Södra Liden
 Den på 1970-talet igenlagda Södra Liden. Vy från Otterhällegatan ner mot Kungsgatan. | |
| Namn efter | sluttningen söder om Otterhällan |
|---|---|
| Namngiven | 1812 |
| Läge | |
| Plats | (Otterhällan, Inom Vallgraven, Göteborg) |
| Sträckning | (Kungsgatan– Norra Liden) |
| Längd | (214 meter) |
| Betydelse | |
| Känd för | upphörde cirka 1972 |
Södra Liden var en gata på berget Otterhällan i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg, som är igenlagd sedan 1972.[1] Gatan sträckte sig från Kungsgatan i söder till Norra Liden i norr, från 1930-talet och tills den upphörde.[2][3] Dess äldre tvärgator var Öfra Kyrkogatan och Otterhällegatan i öster samt Telegrafgatan i väster.[4] Södra Lidens norra del fick ett nytt namn 1932, då Skräddaregatan – från 1861 – fick ett nytt läge.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]På "Plan Charta öfver Götheborgs Stad" från 1812 återfinns namnet "Södra Liden" första gången. Det kommer av gatans sträckning åt söder från toppen av Stora Otterhällan. Andra beteckningar har varit: SöderLiden (1804) och Sörliden (1815) samt Sörlidsgatan (1852).[1] År 1875 hette gatan Sörliden och sträckningen beskrivs som "från Hästbacken [Kungsgatan] upp åt Otterhälleberget",[6] och 1899 var sträckningen "från Kungsgatan vid f.d Artillerilasarettet uppför Stora Otterhälleberget till Stora Badhusgatan" – alltså över hela berget.[7] År 1900 uppges gatan vara 214 meter lång, med en medelbredd av 7,4 meter och med en yta av 1 584 kvadratmeter.[8]
Femvåningshuset Södra Liden 25, som låg mittemot Drottning Kristinas jaktslott, revs under våren 1960. Likaså var femvåningshuset nr 14 inlöst, medan Södra Liden 19 (uppfört på 1880-talet) blev besvärligare för staden. Ägaren guldsmeden Sven Sebling krävde 150 000 kronor för den 235 kvadratmeter stora tomten, där staden erbjöd 80 000 kronor. Förhandlingarna hade påbörjats 1958.[9]
Byggnadsfirman Ander Diös övertog 1969 fastigheten Kungsgatan 12/Södra Liden 30[10] med nuvarande fastighetsbeteckning kvarteret Käppslängaren 61:11.[11] År 1971 lät man riva denna liksom grannfastigheterna 14 och 16.[12] Därefter uppfördes det nuvarande affärs- och kontorshuset efter ritningar av Semrén Arkitektkontor, vilket stod klart 1973.[13] Efter diskussion om rivning flyttades Drottning Kristinas jaktslott 1972 från Södra Liden 26 till sitt nuvarande läge vid Otterhällegatan 16.
Efter 1972 upphörde "Södra Liden" genom ändring i stadsplanen.[14][15] Resterna av den sydligaste delen av "Södra Liden" från Kungsgatan kan upptäckas i form av en öppning mellan husen vid Kungsgatan 10 och Kungsgatan 12 – upp mot Otterhällegatan. Nere i berget korsas Kungsgatan just här av Götatunneln.[16]
Bengtsfors är numera den enda ort i Sverige som har kvar namnet "Södra Liden".[17]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7, s. 283.
- ^ Vägledare för Göteborg jämte Poliskalender år 1933, red. J. A. Carlsson, utgiven av polisföreningen "Kamratskapet", Göteborg 1933, s. 96.
- ^ STADSINGENJÖRSKONTORETS TURISTKARTA ÖVER GÖTEB0RG 1939, utarbetad och redigerad av stadsingenjören Hugo P. Hofflander och kartografen Charles Sandahl.
- ^ Historiskt kartverk - Göteborg 1890, Stadsbyggnadskontoret, Originaltryck AB, Lindome december 1994.
- ^ Göteborgs-Posten, 1997-04-15, s. 8.
- ^ Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875
- ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, [Tjugondeandra Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 4
- ^ GP, 13 januari 1960, "Otterhälleidyllen får vika för modern citybebyggelse."
- ^ Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 103.
- ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 423. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
- ^ Göteborgs hjärta: En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, s. 92-93.
- ^ Göteborgs hjärta: En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977, s. 98.
- ^ Vägledare över Stor-Göteborg (Poliskalendern) år 1972, red. Torgny Falck, utgiven av polisföreningen "Kamratskapet", Göteborg 1972
- ^ Göteborg, Partille och Mölndals Gatukalender, Otto Asphem, Göteborg 1979
- ^ mot Otterhällegatan
- ^ Södra Liden i Bengtsfors.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- hitta.se: mot Otterhällegatan
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, till exempel tomterna 103, 104, 105.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 283. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Göteborgs hjärta: En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del I : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1977
- Göteborg före grävskoporna - ett bildverk, R. Garellick, 2008, ISBN 91-630-5465-5. s. 208-209 (foton).
- Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3, s. 423.
- Stora Otterhällan, Gustaf Bondesson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998, ISBN 91-7029-365-1
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Foto före 1929: Södra Liden sedd från Övre Kyrkogatan 1 söderut mot Kungsgatan. Fotograf A. Lindskog. Göteborgs Stadsmuseums bildsamling.