Hoppa till innehållet

Santi Faustino e Giovita

Santi Faustino e Giovita
Kyrka
Santi Faustino e Giovita. Fotografi från 1880-talet.
Santi Faustino e Giovita.
Fotografi från 1880-talet.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats Via dei Bresciani
Invigd 1578
Dekonsekrerad/
Riven
 
 - Riven 1888
Santi Faustino e Giovita (nummer 559 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748. Övriga kyrkor: 558) San Biagio della Pagnotta, 560) Santa Maria del Suffragio, 561) Oratorio di Santa Maria del Suffragio och 562) Oratorio del Gonfalone.
Santi Faustino e Giovita (nummer 559 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748. Övriga kyrkor: 558) San Biagio della Pagnotta, 560) Santa Maria del Suffragio, 561) Oratorio di Santa Maria del Suffragio och 562) Oratorio del Gonfalone.
Santi Faustino e Giovita (nummer 559 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748. Övriga kyrkor: 558) San Biagio della Pagnotta, 560) Santa Maria del Suffragio, 561) Oratorio di Santa Maria del Suffragio och 562) Oratorio del Gonfalone.

Santi Faustino e Giovita, även benämnd Sant'Anna dei Bresciani,[1][2] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt de heliga martyrerna Faustinus och Jovita, Brescias skyddspatroner, och senare även åt den heliga Anna. Kyrkan var belägen vid Via dei Bresciani i närheten av Via Giulia i Rione Ponte.

Kyrkans historia

[redigera | redigera wikitext]

År 1569 bildades Compagnia dei Bresciani i syfte att samla de personer från Brescia som levde i Rom. Sällskapet kom i besittning av Tempio Corintio, som utgjorde en del av det ofullbordade Palazzo dei Tribunali, vilket hade ritats av Donato Bramante på uppdrag av påve Julius II. Tempio Corintio revs och av dess byggnadsmaterial uppfördes kyrkan Santi Faustino e Giovita, som konsekrerades 1578. I anslutning till kyrkan byggdes ett härbärge för pilgrimer från Brescia. Under 1600-talets senare hälft byggde Carlo Fontana om interiören och ritade en ny fasad i strikt klassicerande stil. Fasadens nedre våning hade doriska pilastrar och en ingångsportal med två joniska halvkolonner. Den övre våningen hade korintiska pilastrar och bland annat en tondo med texten DEO SACRVM, buren av ett par putti.[2]

Högaltarmålningen framställde de heliga Faustinus och Jovita och var ett verk av Francesco Cozza. I höger sidokapell fanns en målning som skildrade den heliga Anna, utförd av Federico Baroccis skola. Omkring år 1860 ersattes denna med en målning av Francesco Coghetti. Det vänstra sidokapellet var invigt åt den helige Korsfäste (Santissimo Crocifisso) och hade ett träkrucifix från 1500-talet. I kyrkan fanns även bland annat målningarna Den Obefläckade Avlelsen av Luigi Gentile och Miraklet med den blindfödde av Girolamo Muziano.[2][3][4][5]

Med början på 1870-talet företogs dräneringsarbeten av Tibern och nya kajer uppfördes. En rad byggnader och kyrkor revs i samband med detta. Kyrkan Santi Faustino e Giovita revs 1888 för anläggandet av Lungotevere dei Sangallo.[2]

  1. ^ Armellini 1982, s. 357.
  2. ^ [a b c d] Lombardi 1998, s. 172.
  3. ^ Venuti 1767, s. 182–183.
  4. ^ Nibby 1839, s. 218.
  5. ^ Melchiorri 1840, s. 403.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Armellini, Mariano (1982) [1891] (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni del Pasquino. OCLC 73221620 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
  • Melchiorri, Giuseppe (1840) (på italienska). Guida metodica di Roma e suoi contorni. Roma: Tipografia Puccinelli. OCLC 602658635 
  • Nibby, Antonio (1839) (på italienska). Roma nell'anno MDCCCXXXVIII. Roma: Tipografia delle Belle Arti. OCLC 311878250 
  • Venuti, Ridolfino (1767) (på italienska). Accurata, e succinta descrizione topografica e istorica di Roma moderna. Roma: Carlo Barbiellini al Corso. OCLC 8825495 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]