Sammetssopp
Sammetssopp användes tidigare för att beteckna vad som betraktades som arten Boletus subtomentosus. Senare tiders molekylärgenetiska forskning[1] har visat att denna utgör ett artkomplex (som inte längre ens tillhör släktet Boletus). Enligt Thomas Rödig[2] representeras denna så kallade "sammetssopp" Xerocomus subtomentosus sensu lato av arterna:
| |||||||||||||||||||||||||
De tre "sammetssopparna" som förekommer i Norden är mycket lika. Den viktigaste skillnaden är mycelet vid fotbasen som är guldgult hos X. chrysonema, gulaktigt hos X. ferrugineus och vitaktigt hos X. subtomentosus. Köttet är också vitt till vitaktgt hos X. ferrugineus, gulaktigt till gult hos de båda övriga.[1]
Av samma skäl är "sammetssoppar" (Xerocomus s.lat.; enligt Dyntaxa) idag en samlingsbeteckning som innefattar släktena Xerocomus och Xerocomellus.[3] (Även släktena Phylloporus, Hemileccinum och Pseudoboletus kan inbegripas i Xerocomus s.lat. beroende på auktor.[4])
Ingen av dessa samlingsbeteckningar/kollektivtaxa har idag något taxonomiskt värde.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Andy F.S. Taylor et al., 2006, Detection of species within the Xerocomus subtomentosus complex in Europe using rDNA–ITS sequences, Mycological Research 110, sid. 276-287.
- ^ Thomas Rödig, 2011, Die europäischen Arten der Gattungen Xerocomus s. str. und Xerocomellus nach dem Gattungskonzept von SUTARA 2008 sowie Abgrenzung zu verwandten europäischen Gattungen und Arten, Pilzkundliche Arbeitsgemeinschaft Berlin-Brandenburg e.V, sid. 4.
- ^ Sammetssoppar på Dyntaxa.
- ^ Josef Šutara, 2008, Xerocomus s.l. in the light of the present state of knowledge, Česká Mykologie. 60:1, sid. 29–62.