Hoppa till innehållet

Höörs kommun

(Omdirigerad från Södra Munkarp)
Höörs kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Höörs kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortHöör
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd17 468 ()[1]
Areal319,87 kvadratkilometer ()[2]
- därav land290,51 kvadratkilometer[2]
- därav vatten29,36 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet60,13 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°56′00″N 13°33′00″Ö / 55.933333333333°N 13.55°Ö / 55.933333333333; 13.55
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStormalmö
Domkretstillhörighet
DomkretsLunds domkrets (–)
Eslövs domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1116[3]
Anställda1 125 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1267[5]
GeoNames2705054
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Höörs kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Höör.

Ringsjön delar av den södra delen av kommunen från resten. Kommunen gränsar till Hörby, Eslövs, Klippans och Hässleholms kommun.

Höörs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö, enligt SCB:s definition.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bosjökloster, Gudmuntorp, Hallaröd, Höör, Munkarp, Norra Rörum och Tjörnarp. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Höörs municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1901. Detta upplöstes 1939 när Höörs köping bildades som en utbrytning ur Höörs landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades genom sammanläggningar av kommuner Norra Frosta, Sösdala och Snogeröds landskommuner. Köpingen kvarstod oförändrad.

1969 införlivades i köpingen: Norra Frosta landskommun, en del ur Sösdala landskommun (Tjörnarp) och delar ur Snogeröds landskommun (Bosjökloster och Gudmuntorp). Höörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Höörs köping.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Eslövs domsaga och ingår sedan 2002 i Lunds domsaga.[7]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Landskapet i kommunen karaktäriseras av att området är en "gränsbygd mellan den baltiska sköldens urberg i norr med näringsfattiga och sura gnejs- och granitbergarter och de näringsrika kalk- och lerrika sedimentära bergarterna i kommunens södra del". Ringsjön(Östra och Västra Ringsjön) skiljer dessa områden åt. Norra delen av kommunen domineras av barrskog medan lövskog, åker- och betesmarker förekommer i södra delen. Lokalt finns en näringsrik jordart med många botaniska rariteter vilken kan härledas till underliggande rester av vulkaner, huvudsakligen bildade under jura (för cirka 170 miljoner år sedan). De stora mängder grus och sand som avsattes under isavsmältningen har på vissa ställen bildat rullstensåsar, så som vid Lösjön nära Munkarp, som klätts med en omväxlande vegetation och rester av ett ålderdomligt jordbrukslandskap, och Äskeröd. I kommunen finns talrika stengärdsgårdar som vittnar om en betydande odlarmöda.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Höörs kommun Hela riket






  Bebyggelse (8,8 %)
  Skog (53,6 %)
  Öppen myrmark (1,0 %)
  Jordbruksmark (29,8 %)
  Övrig mark (6,8 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2022 fanns 17 naturreservat i Höörs kommun varav ett är kommunalt – Tegeldammarna/Lergravarna.[10] Naturreservatet Rövarekulan består av en ravin som bildades när inlandsisen smälte för 14 000 år sedan och genom området flyter Braån. Området har fått sitt namn efter en sägen som menar att rövare härjade i dalen och överföll resande.[11] Prästbonnaskogen består delvis av 150 år gammal lövskog med döda eller döende träd, vilket är orsaken till den rika förekomsten av trädlevande svampar.[12] Andra naturreservat i kommunen är till exempel Allarps bjär, Dagstorp och Frostavallen-Ullstorp.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar – Höörs församling och Ringsjö församling (ligger även i Eslövs kommun)

Distrikt (socknar) inom Höörs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13]Bosjökloster, Gudmuntorp, Hallaröd, Höör, Munkarp, Norra Rörum och Tjörnarp.

Det finns fem tätorter i Höörs kommun.[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Höör (del av*) &&&&&&&&&&010986.&&&&&010 986
2 Tjörnarp &&&&&&&&&&&&0829.&&&&&0829
3 Sjunnerup &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234
4 Norra Rörum &&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210
5 Snogeröd &&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
6 Löberöd (del av*) &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010

* En mindre del av tätorten Höör ligger i Hörby kommun.

* Större delen av tätorten Löberöd ligger i Eslövs kommun.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 bildades en bred majoritet mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna samt Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Detta då det saknades en "naturlig" majoritet efter valet. Totalt samlade partierna omkring 75 procent av mandaten i kommunfullmäktige. Endast Folkpartiet och Sverigedemokraterna lämnades utanför.[15] Efter valet 2018 tog dock Alliansen över styret, men i minoritet. Totalt samlade de 19 mandat.[16]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande M Anders Netterheim
Förste vice ordförande L Christina Pehrson
Andre vice ordförande SD Rolf Streijffert

Källa:[17]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSPIÖVRSDMEDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012312716
1231276
4187,0
38
197312116516
121656
4190,4
356
19761211567
121567
4191,1
3011
19791221269
1221269
4189,4
3110
1982132111311
13211311
4189,7
3011
198512319511
1239511
4187,9
329
198813410410
13410410
4183,6
338
1991113183312
11383312
4183,9
3011
1994143262212
143262212
4184,0
2318
199821134242310
21134242310
4177,29
2318
20022122334429
2122334429
4175,86
2417
200611121443213
112443213
4178,59
2912
201011031523115
10352315
4181,01
2615
20142104833110
210483310
4184,11
2318
2018363914528
36394528
4186,00
2318
20223829222211
3829222211
4183,93
2318
  • Övriga 1970 var Fria gruppen.
  • Övriga 1973–1985 var Bygdens bästa.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande M Johan Svahnberg
Förste vice ordförande L Anna Ramberg
Andre vice ordförande S Stefan Lissmark

