Santi Nereo e Achilleo

	Santi Nereo e Achilleo
	Kyrka
	Exteriören vid Viale delle Terme di Caracalla.
Land	Italien
Län	Lazio
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Församling	Santa Maria in Vallicella
Plats	Viale delle Terme di Caracalla
Invigd	300-talet
	Interiören. Interiören.

Santi Nereo e Achilleo är en kyrkobyggnad, mindre basilika^[1] och titelkyrka i Rom, helgad åt de heliga martyrerna Nereus och Achilleus. Kyrkan är belägen vid Viale delle Terme di Caracalla i Rione San Saba och tillhör församlingen Santa Maria in Vallicella.^[2]

Kyrkans historia

Kyrkans första skriftliga omnämnande återfinns på ett epitafium från år 377, där kyrkan omtalas som Titulus Fasciolae; denna titulus hade stiftats av påve Julius I (337–352). Fasciola är latin och betyder ”liten bindel”. Aposteln Petrus var fängslad i Mamertinska fängelset i Rom, men lyckades att fly ur fängelset. Han ska enligt legenden ha lindat en bindel eller ett bandage om sin ena vrist; fotbojan hade skrapat bort hud på detta ställe. När Petrus flydde genom Rom, ska denna bindel ha fallit av på den plats, där kyrkan senare uppfördes.^[1]

Under påve Leo III:s pontifikat (795–816) byggdes kyrkan om och gavs en basilikal grundplan. På grund av områdets ohälsosamma tillstånd övergavs dock kyrkan efter en tid. Inför Jubelåret 1475 lät påve Sixtus IV restaurera basilikan. Kardinal Cesare Baronius lät år 1597, med stöd av påve Clemens VIII, företa en genomgripande renovering, vid vilken interiören smyckades med freskcykler; Girolamo Massei var en av konstnärerna.^[1]

Fasaden i senrenässans har olika geometriska dekorationer. Ingångsporten föregås av en portal med två toskanska kolonner. Nedanför det utskjutande taket finns en fresk föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet.^[1]

Interiören

Kyrkan är treskeppig med absid. I absidens halvkupol finns en fresk som framställer Det sanna Korset med tio helgon: Nereus, Achilleus, Simplicius, Servilianus, Caesarius, Domitilla, Theodora, Euphrosina, Felicola och Plautilla. Triumfbågen har en mosaik med flera scener. Huvudscenen visar Kristi förklaring med Mose och Elia. Till vänster ses Jungfru Marie bebådelse och till höger ses en ängel ge ett budskap åt Jungfru Maria, som håller Jesusbarnet.^[3] Det sistnämnda motivet är Theotokos.^[4]

Omnämningar i kyrkoförteckningar

Katalog	År	Benämning
Catalogo di Cencio Camerario	1192	sco. Nereo^[5]
Il Catalogo Parigino	cirka 1230	s. Nereus^[6]
Il Catalogo di Torino	cirka 1320	Ecclesia sanctorum Nerei et Archilei titulus presbiteri cardinalis^[7]
Il Catalogo del Signorili	cirka 1425	ss. Nerei et Achilei^[8]

Titelkyrka

Kyrkan stiftades som titelkyrka med namnet Titulus Fasciolae omkring år 112 av påve Alexander I.^[9]

Kardinalpräster under 1900- och 2000-talet

Agostino Gaetano Riboldi: 1901–1902
Anton Hubert Fischer: 1903–1912
Vakant: 1912–1916
Pietro La Fontaine: 1916–1921
Dennis Joseph Dougherty: 1921–1951
Celso Benigno Luigi Costantini: 1953–1958
William Godfrey: 1958–1963
Thomas Benjamin Cooray: 1965–1988
Bernardino Carlos Guillermo Honorato Echeverría Ruiz: 1994–2000
Theodore Edgar McCarrick: 2001–2018
Vakant: 2018–

Kommunikationer

Närmaste tunnelbanestation är Circo Massimo.

Bilder

Interiören.

Referenser

Noter

^ [a b c d] Lombardi 1993, s. 371.
^ ”Chiesa rettoria Santi Nereo ed Achilleo alle Terme di Caracalla” (på italienska). Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 12 januari 2020. https://archive.today/20200112200502/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=939. Läst 12 januari 2020.
^ Rendina 2000, s. 266.
^ Ausenda 2002, s. 521.
^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#21. Läst 13 januari 2019.
^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#349. Läst 13 januari 2019.
^ ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#273. Läst 13 januari 2019.
^ ”Il Catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#344. Läst 13 januari 2019.
^ ”Ss. Nereo ed Achilleo” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 13 januari 2020. https://archive.today/20200113020524/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/titles-5.htm%23Nereo#Nereo. Läst 13 januari 2020.

Tryckta källor

Armellini, Mariano (1982) [1891] (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni del Pasquino. sid. 591–594. OCLC 73221620
Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1388. OCLC 2997278
Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 520–521. ISBN 88-365-2541-5
Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 388–389. OCLC 3696954
Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 371. OCLC 30727273
Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 266. ISBN 88-8289-419-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Santi Nereo e Achilleo.
Bilder & media

[Lombardi371-1] [a b c d] Lombardi 1993, s. 371.

[2] ”Chiesa rettoria Santi Nereo ed Achilleo alle Terme di Caracalla” (på italienska). Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 12 januari 2020. https://archive.today/20200112200502/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=939. Läst 12 januari 2020.

[3] Rendina 2000, s. 266.

[4] Ausenda 2002, s. 521.

[5] ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#21. Läst 13 januari 2019.

[6] ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#349. Läst 13 januari 2019.

[7] ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#273. Läst 13 januari 2019.

[8] ”Il Catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#344. Läst 13 januari 2019.

[9] ”Ss. Nereo ed Achilleo” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 13 januari 2020. https://archive.today/20200113020524/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/titles-5.htm%23Nereo#Nereo. Läst 13 januari 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]