Hoppa till innehållet

Åstorps kommun

Åstorps kommun
Kommun
Centrala Åstorp
Kommunens vapen.
Åstorps kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortÅstorp
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd16 447 ()[1]
Areal92,62 kvadratkilometer ()[2]
- därav land92,34 kvadratkilometer[2]
- därav vatten0,28 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet178,11 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°08′00″N 12°57′00″Ö / 56.133333333333°N 12.95°Ö / 56.133333333333; 12.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHelsingborgs domkrets (–)
Ängelholms domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0936[3]
Anställda1 175 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1277 (–)[5]
1167 (–)[6]
GeoNames2724424
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Åstorps kommun är en kommun i nordvästra Skåne län. Centralort är Åstorp som är belägen omkring 20 km nordost om Helsingborg.

Kommunen har haft industrin som drivande motor sedan slutet av 1800-talet. Sedan år 2000 har befolkningsutvecklingen varit positiv. Sedan början av 2000-talet har olika koalitioner styrt kommunen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björnekulla, Kvidinge och Västra Broby, alla i Södra Åsbo härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Åstorps municipalsamhälle inrättades i Björnekulla landskommun den 15 juli 1887 och upplöstes 1946 när Åstorps köping bildades genom en ombildning av landskommunen. Kvidinge municipalsamhälle inrättades 31 mars 1932 och upplöstes vid utgången av 1970.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Västra Broby landskommun i Åstorps köping.

Åstorps kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Åstorps köping. 1974 införlivades Kvidinge kommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ängelholms domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga.[8]

Kommunen gränsar till Bjuvs kommun, Helsingborgs kommun, Klippans kommun, Svalövs kommun och Ängelholms kommun.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

I väster och norr kännetecknas landskapet av en öppen och flack slättbygd med leriga jordar som används för jordbruk. I sydöstra delen av kommunen dominerar den gran- och bokskogsklädda urbergshorsten Söderåsens nordöstsluttning. Här finns obehandlade kulturmarker med en traditionell prägel och långvarig användning, samt ädellövskog och betad bokskog. I den sydöstligaste delen av kommunen ligger den djupa ravinen Klöva Hallar, känd för sina branta sluttningar klädda med bok- och ekskog samt nedrasade block och stenar.

Rönne å flyter längs kommunens nordöstra gräns. Nedströms Tommarps kungsgård breddas dalgången och åfåran meandrar genom fuktiga betesmarker som rymmer ett rikt växtliv med alridåer längs floden.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Åstorps kommun Hela riket






  Bebyggelse (17,5 %)
  Skog (17,4 %)
  Öppen myrmark (0,3 %)
  Jordbruksmark (58,5 %)
  Övrig mark (6,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

I kommunen finns två statliga naturreservat vilka förvaltas av Länsstyrelsen i Skåne län.[11]

Dyngets naturreservat ligger vid Rönneå och utgörs av öppna, fuktiga ängar där djur betar, men också av kärr. Det finns också inslag av dungar med vide och al.[12] Det andra statliga reservatet är Klöva hallar.[11]

Prästamarken

Norr om Kvidinge ligger det kommunala reservatet Prästamarken som bildades 2016. Reservatet domineras av 200-300 år gammal ekdominerad ädellövskog.[13] År 2017 bildades även det kommunala reservatet Kalvahagen med bokskog, ängsmark och betesmark. Området anses värdefullt både för naturvärden och rekreation.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Björnekulla-Västra Broby församling och Kvidinge församling.

Distrikt (socknar) inom Åstorps kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[15]Björnekulla, Kvidinge och Västra Broby.

Det finns fyra tätorter i Åstorps kommun.[16]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Åstorp (del av*) &&&&&&&&&&&09207.&&&&&09 207
2 Hyllinge &&&&&&&&&&&02287.&&&&&02 287
3 Kvidinge &&&&&&&&&&&01823.&&&&&01 823
4 Björnås &&&&&&&&&&&&0808.&&&&&0808

* En mindre del av tätorten Åstorp ligger i Ängelholms kommun.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2002 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I opposition fanns Moderaterna, Kommunens Framtid, Vänsterpartiet och Åstorpspartiet.

