Hoppa till innehållet

Samuel Haughton

Från Wikipedia
Samuel Haughton
Född21 december 1821[1][2][3]
Carlow, Irland
Död31 oktober 1897[1][2][3] (75 år)
Dublin
Medborgare iIrland
Utbildad vidSchool of Medicine, Trinity College
SysselsättningMatematiker, zoolog, arkeolog, geolog, botaniker
MakaLouisa Haughton
(g. 1848–)[4]
BarnSamuel Haughton (f. 1849)[5]
John Gilbert Haughton (f. 1851)[5]
Thomas Wilfred Haughton (f. 1853)[5]
Louisa Kathleen Haughton (f. 1857)[5]
Louisa Griselda Haughton (f. 1859)[5]
William Steele Haughton (f. 1869)[5]
FöräldrarSamuel Haughton[5]
Sarah Hancock[5]
Utmärkelser
Cunninghammedaljen (1848)
Croonian Medal and Lecture (1880)
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Samuel Haughton, född 21 december 1821 i Carlow, död 31 oktober 1897, var en irländsk geolog, professor.

Haughton prästvigdes 1845 och var professor i geologi vid Trinity College i Dublin 1851-81 och president i Royal Irish Academy 1887. Han utövade en mycket omfattande vetenskaplig författarverksamhet i en starkt koncentrerad, men ovanligt klar stil.

De flesta av hans geologiska avhandlingar återfinns i "Journal of the Dublin Geological Society", "Proceedings of the Royal Irish academy" och "Proceedings of the Royal Society of London". De behandlar Irlands och Wales mineralogi, Irlands graniter, "Old red sandstone" i trakten av Waterford med mera. Bland hans större verk märks Manual of Geology (1865; andra upplagan 1886), The Three Kingdoms of Nature (1869), Manual of Tide and Tidal Currents (1869).

Vid koleraepidemin 1866 organiserade han en frivillig läkarkår och gjorde under densamma studier över de mekaniska principerna för muskelverksamheten, sammanfattade i Principles of Animal Mechanics (andra upplagan 1873), där klarare än annars framträder hans opposition mot evolutionsläran, baserad på hans varmt religiösa åskådning.

Haughton var även verksam på kemins område och försökte med matematiska formler och kurvor påvisa sammanhanget emellan grundämnenas atomvikter och atomvärden. Han tilldelades Cunninghammedaljen 1848.

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6d3719p, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p62468.htm#i624672, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ The Peerage person-ID: p62468.htm#i624672, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]