Hoppa till innehållet

Samerättsutredningen

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Samerättsutredningen
Statlig utredning
Regeringsbeslut
RegeringPalme II, Carlsson I, Carlsson II
Beslut fattat2 september 1982[1]
Utredningen
överlämnas		21 november 1990[2]
Utredningsansvar
MyndighetJustitiedepartementet
Utrednings IDJu 1983:05
Ansvarigt statsrådOve Rainer (tillsättare)
Laila Freivalds (mottagare)
OrdförandeHans-Åke Wängberg
HuvudsekreterareTore Ljungkvist
Kommittédirektiv
2 sep 1982Dir. 1982:71[1]
3 feb 1983Dir. 1983:10[3]
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 1986:36
TitelSamernas folkrättsliga ställning
ID-nummerSOU 1989:41
TitelSamerätt och sameting
ID-nummerSOU 1990:84
TitelSpråkbyte och språkbevarande
ID-nummerSOU 1990:91
TitelSamerätt och samiskt språk

Samerättsutredningen var en svensk statlig utredning som pågick mellan 1983 och 1990. Utredningen belyste ett antal aspekter på samernas rättigheter och behov såsom urfolk i Sverige. Ett av de viktigaste förslagen som lades fram av utredningen var att inrätta Sametinget, vilket blev verklighet i och med att Riksdagen antog propositionen 1992/93:32, som byggde på utredningens förslag.[4] Ordförande för utredningen var hyresrådet Hans-Åke Wängberg.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

1966 stämde ett antal samebyar svenska staten för att få prövat om de hade äganderätt till sina renbetesmarker i de så kallade skattefjällen genom urminnes hävd. Skattefjällsmålet avgjordes av Högsta domstolens 1981. Domstolen ogillade samebyarnas talan. Efter skattefjällsmålet valde samiska företrädare att i stället söka en politisk lösning och krävde därför en omfattande utredning som skulle klargöra samernas rättigheter.[5]

Svenska Samernas Riksförbund framställde en önskan om samiskt medbestämmande i lagstiftningsfrågor samt inflytande över förvaltningen. Man önskade också insatser för det samiska språket. Organisationen Same Ätnam efterfrågade ungefär samtidigt att ett samiskt parlament skulle inrättas.[1] Frågan om ett samiskt parlament togs också upp i en riksdagsmotion under allmänna motionstiden 1982.[6] I Norge hade regeringen redan 1980 tillsatt en liknande utredning om samernas sitution under namnet Samerettsutvalget (no).

Regeringen beslutade i september 1982 att tillsätta en utredning som skulle se över rennäringsfrågorna, behovet av ett nytt samiskt organ, samt det samiska språkets ställning.[1] Det skulle dock dröja till maj 1983 innan utredningen sammankallades.[7]

Sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Utredningen bedrevs i kommittéform, med inledningsvis tre ledamöter (varav en ordförande). 1986 utökades kommittén med en fjärde ledamot.

Dessutom engagerades ett 15-tal sakkunniga och experter i olika skeden av utredningen, bland andra ordföranden för Sveriges Samers Riksförbund, Nikolaus Stenberg.[7]

Förslag

[redigera | redigera wikitext]

Utredningens tre betänkanden och en rapport, totalt alltså fyra skrifter, utgavs i serien Statens offentliga utredningar mellan 1986 och 1990. Delbetänkandet från 1986, med titeln Samernas folkrättsliga ställning (SOU 1986:36), innehöll inga förslag till lagstftning, utan endast en genomlysning av den internationella utvecklingen på området urfolksrätt och hur den kunde appliceras på samernas situation.

I sitt huvudbetänkande från 1989, med titeln Samerätt och sameting (SOU 1989:41), behandlade utredningen rennäringsfrågorna och frågan om ett särskilt samiskt organ. Man återknöt också till det tidigare delbetänkandet med förslaget om ett tillägg till Regeringsformen, som skulle kodifiera samernas folkrättsliga ställning i svensk lagstiftning.[8] Sametinget skulle enligt utredningens förslag regleras i en ny samelag, med inledande definition av vem som anses vara same och därmed få rösträtt. Lagen föreslogs också innehålla skrivningar om samernas särskilda ställning som urbefolkning och etnisk minoritet.[9] Ett antal förslag till ändringar i rennäringslagen fanns också med i förslaget. Dessa förslag till ändringar byggde till stor del på Högsta domstolens slutsatser i Skattefjällsmålet.[10]

Språkfrågorna behandlades i utredningens slutbetänkande med titeln Samerätt och samiskt språk (SOU 1990:91) från november 1990. Utredningen föreslog en rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter. Denna rätt skulle också införas på försök i ett antal kommuner.[11] En rätt till skolundervisning på samiska i grund- och gymnasieskolan lades också till i det förslag till samelag som utredningen publicerat året innan.[12]

