Hoppa till innehållet

Samuel Ödmann

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Samuel Lorentz Ödmann)
Ej att förväxla med Samuel Ödmann (redaktör).
Samuel Ödmann
Född25 december 1750[1][2]
Växjö, Sverige
Död2 oktober 1829[1][2] (78 år)
Uppsala församling[1], Sverige
BegravdGamla Uppsala kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningÖversättare[4], teolog, präst, poet, ornitolog, naturvetare[4]
Befattning
Skolmästare[2]
Kyrkoherde, Gamla Uppsala församling (1790–1829)[2]
Inspektor, Smålands nation (1828–1829)[2]
ArbetsgivareUppsala universitet
FöräldrarGabriel Ödmann[2]
Utmärkelser
Ordensledamot av Nordstjärneorden (1811)
Redigera Wikidata

Samuel Lorentz Ödmann, född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryds församling, Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda församling Samuel Wiesel (vilken givit denne hans namn).

Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet vid Växjö katedralskola, och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.[5]

Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.[6] 1776 utnämndes han till skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.

Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar (KVAH), bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år. I Vetenskapssocitetens Acta publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln Specimen ornithologiae Wermdöensis om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.[6]

I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.[6] Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.[6]

Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr.[6] År 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; boken gavs ut 1830. Boken skildrar bland annat ett julbad som var ett bastubad med ånga,[7] ett sätt att bada som annars försvann från svensk kultur innan det återinfördes på 1900‑talet.

Han blev 1799 professor i teologi vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation och Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Fjärdhundra nation samt Smålands nation.

Samuel Ödmann är även känd för att ha gett ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns Försök till Kyrko-Sånger; den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. Han deltog i 1819 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409). Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).

Hans gravvård finns på Gamla Uppsala kyrkogård.[8] I samma grav är Jonas Offrell begravd.[9]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • 1785–1794 – Strödde samlingar utur naturkunnigheten; till den heliga skrifts upplysning, Uppsala.
  • 1787 – Beskrifning om Kamtschatka des invånare och physiska märkvärdigheter, Uppsala. Fulltext
  • 1798 – Försök till kyrkosånger, Uppsala.[10] Andra upplagan gavs ut 1800.[11]
  • 1799 – Geographiskt hand-lexicon öfver Nya Testamentets heliga skrifter, med philologiska anmärkningar, Uppsala.[12]
  • 1800 – Strödda försök öfwer nya testamentets heliga skrifter, Linköping.[13]
  • 1803 – Försök öfver Johannis uppenbarelse, Uppsala.[14]
  • 1810 – Försonaren på Oljoberget: oratorium, Uppsala.

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Laurent d'Arvieux: Arabernas seder och lefnadssätt (Uppsala, 1783)
  • Pierre Sonnerat: Sammandrag af herr Sonnerats resa till Nya Guinea, gjord åren 1771 och 1772 (Uppsala, 1786)
  • Lionel Wafer: Lion. Wafers Dagbok och beskrifning af americanska näset, dess invånare och physiska märkvärdigheter (A new voyage and description of the isthmus of America) (Upsala, 1788)
  • William Coxe: Wilhelm Coxes Resa genom Pålen och Ryszland, åren 1778 och följande (Ur Travels into Poland, Russia, Sweden and Denmark) (Stockholm, 1789)
  • Giovanni Mariti: Johan Maritis Resa uti Syrien, Palästina och på Cypern (Stockholm, 1790)
  • Móric Benyovszky: Grefwens Mauritz August von Beniowskis lefnadslopp och resor, af honom sjelf beskrefne (Mémoires et voyages de Maurice Auguste, comte de Benyowsky) (Stockholm, 1791)
  • Robert Norris: Resa på neger-kusten til kongl. hofvet i Dahomej, af ängelske handels agenten Norris år 1772 (Göteborg, 1792) Fulltext
  • Joseph Townsend: Joseph Townsends Resa genom Spanien åren 1786 och 1787, med tilläggningar utur herr Bourgoings resa genom samma rike (Isaac Utter, 1794)
  • William Lempriere: Wilh. Lemprieres Resa uti Marocco, åren 1789 och 90 (A Tour from Gibraltar to Tangier, Sallee, Mogodore, Santa Cruz, Tarudant; and thence over Mount Atlas, to Morocco, etc.) (Stockholm, 1795)
  • Friedrich Leopold zu Stolberg: Resa genom Italien och Neapel (Stockholm, 1796) Fulltext
  • 1798 – Bref om Skottland skriven av Edward Topham, Stockholm.[15]
  • 1798 – Le Vaillants Sednare resa uti södra Africa, åren 1784 och 1785, från Goda hopps udden jämte atlantiska hafwet til och innom wändkretsen skriven av François Levaillant, Stockholm.[16]
  • 1798 – Samuel Hearnes Resa til norra Americas ishaf, samt en obekant engelsmans resor bland Canadas wildar, Stockholm.[17]
  • 1805 – Resa till konungariket Ava, år 1795 skriven av Michael Symes, Stockholm.[18]