Valet 2006 ledde till en lokal framgång för Socialdemokraterna, som tvärtemot rikstrenden gick framåt i kommunvalet. Socialdemokraterna bildade en koalition med Centerpartiet som styrde kommunen. Valet 2010 gav små förändringar, Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte leda kommunen i koalition.

Efter valet 2014 ingick även Kristdemokraterna i koalitionen med Socialdemokraterna och Centerpartiet.[17] Ronny Sandberg (S) var under mandatperioden kommunstyrelsens ordförande på heltid,[18] medan Eddie Ek (SD) var oppositionsråd på halvtid (50%).[19] Mandatperioden 2018–2022 styrde Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet.[20] Ronny Sandberg (S) satt kvar som kommunstyrelsens ordförande[21] medan Roger Nielsen (M) var oppositionsråd.[22]

Mandatperioden 2022–2026 styr Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. De samlar totalt 18 mandat i kommunfullmäktige. Sverigedemokraternas Peter Lindberg sitter som kommunstyrelsens ordförande medan Roger Nielsen från Moderaterna tillträder som kommunalråd och posten som vice ordförande i kommunstyrelsen.[23] Till nytt oppositionsråd utsågs Bitten Mårtensson från Socialdemokraterna.[24]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande M Martin Sjöström
Förste vice ordförande SD Stefan Ekberg
Andre vice ordförande S Lucy Glinka

Källa:[25]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPÖVRSDNYDÅSPKFFRPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197021644
21644
3589,7
287
19732131124
2131124
4191,4
347
19762011046
201046
4191,0
338
19792201747
220747
4190,1
338
1982221729
221729
4190,0
338
19851201649
20649
4187,2
338
1988214538
214538
4181,4
3110
1991172342211
172342211
4182,3
2912
1994221232110
2223210
4182,4
2714
19983181122311
31822311
4174,64
2516
2002113132227
1332227
3171,90
2110
200615312217
153227
3173,60
1912
201014142217
144227
3174,36
1714
201414172115
14725
3175,02
1912
201811092216
109226
3177,18
2011
2022110101117
10107
3173,36
1912
  • Övriga 1973 var Samlingslistan (2), Kommunala frilistan (1)
  • Övriga 1976–1979 var Kommunala frilistan
  • Övriga 1985–1988 var Löntagarepartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[26]
Ordförande SD Peter Lindberg
Förste vice ordförande M Roger Nielsen
Andre vice ordförande S Bitten Mårtensson

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

På slutet av 1800-talet startades gruvdrift i området och sedan dess har industrisektorn varit en dominerande del av näringslivet i Åstorps kommun. Även om brytningen av stenkol och lera i princip har upphört har annan industri ersatt gruvindustrin, exempelvis står tillverkningsindustrin för omkring en fjärdedel av arbetstillfällena i kommunen även om service- och tjänstenäringar blivit allt viktigare. Bland större industriföretag märks Saint-Gobain Ecophon som tillverkar innertak och ljudisolering samt Jeld-Wen Sverige AB som tillverkar dörrar.[27]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 4 genomkorsar kommunen och på järnvägssträckan Helsingborg–Hässleholm är centralorten knutpunkt då även linjen Ängelholm–Teckomatorp korsar centralorten.[27]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 16 447 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 144:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun 1970–2020[28]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 630
1975
  
11 486
1980
  
12 946
1985
  
12 693
1990
  
13 123
1995
  
13 257
2000
  
12 873
2005
  
13 541
2010
  
14 737
2015
  
15 193
2020
  
16 063

I Åstorps kommun finns "ett av Sveriges äldsta bevarade fattighus med ursprunglig inredning", det så kallade Gyllenbielkeska Hospitalet, från 1729. I kommunen finns även medeltidsborgen Tomarps Kungsgård bevarad.[29]

Kommunsymboler

[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld, kluven av silver, vari en uprest svart björn med tunga och klor av guld, och av svart, vari två stolpvis ordnade kugghjul av silver.

