Salicin
| Salicin | |
 | |
| Systematiskt namn | 2-(Hydroximetyl)fenyl-β-D-glukopyranosid |
|---|---|
| Övriga namn | Salicyl-alkohol-glukosid, salicosid, salicinum |
| Kemisk formel | C13H18O7 |
| Molmassa | 286,281 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 138-52-3 |
| SMILES | c1ccc(c(c1)CO)O[C@H]2[C@@H] ([C@H]([C@@H]([C@H](O2)CO)O)O)O |
| Egenskaper | |
| Löslighet (vatten) | 333 g/l (100 °C) |
| Smältpunkt | 197…200 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Salicin är en kemisk förening som kan utvinnas ur flera salixarters innerbark och blad‚ även från poppelsläktet.[1] Det är en glukosid och en fenolester
Ämnet renframställdes första gången av Johann Andreas Buchner 1828. Det kan användas till exempelvis garvning av läder.
Ämnet smakar beskt. Vid förtäring spjälkas salicin först i tarmarna till salicylalkohol och sedan i levern till glukos och salicylsyra (2-hydroxibensoesyra) vilket är antiseptiskt och febernedsättande.[2]
| Lösningsmedel | Temperatur (°C) | Löslighet (g/l) |
|---|---|---|
| Baser | Ja | |
| Dietyleter | Olösligt | |
| Etanol | 60 | 33 |
| Kloroform | Olösligt | |
| Pyridin | Ja | |
| Vatten | 25 | 40 |
| Ättiksyra | Ja |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Palmyra Kenstavičené et al: Application of high-performance liquid chromatography for research of salicin in bark of different varieties of Salix, Medicina (Kaunas) 2009, 45 (8), sida 644 [1] Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Natural medicinal herbs [2][död länk]