Hoppa till innehållet

Santa Maria in Monticelli

Santa Maria in Monticelli
Kyrka
Exteriören.
Exteriören.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling Santi Biagio e Carlo ai Catinari
Plats Via di Santa Maria in Monticelli
Invigd 1101
Interiören.
Interiören.
Interiören.

Santa Maria in Monticelli är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Maria. Kyrkan är belägen vid Via di Santa Maria in Monticelli i Rione Regola och tillhör församlingen Santi Biagio e Carlo ai Catinari.[1]

Kyrkan hyser bland annat en Kristus-ikon från 1600-talet. Kristus, som på ikonen avbildas med slutna ögon, ska enligt uppgift mirakulöst ha öppnat ögonen år 1854.

Kyrkan är belägen på en låg kulle, italienska monticello.[2]

Kyrkans historia

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har anor från 500-talet. Under romersk kejsartid låg på denna plats några enklare byggnader. Enligt traditionen var det i en av dessa byggnader som aposteln Paulus hölls fängslad och dömdes till döden; Paulus avrättades genom halshuggning vid Aquae Salviae, där senare klostret Tre Fontane anlades.[2] År 1084 förstördes kyrkan under Robert Guiscards skövling av Rom. Påve Paschalis II lät restaurera kyrkan och konsekrerade den på nytt år 1101.[2][3] Även påve Innocentius II lät företa en restaurering och konsekrerade kyrkan ånyo den 6 maj 1143.[4]

Påve Clemens VIII (1592–1605) uppdrog åt Antonio Carracci att utföra målningen Kristi gisslande för ett av kyrkans sidokapell. Clemens XI (1700–1721) anbefallde en ombyggnad av kyrkan; denna genomfördes enligt ritningar av arkitekterna Matteo Sassi och Giuseppe Sardi. Vid denna tid tillkom även den nuvarande fasaden, med sitt något konvexa mittparti. Fasadens övervåning har en loggia. Till höger om fasaden reser sig kampanilen från 1100-talet. Benedikt XIII (1724–1730) överlät kyrkan åt Dottrinari-fäder, vilka företog en restaurering av interiören.[2]

Interiören är treskeppig med absid. Absidens halvkupol hyser Frälsarens anlete, ett mosaikfragment från 1100-talet.[2][5] Högaltarmålningen utgörs av Alfredo Beas Jungfru Marie frambärande i templet.[6] Absidens bägge sidoväggar har målningar av Cesare Mariani.[5]

Interiören har åtta sidokapell, fyra på var sida.

Cappella di Getsemani

Det första sidokapellet på höger hand är invigt åt Kristus i Getsemane och hyser en altarmålning av Odoardo Vicinelli, vilken framställer Kristus i Getsemane. Kapellets högra sidovägg har Jungfru Marie himmelsfärd, attribuerad åt Andrea Sacchi.[7]

Cappella della Flagellazione

I det andra kapellet, invigt åt Kristi gisslande, återfinns Antonio Carraccis altarmålning med detta motiv.[7]

Cappella di Santa Ninfa

Kapellet är invigt åt den heliga jungfrumartyren Nympha och målningen Den heliga Nympha vägrar att offra till avgudarna är ett verk av Giovanni Battista Puccetti. Till vänster ses Madonnan och Barnet med Palermos martyrer av Étienne Parrocel.[7]

Cappella di Gesù Nazarene

Det fjärde sidokapellet på höger hand, beläget till höger om högkoret, är invigt åt Jesus Nasarén och hyser bland annat en Kristus-ikon från 1600-talet. Kristus, som på ikonen framställs med slutna ögon, ska enligt uppgift mirakulöst ha öppnat ögonen år 1854.[8] Kapellets väggar är freskmålade av Eugenio Cisterna i början av 1900-talet.[9]

Vänster sida

[redigera | redigera wikitext]
Cappella della Flagellazione

Även det första sidokapellet på vänster hand är invigt åt Kristi gisslande. Altarmålningen på detta tema är utförd av den franske rokokomålaren Jean-Baptiste van Loo (1684–1745). Kapellets vänstra vägg har målningen Den helige Erasmus martyrium.[10]

Cappella del Santissimo Crocefisso

Andra kapellet till vänster är invigt åt den korsfäste Kristus och har ett träkrucifix, attribuerat åt Pietro Cavallini. Den heliga Birgitta ska vid flera tillfällen ha bett inför detta krucifix.[10]

Cappella di San Giovanni Battista

Tredje kapellet är invigt åt den helige Johannes Döparen. Altarmålningen är utförd av Giovanni Battista Puccetti och framställer Den helige Johannes Döparens predikan.[10] Till höger har Sebastiano Conca målat Madonnan och Barnet med helgon.[5]

Under altaret vördas den helige martyren Fortunatus reliker.[10]

Cappella di San César de Bus

Det fjärde sidokapellet på vänster hand, beläget till vänster om högkoret, är invigt åt den helige César de Bus (1544–1607), grundare av Dottrinari-fäderna.[6]

Omnämningar i kyrkoförteckningar

[redigera | redigera wikitext]
Katalog År Benämning
Catalogo di Cencio Camerario 1192 sce. Marie in Monticello[11]
Il Catalogo Parigino cirka 1230 s. Maria de Monticellis[12]
Il Catalogo di Torino cirka 1320 Ecclesia sancte Marie de Monticellis que est capella papalis[13]
Il Catalogo del Signorili cirka 1425 sce. Maria in Moncello[14]
  1. ^ ”Parrocchia Santi Biagio e Carlo ai Catinari – Chiesa rettoria Santa Maria in Monticelli” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 3 april 2019. https://archive.today/20190403145106/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=16. Läst 3 april 2019. 
  2. ^ [a b c d e] Lombardi 1993, s. 174.
  3. ^ Hülsen 1927, s. 349. Liber Pontificalis: ”hic consecravit ecclesiam S. Mariae positam in regione Areolae in loco qui vocatur in Monticelli”.
  4. ^ Hülsen 1927, s. 349.
  5. ^ [a b c] Ausenda 2002, s. 405.
  6. ^ [a b] Richiello 1998, s. 31.
  7. ^ [a b c] Richiello 1998, s. 30.
  8. ^ Garnett & Rosser 2013, s. 292.
  9. ^ Richiello 1998, s. 30–31.
  10. ^ [a b c d] Richiello 1998, s. 32.
  11. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#261. Läst 4 april 2019. 
  12. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#51. Läst 4 april 2019. 
  13. ^ ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#346. Läst 4 april 2019. 
  14. ^ ”Il Catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#26. Läst 4 april 2019. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 404–407. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1366. OCLC 2997278 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 404–405. ISBN 88-365-2541-5 
  • Buchowiecki, Walther (1970) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 2, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: Gesù Crocifisso bis S. Maria in Monticelli. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76031. OCLC 27719523 
  • Garnett, Jane; Rosser, Gervase (2013) (på engelska). Spectacular Miracles: Transforming Images in Italy, from the Renaissance to the Present. London: Reaktion. ISBN 978-1-78023-105-1 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 349–350. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 174. OCLC 30727273 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 237–238. ISBN 88-8289-419-3 
  • Richiello, Maria (Maggio 1998). ”Santa Maria in Monticelli” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (13): sid. 28–32. ISSN 1126-6546. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]