Sangihegråfågel
| Sangihegråfågel | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Gråfåglar Campephagidae |
| Släkte | Edolisoma |
| Art | Sangihegråfågel E. salvadorii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Edolisoma salvadorii | |
| Auktor | Sharpe, 1878 |
Sangihegråfågel[1] (Edolisoma salvadorii) är en fågel i familjen gråfåglar inom ordningen tättingar.[2]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Sangihegråfågeln är en traststor grå tätting. Hanen är mörkt skiffergrå på ryggen och svartaktig under. Honan är grå på ryggen och kraftigt tvärbandad på den ljusa undersidan. Lätena är dåligt kända.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Sangihegråfågeln delas in i två underarter med följande utbredning:
- Edolisoma salvadorii talautensis – förekommer på Talaudöarna (Salebabu, Karakelong och Kaburuang)
- Edolisoma salvadorii salvadorii – förekommer på Sangihe Island (utanför norra Sulawesi)
Arten inkluderades tidigare i sulawesigråfågeln (Edolisoma morio), men urskildes 2024 som egen art baserat på skillnader i framför allt honans fjäderdräkt samt genetik.[2][3]
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Den liksom flertalet taxa placerades tidigare i Coracina, men DNA-studier visar att det släktet är parafyletiskt visavi drillfåglarna i Lalage.[4]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Sangihegråfågeln hittas i skogar och andra beskogade miljöer i låglänta områden och förberg. Den ses enstaka eller i par i trädtaket.
Status
[redigera | redigera wikitext]IUCN urskiljer den inte som egen art, varför dess hotstatus ej bestämts.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
- ^ Pedersen, M.P.; Irestedt, M.; Joseph, L.; Rahbek, C.; Jønsson, K.A. (2018). ”Phylogeography of a 'great speciator' (Aves: Edolisoma tenuirostre) reveals complex dispersal and diversification dynamics across the Indo-Pacific”. Journal of Biogeography 45 (4): sid. 826–837. doi:.
- ^ Jønsson, K.A., R.C.K. Bowie, J.A.A. Nylander, L. Christidis, J.A. Norman, and J. Fjeldså (2010c), Biogeographical history of cuckoo-shrikes (Aves: Passeriformes): transoceanic colonization of Africa from Australo-Papua, J. Biogeogr. 37, 1767-1781.