2017. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Abrahamsson, Tore. Detta är Sarek. Libris 7247252 
  • Andersson, Karl-Gustav. Sarekmagnesiten: ett snövitt brott i nationalpark. Libris 2885127 
  • Berggren, Annika; Hjort Håkan. Vildmarksvandring i Sarek. Libris 10441404 
  • Bergstrand, Ingrid; Spik Pietar. Badjelánnda - Sarek kulturlandskap: Sirkas och Jåhkågasska samebyar. Libris 8381012 
  • Curry-Lindahl, Kai. Sarek, Stora Sjöfallet, Padjelanta: Europas tre största nationalparker. Libris 7233153 
  • Erikson, Mauritz. Flyktingar i fjällen. Libris 7232954 
  • Fowelin, Hans. Vandringsturer i Sarek. Libris 11677034 
  • Grundsten, Claes. Sarek: [stigar, färdstråk, utflyktsmål, bestigningar]. Libris 11657787 
  • Grundsten, Claes. Sarek och Kebnekaise: där ljuset skiftar. Libris 7800883 
  • Hamberg, Axel. Berättelse om en resa i Sarjekfjällen sommaren 1895. Libris 8579114 
  • Hamberg, Axel. Resor i Kvikkjokks högfjäll: sommaren 1896. Libris 7605932 
  • Karlsson, Bo; Karlsson Sune. Sareks fyra årstider. Libris 7153632 
  • Kolmodin, Torsten. Vaisaluokta-Alkavare-Kvikkjokk. Libris 11260672 
  • Lundgren, Svante. Sarek: färder och iakttagelser i fjällen mellan luleälvarna. Libris 645840 
  • Lundgren, Svante. Vandra i Sarek: färder bortom rösade leder. Libris 7151843 
  • Mårell, Anders. Interaktionen mellan järv och lodjur i Sarekområdet. Libris 2347492 
  • Neregård, Fredrik. Fjällvandra i Sarek: de bästa färdvägarna i nationalparken med tips på vadställen, lägerplatser och toppturer. Libris 12756627 
  • Nilsson, Edvin. Mitt vildmarksrike Sarek. Libris 7145689 
  • Nilsson, Edvin. Sarek: vandringar i vår sista vildmark. Libris 923018 
  • Nilsson, Edvin. De vilda djurens Sarek.. Libris 1441813 
  • Nævra, Arne; Kolberg Dagfinn. Libris 7490092 
  • Sareks nationalpark: sammanställning av nuvarande utnyttjande. Libris 3114086 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Nationalparker i Sverige
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sarek&oldid=56541002”