Sant Martí

	Sant Martí
	Stadsdel
Land	Spanien
Stad (tätort)	Barcelona
Delområden	10 - El Camp de l'Arpa del Clot; - El Clot; - El Parc i la Llacuna del Poblenou; - La Vila Olímpica del Poblenou; - El Poblenou; - Diagonal Mar i el Front Marítim del Poblenou; - El Besòs i el Maresme; - Provençals del Poblenou; - Sant Martí de Provençals; - La Verneda i la Pau
Koordinater	41°25′4″N 2°11′55″Ö / 41.41778°N 2.19861°Ö
Area	10,52 km²
Folkmängd	230 133 (2010)
Befolkningstäthet	21 876 invånare/km²
Geonames	6544105

För andra betydelser, se Sant Martí (olika betydelser).

Sant Martí är ett av Barcelonas tio administrativa distrikt och ligger i nordöstra delen av staden. Officiellt är det distrikt 10 och uppdelat i tio^[1] delområden. Sant Martí gränsar till 4 av Barcelonas övriga distrikt, i norr mot Sant Andreu och Horta-Guinardó, i väster mot Eixample och i söder mot Ciutat Vella. Sant Martís utsträckning sammanfaller till huvuddelen med vad som fram till 1897 var den fristående kommunen Sant Martí de Provençals. Namnet kommer av kyrkan Sant Martí uppkallad efter Martin av Tours.

Delområden

De tio olika delområdena (barris, stadsdelar) i Sant Martí är följande:^[1]

Stadsdel	invånare	Yta	Befolkningstäthet
El Camp de l'Arpa del Clot	38 338	0,74 km²	51 687 inv/km²
El Clot	27 495	0,70 km²	39 506 inv/km²
El Parc i la Llacuna del Poblenou	13 468	1,11 km²	12 089 inv/km²
La Vila Olímpica del Poblenou	9 240	0,94 km²	9 799 inv/km²
El Poblenou	31 377	1,54 km²	20 314 inv/km²
Diagonal Mar i el Front Marítim del Poblenou	11 262	1,24 km²	9 104 inv/km²
El Besòs i el Maresme	23 749	1,27 km²	18 635 inv/km²
Provençals del Poblenou	19 580	1,10 km²	17 719 inv/km²
Sant Martí de Provençals	26 164	0,76 km²	35 100 inv/km²
La Verneda i la Pau	29 460	1,12 km²	26 237 inv/km²

Historik och utveckling

Sant Martí var under medeltiden en församling underställd Santa Maria del Mar. Efter spanska tronföljdskriget blev området år 1716 en fristående kommun. På 1800-talet etablerades flera hundra industrier i Sant Martí vars geografiska läge nära kusten tillsammans med den goda tillgången på vatten förvandlade det tidigare jordbrukssamhället till en industristad. Under andra halvan av 1800-talet och första halvan av 1900-talet var Sant Martí Barcelonas industriella centrum, under 1970 och 1980-talet stängdes huvuddelen av alla idustrierna och området förslummades.

När Barcelona utsågs till arrangör av de Olympiska sommarspelen 1992 valde man att riva en stor del av industriområdet där man istället anlade olympiabyn. Längs den 3 kilometer långa kustremsan revs samtliga fabriker och ersattes med bostäder och en ny motorväg. Den urbana förnyelsen i Sant Martí fortsatte sedan med den 3 kilometer långa förlängningen av Avinguda Diagonal mellan Glories och Diagonal Mar. I samband med att Barcelona arrangerade Universal Forum of Cultures 2004 genomfördes en omfattande urbanisering av Diagonal Mar med byggande av bostäder, hotell, en större park och ett stort köpcentrum.

De stora urbana förändringarna i Sant Marti har därefter fortsatt med anläggandet av 22@ området som omfattar 200 hektar mark som tidigare upptogs av industrier. I deras plats har bostäder, kontorsbyggnader samt en park ritad av den franske arkitekten Jean Nouvel uppförts i ett försök att omvandla det tidigare nedgångna industriområdet till ett högteknologiskt företagslandskap baserat runt informations- och kommunikationsteknologi.

Fyra av stadsdelarna inom Sant Martí har gräns ut mot Medelhavet. Kusten består bland annat av en småbåtshamn och ett halvdussin badstränder.

Galleri

Parc del Clot, en av 13 parker i Sant Martí.
Torre Agbar av Jean Nouvel.
Kyrkan Sant Martí uppförd under 1400-talet är den äldsta byggnaden i distriktet Sant Martí.
En av många bevarade skorstenar vittnar om Sant Martís industriarv.
Det sedermera rivna Castell del Camp de la Bota var Francoregimens avrättningsplats i Barcelona, 1 700 politiska fångar avrättades där fram till 1952.