Santa Lucia in Septisolio
| Santa Lucia in Septisolio | |
| Kyrka | |
 Santa Lucia in Septisolio (här benämnd S. Luciae in Septem Soliis) på Christian Hülsens karta över det medeltida Rom från år 1927.
| |
| Land |  Italien
|
|---|---|
| Ort | Rom |
| Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Stift | Roms stift |
| Plats | vid dagens Via di San Gregorio, nedanför Palatinen |
| Dekonsekrerad/ Riven |
|
| - Riven | 1588 |
 Santa Lucia in Septisolio (här benämnd DIACONIA S ⋅ LVCIÆ IN SEPTI SOLIO) på Rodolfo Lancianis karta över Rom från år 1893–1901.
| |
Santa Lucia in Septisolio, även benämnd Santa Lucia in Septem Soliis,[1] var en kyrkobyggnad och titeldiakonia i Rom, helgad åt den heliga jungfrumartyren Lucia. Kyrkan var belägen vid Septizonium, nära dagens Via di San Gregorio, nedanför Palatinen.
Kyrkans namn
[redigera | redigera wikitext]Tillnamnet ”Septisolio” utgör en etymologisk förvrängning av Septizonium.[2]
Kyrkans historia
[redigera | redigera wikitext]Det råder osäkerhet beträffande när kyrkan konsekrerades. Dess första dokumenterade omnämnande – S. Luciae in Septizonio – förekommer i Einsiedeln-itinerariet från 700-talet.[3] Därefter nämns Santa Lucia i biografierna över påvarna Leo III (795–816) och Gregorius IV (827–844) i Liber Pontificalis; kyrkan har där tillnamnet ”in Septem Vias”.[1]
I Pietro Mallios katalog, sammanställd under påve Alexander III:s pontifikat (1159–1181), bär kyrkan namnet S. Lucie Palatii in cyrco iuxta Septa Solis, vilket ungefär betyder ”Sankta Lucia vid Palatinen, på cirkusen, vid de sju solarna”.[1] Informationen ger vid handen att kyrkan var belägen nedanför Palatinen, vid Circus Maximus östra ände, i närheten av Septizonium.[4]
Kyrkan Santa Lucia omnämns därefter i Catalogo di Cencio Camerario, en förteckning över Roms kyrkor sammanställd av Cencio Savelli år 1192 och bär där namnet sce. Lucie in Septem soliis.[5]
Därtill förekommer kyrkan i Il catalogo Parigino (cirka 1230) som s. Lucia de VII Foliis,[6] i Il catalogo di Torino (cirka 1320) som Ecclesia sancte Lucie in Septem Soliis diaconi cardinalis[7] och i Il catalogo del Signorili (cirka 1425) som sce. Lucie in septem soliis.[8]
I samband med rivandet av resterna av Septizonium år 1588 revs även kyrkan Santa Lucia in Septisolio.[4][9] Enligt den italienske historikern och arkeologen Mariano Armellini var kyrkan mycket rikt utsmyckad.[10]
Titeldiakonia
[redigera | redigera wikitext]Santa Lucia in Septisolio eller Septizonio var under lång tid titeldiakonia, åtminstone från slutet av 700-talet fram tills den upphävdes av påve Sixtus V år 1587.[11]
Kardinaldiakoner
[redigera | redigera wikitext]- Gregorio (1088)
- Gregorio Caetani (1099–1116 eller 1124–1130)
- Giovanni (cirka 1115 – cirka 1120)
- Gerardo (1120–1122)
- Gregorio (1122 – cirka 1130)
- Silvano (eller Sylvino) (1130 – cirka 1142)
- Rodolfo (1143–1159)
- Romano (1159–?)
- Leone Brancaleone (1200–1202)
- Pelagio Galvani (eller Paio Galvão) (1205–1210)
- Vakant (1210–1384)
- Angelo d'Anna de Sommariva (1385–1396)
- Vakant (1396–1446)
- Juan Carvajal (1446–1461), in commendam (1461–1469)
- Giovanni Michiel (1468–1470)
- Vakant (1470–1493)
- Fryderyk Jagiellonczyk (1493–1503)
- Niccolò Fieschi (1503–1506)
- René de Prie, titulus pro hac vice (1507–1509)
- Vakant (1509–1525)
- Alfonso d'Aviz (1525–1535)
- Vakant (1535–1557)
- Giovanni Battista Consiglieri (1557–1558)
- Vakant (1558–1565)
- Francesco Alciati (15 maj 1565 – 3 juni 1565)
- Francesco Crasso, titulus pro hac vice (8 februari 1566 – 6 mars 1566)
- Vakant (1566–1587)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Hülsen 1927, s. 305.
- ^ Platner 1929, s. 473–475.
- ^ ”Le chiese nell'itinerario di Einsiedeln (sec. VIII ex.)”. Christian Hülsen – Dissertazioni della Pontificia Accademia Romana di archeologia. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/2.html#37. Läst 8 oktober 2017.
- ^ [a b] Lombardi 1998, s. 260.
- ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#32. Läst 8 oktober 2017.
- ^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#301. Läst 8 oktober 2017.
- ^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#280. Läst 8 oktober 2017.
- ^ ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#266. Läst 8 oktober 2017.
- ^ Carpaneto et al. 2001, s. 668.
- ^ Armellini 1891, s. 516.
- ^ ”S. Lucia in Septisolio or Septizonio” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2017. https://archive.is/20171007224948/http://www2.fiu.edu/~mirandas/deaconries-2.htm%23Septisolio#Septisolio. Läst 7 oktober 2017.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651
- Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. OCLC 2997278
- Augenti, Andrea (2001) (på italienska). Il Palatino nel medioevo: archeologia e topografia (secoli VI–XIII). Bullettino della Commissione Archeologica Communale di Roma. Supplementi, 99-2070382-6; 4. Roma: "L'Erma" di Bretschneider. ISBN 88-7062-932-5
- Carpaneto, Giorgio et al. (2001) (på italienska). La grande guida dei rioni di Roma (2). Roma: Newton & Compton Editori. ISBN 88-8289-388-X
- Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954
- Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329
- Platner, Samuel Ball (1929) (på engelska). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. London: Oxford University Press. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/_Texts/PLATOP*/Septizonium.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Santa Lucia in Septisolio.
