S:t Eriks Lervarufabriker
AB S:t Eriks Lervarufabriker var en keramikverkstad och ett tegelbruk i Uppsala mellan 1888 och 1962. Företaget startades 1888 som Uppsala Nya Kakelfabrik på Blomgatan 9 i stadsdelen Erikslund och tillverkade huvudsakligen kakelugnar.
År 1907 bildades AB S:t Eriks Lervarufabriker, som tog över kakelfabriken, varefter produktionen breddades till konst- och hushållsgods.Åren 1908–1909 uppfördes en ny tegelbruksbyggnad i kvarteret Grenen. På samma plats finns idag Tiundaskolan.
År 1937 såldes kakel- och keramikfabriken till Uppsala-Ekeby AB, medan tegelbruket blev kvar i bolagets ägo. År 1942 startades även en cementvarufabrik, där idag Tiunda IF:s sportplats ligger. År 1962 flyttade företaget sin verksamhet till Husbyborg, nedlade tegelproduktionen och bytte samtidigt namn till AB S:t Eriks Betong.
Tegel
[redigera | redigera wikitext]Det år 1907–1909 uppförda tegelbruket var för sin tid mycket avancerat med ångturbin och kammartork.[1] Tegelbruket hade en 90 meter lång ringugn med sexton kammare. Årsproduktion år 1939: 100 000 enkupiga strängtaktegel, 200 000 tvåkupiga strängtaktegel, 50 000 falstaktegel, 300 000 tegelrör, 1,3 miljoner lättmurtegel, 0,8 miljoner högporösa murtegel samt 0,2 miljoner av fasadtegel, mellanväggsplattor och specialtegel.[2] Årsproduktionen kunde uppgå till 6 miljoner mur- och taktegel. En specialbeställning var tegel till Cyrillus Johanssons Centrumhuset i korsningen Kungsgatan–Sveavägen i Stockholm.
Kakelugnar
[redigera | redigera wikitext]Kakelugnstillverkningen fick en ny inriktning omkring 1910 med modeller hämtade från 1700-talet och genom avtal med Nordiska museet återupptogs tillverkningen av äldre mönster. Företaget ställde ut på Konstindustriutställningen 1909 i Stockholm och hade egen utställning i Uppsala men även på Drottninggatan i Stockholm. Flera arkitekter formgav kakelugnar för tillverkning vid S:t Erik, till exempel Gunnar Asplund, Carl Westman och Cyrillus Johansson.
Lergods
[redigera | redigera wikitext]Hushållsgods av Agda Österberg tillverkades inför Hemutställningen 1917. På 1920- och 1930-talen tillverkades konstnärlig keramik. En rad kända konstnärer verkade under dess storhetstid vid fabriken, bland andra Sven Boberg, Edvin Ollers 1925–1927, Anna-Lisa Thomson, Märta Ankarswärd-Grönvall, Hildur Haggård, Gertrud Lönegren 1932–1936, Maggie Wibom 1935–1936 och Greta Runeborg-Tell 1935–1937.
Bildgalleri - formpresat omfattningstegel med reliefskulpturer på Centrumhuset i Stockholm från 1929-1930.[3]
[redigera | redigera wikitext]Dekorationer i relief på fasad, kupiga s,3 centimeter tjocka tegelpannor, 19,7 centimeter breda och 25,7 centimeter höga.
-
Fönsterputsare
-
Flicka med kärl
-
Gosse vid dörrhandtag
-
Stensättare med jungfru
-
Portvakt
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sten Sjöstedt: S:t Eriks Lervarufabriker – numera ett minne blott, artikel i årsboken Uppland 1971
- Anna Hedstrand: Produktionen vid kakelfabriken 1907-1937, artikel i årsboken Uppland 1971
- Estelle Schlossman: Lergodskonstnärer, 1996, sidorna 35-40
- Lööv-Brinkhagen: S:t Eriks – ett gott stycke industrihistoria, Uppsala 2015
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Aftonbladet 1911-12-31
- ^ STIF:s medlemsförteckning 1939
- ^ Tegel, Upplandsmuseet, pä www.diitaltmuseum.se
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Uppsala industriminnesförening om S:t Eriks cementvarufabrik]
- Upplandia: Fabriken externt
|