Psalmer

[redigera | redigera wikitext]

Marsch

[redigera | redigera wikitext]

Kompositioner

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 juli 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 3, 1845, s. 303-304, läst: 14 mars 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 december 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 117097217, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Minne af Samuel Ödman, innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.
  6. ^ [a b c d e] Björn Dal (1996) Sveriges Zoologiska Litteratur, Orbis pictus KB, sid:98, ISBN 9197288608
  7. ^ Samuel Ödmann, Hågkomster från hembygden och skolan. Uppsala 1830.
  8. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 142. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 
  9. ^ Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, ISBN 91-29-57692-X, sid 204
  10. ^ Ödmann, Samuel (1798). Försök till kyrkosånger. Upsala : Tryckt hos Johan Fr. Edman, 1798. Libris q35l3p2gnvpq7ngt 
  11. ^ Ödmann, Samuel (1800). Försök till kyrko-sånger, af Samuel Ödmann ... Andra uplagan. Upsala, tryckt hos Johan Fr. Edman, k. acad. boktr. 1800. Uppsala: (Edman. Libris 2425280 
  12. ^ Ödmann, Samuel (1799). Geographiskt hand-lexicon öfver nya testamentets heliga skrifter, med philologiska anmärkningar. Af Samuel Ödmann. Upsala, tryckt hos Joh. Fr. Edman, kongl. acad. boktr. Uppsala: (Edman. Libris 2420432 
  13. ^ Ödmann, Samuel (1799-1800). Strödda försök öfwer nya testamentets heliga skrifter. Af Samuel Ödmann. Linköping 1800. Tryckte och uplagde af D.G. Björn. Kongl. gymn. boktr. 1-4. 1799-1800. Linköping: (Björn. Libris 2420064 
  14. ^ Ödmann, Samuel (1803). Försök öfver Johannis uppenbarelse. Upsala. Libris 2872516 
  15. ^ Topham, Edward; Ödmann Samuel (1798). Bref om Skottland; af E. Topham. Öfversättning från tyskan. Stockholm, tryckte hos directeuren Johan A. Carlbohm, 1798. På bokhandlaren magist. Isaac Utters förlag, och säljes i des bokhandel. Stockholm: (Carlbohm. Libris 2406546 
  16. ^ Le Vaillant, François; Ödmann Samuel (1798). Le Vaillants Sednare resa uti södra Africa, åren 1784 och 1785, från Goda hopps udden jämte atlantiska hafwet til och innom wändkretsen. Sammandrag.: Stockholm, tryckt i kongl. ordens boktryckeriet, hos aszeszoren Johan Pfeiffer. =1-2. 1798.. Stockholm, tryckt i kongl. ordens boktryckeriet, hos aszeszoren Johan Pfeiffer, 1798.. Libris 2416354 
  17. ^ Hearne, Samuel; Long John, Umfreville Edward, Ödmann Samuel (1798). Samuel Hearnes Resa til norra Americas ishaf, samt en obekant engelsmans resor bland Canadas wildar, utgifne af Le Long, jämte Edvard Umfrevilles beskrifning om Hudsons Baye och desz tilgränsande wildar.. Stockholm, tryckt i kongl. ordens boktryckeriet, hos aszeszoren Johan Pfeiffer, 1798.. Libris 2416363. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-435470 
  18. ^ Symes, Michael; Ödmann Samuel (1805). Resa till konungariket Ava, år 1795. Stockholm. Libris 2872104 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Andreas Lundström 		Inspektor för Fjärdhundra nation
1806–1823 		Efterträdare:
Johan Winbom
i egenskap av inspektor för Uplands nation
Företrädare:
Erik Jonas Almqvist 		Inspektor för Gästrike nation
1808–1811 		Efterträdare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
Företrädare:
Erik Jonas Almqvist 		Inspektor för Hälsinge nation
1808–1811 		Efterträdare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
Företrädare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike nation 		Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
1811–1829 		Efterträdare:
Eric Bergström
Företrädare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Hälsinge nation
Företrädare:
Carl Peter Thunberg 		Inspektor för Smålands nation
1828–1829 		Efterträdare:
Pehr Sjöbring


v • r
Artiklar om psalmer
Psalmtexter på Wikisource
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samuel_Ödmann&oldid=55872793”