Samuel Pontinus

Samuel Pontinus
Född	24 september 1658 Stockholm
Död	10 april 1712 (53 år) Vadstena församling, Sverige
Begravd	Vadstena klosterkyrka
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Akademien i Åbo Uppsala universitet
Sysselsättning	Präst
Befattning
Kyrkoherde i Vadstena pastorat (1689–1712) Kontraktsprost i Aska och Dals kontrakt (1689–1712)
Barn	David Pontin (f. 1687)
Föräldrar	Magnus Jönsson Pontin
Redigera Wikidata

Samuel Pontinus, född 24 september 1658 i Stockholm, död 10 april 1712 i Vadstena, han var en svensk präst.

Biografi

Pontinus föddes 24 september 1658 i Stockholm. Han var son till biskopen Magnus Johannis Pontin i Linköping. 1670 blev Pontinus student vid Åbo universitet och 22 juli 1674 vid Uppsala universitet (Stockholms nation). Pontinus reste 1681 till Tyskland, Holland och England. 12 december 1682 blev han magister vid Uppsala universitet. Pontinus blev 16 mars 1683 lektor i filosofi vid Linköpings gymnasium. 1686 blev han lektor i latin. Pontinus blev 10 april 1689 kyrkoherde i Vadstena församling och kontraktsprost i Aska och Dals kontrakt. Pontinus avled 10 april 1712 i Vadstena och begravdes 14 maj samma år i Vadstena Klosterkyrka.

Familj

Pontinus gifte sig första gången 1682 med Maria Tunander (1659-1700), dotter till Daniel Tunander och Catharina (död 1693). Tunanader och Pontinus fick tillsammans barnen Anna Pontin (född 1683), notarien Magnus Pontin (1684-1716) i Stockholm, Nils Pontin (1685-1711), kyrkoherden David Pontin (1687–1736) i Törnevalla församling, Helena Maria Pontin (1690-1691) och Helena Maria Pontin som var gift med komministern M. Hasselqvist i Törnevalla församling.

Pontinus gifte sig andra gången med Ingeborg Olofsdotter (död 1717).

Gravsten

Pontinus begravdes i Vadstena klosterkyrka. Gravsten ligger vid kyrkans kor.

Bibliografi

• 1680 - De amore Ducis et Militum mutuo. Uppsala.
• 1680 - De fama. Uppsala.
• 1686 - Fons salutis eller Den törstige själens drickande medelst Trones kierille aff Helsobrunnen Jesu: efter lekamliga tings, som vid surbrunnar iakttagas, möjligaste anledning, förestäldt Jacobi dag 1684 i predikan vid Medevi surbrunnar.

Manuskript

• Iter per Belgiam perque Rhenum.
• Iter Angelicum.
• Iter Basileense.

Litteratur och källor

• Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 395-396. Libris 41148