Björnen kommer ur ett häradssigill (vars bild inte lär föreställa en björn) och kugghjulen syftar på industri. Fastställt för Åstorps köping 1957 och 1971 övertaget av kommunen.

Kommunfågel

[redigera | redigera wikitext]
Den mindre strandpiparen är Åstorps kommunfågel.
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 7 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ om tingsrätten (NAD)
  9. ^ ”Åstorp - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5storp. Läst 1 maj 2024. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ [a b] ”Naturreservat”. astorp.se. https://astorp.se/bygga-bo-miljo-och-trafik/miljo-och-halsoskydd/naturvard/naturreservat.html. Läst 5 juni 2022. 
  12. ^ ”Dynget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/astorp/dynget.html. Läst 5 juni 2022. 
  13. ^ ”Prästamarken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/astorp/prastamarken.html. Läst 5 juni 2022. 
  14. ^ ”Kalvahagen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/astorp/kalvahagen.html. Läst 5 juni 2022. 
  15. ^
  16. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  17. ^ ”Kommunfullmäktige”. Åstorps kommun. http://www.astorp.se/toppmeny/paverka/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.7c21e15812c403ca74d800048150.html. Läst 15 april 2016. 
  18. ^ ”Kommunalråd”. Åstorps kommun. Arkiverad från originalet den 23 april 2016. https://web.archive.org/web/20160423101859/http://www.astorp.se/toppmeny/paverka/kommunensorganisation/kommunalrad.4.7c21e15812c403ca74d800033474.html. Läst 15 april 2016. 
  19. ^ ”Oppositionsråd”. Åstorps kommun. Arkiverad från originalet den 23 april 2016. https://web.archive.org/web/20160423065410/http://www.astorp.se/toppmeny/paverka/kommunensorganisation/oppositionsrad.4.7c21e15812c403ca74d800031871.html. Läst 15 april 2016. 
  20. ^ ”Kommunfullmäktige”. Åstorps kommun. https://www.astorp.se/toppmeny/paverka/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.7c21e15812c403ca74d800048150.html. Läst 25 februari 2020. 
  21. ^ ”Kommunalråd”. Åstorps kommun. Arkiverad från originalet den 25 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200225154330/https://www.astorp.se/toppmeny/paverka/kommunensorganisation/kommunalrad.4.7c21e15812c403ca74d800033474.html. Läst 25 februari 2020. 
  22. ^ ”Oppositionsråd”. Åstorps kommun. Arkiverad från originalet den 25 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200225154318/https://www.astorp.se/toppmeny/paverka/kommunensorganisation/oppositionsrad.4.7c21e15812c403ca74d800031871.html. Läst 25 februari 2020. 
  23. ^ Melin, Simon (17 oktober 2022). ”Maktskifte i Åstorp – SD, M och KD bildar majoritet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/maktskifte-i-astorp-hogerkoalition-bildar-majoritet. Läst 17 november 2022. 
  24. ^ ”Det nya politiska styret i Åstorps kommun”. astorp.se. https://astorp.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2022-10-24-det-nya-politiska-styret-i-astorps-kommun.html. Läst 17 november 2022. 
  25. ^ ”Fullmäktigeberedning”. Åstorps kommun. Arkiverad från originalet den 25 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200225154253/https://www.astorp.se/toppmeny/paverka/kommunensorganisation/kommunfullmaktige/fullmaktigeberedning.4.7c21e15812c403ca74d800031816.html. Läst 25 februari 2020. 
  26. ^ ”Kommunstyrelsen”. astorp.se. https://astorp.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 30 december 2022. 
  27. ^ [a b] ”Åstorp - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5storp. Läst 5 juni 2022. 
  28. ^ ”SCB - Folkmängd och Befolkningsförändringar - Helårsstatistik”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/. 
  29. ^ ”Turism”. astorp.se. https://astorp.se/uppleva-och-gora/turism.html. Läst 5 juni 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]