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Svenska Samernas Riksförbund var missnöjt med utredningens förslag om hur avvägningarna mellan skogsbruket och rennäringen skulle hanteras. Framförallt menade man att förslaget inte gav samerna inflytande över vinterbetesmarkerna.[13] Man ansåg även att det föreslagna sametinget inte givits tillräckliga maktbefogenheter i utredningens förslag.[14]

Justitiekanslern Hans Stark ifrågasatte den föreslagna modellen med ett sameting som formellt lyder under regeringen. Han ville i stället se en modell liknande det kommunala självstyret.[15]

Dåvarande diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel kritiserade utredningens förslag i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han menade att de föreslagna ändringarna i rennäringslagen var otydliga och att Sametinget inte skulle vara till gagn för samerna. Nobel skrev: ”Hela regelsystemet saknar såväl tand som mening både i gällande rätt och i föreslagna ändringar.”[16]

Genomförande

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen Carlsson II lade fram en proposition baserad på utredningen i slutet av 1990.[17] Propositionen föreslog främst ändringar i rennäringslagen. Efter protester från samiska organisationer röstade en samlad opposition ner propositionen i riksdagen.[18]

Efter regeringsskiftet 1991 behandlade regeringen Bildt utredningens förslag i propositionen 1992/93:32 Samerna och samisk kultur m.m.[4] Den föreslagna ändringen i grundlagen togs inte vidare, men en liknande ändring infördes i och med grundlagsreformen 2010.[19][20] I stället för en samelag föreslogs en sametingslag utan de skrivningar om samerna som urbefolkning som utredningen föreslog.[4] Propositionen antogs med endast mindre ändringar[20] och det första sametingsvalet hölls 1993.[21] En ny utredning för översyn av Sametinget, kallad Sametingsutredningen, tillsattes 2000 och lämnade sitt betänkande 2002.[22]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] SOU 1989:41, s. 411 ff
  2. ^ ”Samiskan stärks i Sverige”. Svenska Dagbladet: s. 12. 22 november 1990. https://www.svd.se/arkiv/1990-11-22/12. 
  3. ^ SOU 1989:41, s. 419 ff
  4. ^ [a b c] Prop. 1992/93:32. ”om samerna och samisk kultur m.m.”
  5. ^ ”50 år med processer”. www.samer.se. http://www.samer.se/2086. Läst 20 mars 2021. 
  6. ^ Stina Eliasson m. fl., mot. 1981/82:1628, ”Möjligheten att inrätta ett sameparlament”
  7. ^ [a b] SOU 1989:41, ”Samerätt och sameting”, s. 3
  8. ^ SOU 1989:41, ”Samerätt och sameting”, s. 15
  9. ^ SOU 1989:41, ”Samerätt och sameting”, s. 86–89
  10. ^ SOU 1989:41, ”Samerätt och sameting”, s. 26
  11. ^ SOU 1990:91, ”Samerätt och samiskt språk”, s. 11
  12. ^ SOU 1990:91, ”Samerätt och samiskt språk”, s. 31
  13. ^ ”Kompromiss om renbetet gör samerna missnöjda”. Svenska Dagbladet: s. 7. 23 juni 1989. https://www.svd.se/arkiv/1989-06-23/7. 
  14. ^ ”Samer kräver beslutanderätt”. Svenska Dagbladet: s. 6. 17 augusti 1989. https://www.svd.se/arkiv/1989-08-17/6. 
  15. ^ ”Samerna missnöjda med ny lagstiftning”. Svenska Dagbladet: s. 8. 12 december 1989. https://www.svd.se/arkiv/1989-12-12/8. 
  16. ^ Nobel, Peter (19 februari 1990). ”Samerätt - Kompromiss på den svages bekostnad”. Svenska Dagbladet: s. 9. https://www.svd.se/arkiv/1990-02-19/9. 
  17. ^ Prop. 1990/91:4, ”om ändring i rennäringslagen (1971:437), m.m.”
  18. ^ Beach, Hugh (14 februari 1991). ”Under strecket: Sameutredningen tyst om kärnfrågor”. Svenska Dagbladet: s. 21-22. https://www.svd.se/arkiv/1991-02-14/21. 
  19. ^ Regeringsformen 1 kap. 2§ 6 st. ändrat genom lag 2010:1408.
  20. ^ [a b] ”Varför finns Sametinget?”. Sametinget. https://www.sametinget.se/1042. Läst 17 mars 2021. 
  21. ^ ”Sametingsval”. www.samer.se. http://www.samer.se/1107. Läst 27 mars 2021. 
  22. ^ SOU 2002:77, Ett starkare och mera självständigt Sameting
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samerättsutredningen&oldid=54942143”