Källa:[18]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick
  Thorvald Frostemark (C) 1 januari 1971 30 juni 1977
  Stig Glimbrand (C) 1 juli 1977 31 december 1985
  Per-Olof Ågren (M) 1 januari 1986 31 december 1998
  Pehr-Ove Pehrson (M)[19] 1 januari 1999 31 december 2010
  Anna Palm (M)[20] 1 januari 2011 31 december 2014
  Stefan Lissmark (S) 1 januari 2015 31 december 2018
  Johan Svahnberg (M) 1 januari 2019

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av offentlig och privat service- och tjänstenäring. Endast sex procent av kommunens arbetstillfällen återfanns inom den av små företag dominerande tillverkningsindustrin. Kommunen har över tid blivit känd för sina konferensanläggningar, exempelvis Stiftsgården Åkersberg. Bosjö Kloster är en annan typ av anläggning och rymmer både restaurang och museum. Bosjö Kloster anordnar årligen ett flertal återkommande evenemang.[8]

Det kommunala bostadsföretag Höörs Fastighets AB, HFAB, har ca cirka 400 lägenheter i kommunen [21]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 22 genomkorsar kommunens södra del. Även riksväg 17 går genom södra delen av kommunen. Riksväg 13 genomkorsar kommunens centrala del från öst till väst medan riksväg 23 går genom kommunen från söder till norr.[8]

År 1858 anlades södra stambanan, med flera stationer i kommunen. Sedan 2014 finns två stationer i kommunen, Höörs station och Tjörnarps station. Före 2014 hade Tjörnarps station varit stängd i 35 år.[22]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 17 468 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 138:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Höörs kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 871
1975
  
10 005
1980
  
10 902
1985
  
11 499
1990
  
12 893
1995
  
13 673
2000
  
13 976
2005
  
14 604
2010
  
15 460
2015
  
15 970
2020
  
16 830

Från Sätofta i Höörs kommun kom poeten Emil Kléen.

I området kring Ringsjöbygden har flera utgrävningar och forskning kring fornlämningar gjorts, medan den norra delen av kommunen är väldigt lite arkeologiskt utforskad. I framförallt Höör finns fornlämningar från järnåldern.[24]

Kommunsymboler

[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en kvarnsten av silver och däröver en ginstam av silver belagd med tre röda lågor.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Höörs köping 1949. Lågorna i det övre hörnet syftar på namnet (offerplats) kvarnstenen om att sådana tillverkats i trakten. Efter kommunombildningen registrerades vapnet på nytt i PRV 1974. Inga konkurrerande vapen fanns i de övriga ingående enheterna.

Kommunfågel

[redigera | redigera wikitext]

Mindre hackspett är Höörs kommunfågel.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Domsagohistorik Eslövs tingsrätt
  8. ^ [a b c] ”Höör - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%B6%C3%B6r. Läst 9 oktober 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat och skyddad natur”. Höörs kommun. https://www.hoor.se/uppleva-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/friluftsliv-och-motion/naturreservat-och-skyddad-natur/. Läst 29 maj 2022. 
  11. ^ ”Rövarekulan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/hoor/rovarekulan.html. Läst 29 maj 2022. 
  12. ^ ”Prästabonnaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/hoor/prastabonnaskogen.html. Läst 29 maj 2022. 
  13. ^
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  15. ^ ”LEDARE: Höör har skapat en bred enighet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvp/ledare/ledare-hoor-har-skapat-en-bred-enighet/. Läst 9 oktober 2022. 
  16. ^ ”Alliansen redo styra Höör”. Skånska dagbladet. 20 november 2018. https://www.skd.se/2018-11-20/alliansen-redo-styra-hoor. Läst 8 oktober 2022. 
  17. ^ ”Kommunfullmäktige protokoll”. Protokoll. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 10 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190110183602/https://mplusext-hr.unikom.se/committees/kommunfullmaktige/kommunfullmaktige-2018-10-17/protocol/protokollpdf?downloadMode=open. Läst 10 januari 2019. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige protokoll”. Protokoll. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 10 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190110183557/https://mplusext-hr.unikom.se/committees/kommunfullmaktige/kommunfullmaktige-2018-12-19#agendaTabContent. Läst 10 januari 2019. 
  19. ^ ”Historik för Pehrson, Pehr-Ove. (M)”. Förtroendemannaregistret. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307205603/http://troint.hoor.se/troint/extern/index.asp?page=historikperson&inr=2. Läst 7 mars 2017. 
  20. ^ ”Historik för Palm, Anna. (M)”. Förtroendemannaregistret. Höörs kommun. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307204316/http://troint.hoor.se/troint/extern/index.asp?page=historikperson&inr=197. Läst 7 mars 2017. 
  21. ^ Höörs Fastighets AB, HFAB - Höörs Fastighets AB. Läst 27 december 2012.
  22. ^ ”ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN Teknisk infrastruktur”. Höörs kommun. https://www.hoor.se/wp-content/uploads/sbs_h4teknisk_infrastruktur_webb.pdf. Läst 8 oktober 2022. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  24. ^ ”Höörs historia och utveckling”. Höörs kommun. https://www.hoor.se/kommun-politik/kommunfakta/om-hoor/hoors-historia-och-utveckling/. Läst 29 maj 2022. 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]