Saguinus tripartitus
| Saguinus tripartitus Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Primater Primates |
| Familj | Kloapor Callitrichidae |
| Släkte | Tamariner Saguinus |
| Art | Saguinus tripartitus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Saguinus tripartitus | |
| Auktor | (Milne-Edwards, 1878) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Saguinus tripartitus[2][3][4] (syn. Leontocebus tripartitus) är en tamarin som förekommer i östra Ecuador och norra Peru. Den beskrevs av Milne-Edwards 1878 och ingår i släktet tamariner och familjen kloapor.[5][6] Inga underarter finns listade.[5]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Denna tamarin når en kroppslängd, från huvud till bål på 22–24 cm och en svanslängd på 32–34 cm. Kännetecknande är den orange pälsen vid främre delen av bålen som liknar en mantel. Resten av kroppen är grå med inslag av orange eller vit. Huvudet är svart med vissa nakna ställen vid munnen som är vita.[7]
Liksom andra tamariner har arten en lång gripsvans och klor på de flesta tårna. Vikten borde vara likadan som hos närbesläktade arter och [7] exempelvis Saguinus fuscicollis väger 320 till 560 gram.
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Saguinus tripartitus förekommer i östra Ecuador och norra Peru. Habitatet utgörs av tropisk regnskog och annan fuktig skogsbiotop.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Saguinus tripartitus är aktiv på dagen och klättrar i trädens lägre eller medelhöga delar. Den vilar ofta i trädens håligheter. Den bildar flockar med 4–15 medlemmar. För kommunikationen har de olika läten och vissa läten påminner om fåglarnas kvittrande. Arten äter frukt, nektar, naturgummi och vissa ryggradslösa djur som insekter.[7]
Vanligen är det bara flockens dominanta föräldrapar som får ungar men ibland lyckas andra hanar para sig. Oftast föds två ungar per kull. Flockens hanar deltar i ungarnas uppfostran. Livslängden uppskattas till sex år.[7]
Hot och status
[redigera | redigera wikitext]Populationen är känslig för habitatförstöring, och i och med bland annat oljefyndigheter i utbredningsområdet uppskattar IUCN att beståndet kommer att minska med 25 procent under de följande 18 åren, främst på grund av avskogning. På grund av detta kategoriserar IUCN Saguinus tripartitus som nära hotad.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] de la Torre, S., Heymann, E.W. & Rylands, A.B. 2015 Leontocebus tripartitus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 januari 2024.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Saguinus tripartitus, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/saguinus+tripartitus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d] R. Edwards (3 december 2012). ”Golden-mantle saddleback tamarin”. ARKive. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023003636/http://www.arkive.org/golden-mantle-saddleback-tamarin/saguinus-tripartitus/. Läst 14 november 2013.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Saguinus tripartitus.
Wikispecies har information om Saguinus tripartitus.
|