Hoppa till innehållet

Söderhamns församling

Från Wikipedia
Söderhamns församling
Före detta församling
LandSverige
KommunSöderhamns kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftUppsala stift
Bildad1620
 av del avSöderala församling
UtbrutetSandarne församling (1917)
Upphörd31 december 2017
Uppgått iSöderhamn-Sandarne församling
Medlemmar7 209 (68 %) ()[2]
Folkmängd10 568 ()[2]
Upphov tillSöderhamns distrikt
Karta
Söderhamns församlings läge i Gävleborgs län.
Söderhamns församlings läge
i Gävleborgs län.
Söderhamns församlings läge
i Gävleborgs län.
Koordinat61°18′13″N 17°03′01″Ö / 61.303611111111°N 17.050277777778°Ö / 61.303611111111; 17.050277777778
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod218201
Pastoratskod011304
KyrkoarkivSE/HLA/1010202
Redigera Wikidata

Söderhamns församling var en församling i Hälsinglands södra kontrakt i Uppsala stift. Församlingen ingick i Söderhamns pastorat och låg i Söderhamns kommun i Gävleborgs län. Församlingen uppgick 2018 i Söderhamn-Sandarne församling.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Församlingen bildades 1620 genom en utbrytning ur Söderala församling. 1 maj 1917 utbröts Sandarne församling.[3] Församlingen uppgick 2018 i Söderhamn-Sandarne församling.[4]

Den 1 januari 1950 (enligt beslut den 26 november 1948) överfördes från Söderhamns församling till Söderala församling vissa obebodda områden omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land.[5]

Församlingskod var 218201.

Pastorat

[redigera | redigera wikitext]

Söderhamns församling var 1620-1635 annexförsamling i pastoratet Söderala och Söderhamn, för att från 1635 till 1 maj 1917 utgöra ett eget pastorat. 1 maj 1917 utbröts Sandarne församling och Söderhamns församling blev moderförsamling i pastoratet Söderhamn och Sandarne.[3]

Areal

[redigera | redigera wikitext]

Söderhamns församling omfattade den 1 januari 1952 en areal av 32,56 km², varav 31,50 km² land.[5] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade församlingen samma datum en areal av 33,76 km², varav 32,93 km² land.[6]

Kyrkor

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoherdar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[7] Namn Levnadstid Övrigt
1635–1670 Gudmundus Andreae –1670
1670–1691 Laurentius P. Portuan –1691
1692–1701 Gudmund Portuan –1701
1703–1711 Eric Garnell 1666–1711
1713–1737 Eric Montén –1737
1738–1756 Lars Baelter Senare kyrkoherde i Tierps församling.
1757–1765 Olof Lind 1701–1765
1765–1773 Johan Bolinder 1731–1773
1775–1782 Olof Granlund Senare kyrkoherde i Harmångers församling.
1783–1794 Johan Nordberg Senare kyrkoherde i Segersta församling.
1795–1805 Nils Nordlöf Senare kyrkoherde i Vidbo församling.
1806–1808 Carl Henric De Maré Senare kyrkoherde i Enköpings-Näs församling.
1809–1816 Johan Uddén 1763–1816
1816–1817 Pehr Leufgren Senare kyrkoherde i Össeby församling.
1818–1831 Olof Florin 1775–1831
1832–1845 Pehr Hällström 1788–
1852–1863 Hans Erik Norell
1863–1880 Erik Gustaf Östberg
1881–1908 Robert Kihlberg
1910–1936 Carl August Tollin
1938–1943 Bror Fredrik Thune
1944–1958 Paul Sjöberg
1958–1969 Yngve Magnusson
1969–1979 Erik Wiklander
1979–1989 Börje Gustafsson
1989– Lars Nilsson

Organister

[redigera | redigera wikitext]

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1673-1685 Joachim Zellinger 1645-1685 Stadsskrivare och organist.[8]
1722–1725 Lars Stillman Organist.
1738–1750 Sven Forsberg Organist.
1755–1780 Lars Forsberg Organist.
1863–1886 August Österlund 1833–1898 Organist.
1899–1914 Einar Skagerberg 1876–1969 Organist.[9]
1925–1964 Nils Joseph Svensson 1897– Organist.[10]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/218201000.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 106. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 23 november 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 54 & 203. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://www.webcitation.org/6a1zkRbkC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 23 november 2017  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1845). Upsala ärkestifts herdaminne D. 3. Upsala: Wahlström & Låstbom. sid. 102-112. Libris 1799834 
  8. ^ ”Rudén, Jan Olof (2023). Musiken i Uppsala under stormaktstiden : bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 2, 1660-1730. Del B, Biografier s. 82-83 [Elektronisk resurs.”]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-490509. Läst 15 mars 2024. 
  9. ^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 170. Libris 8376384. ISBN 9177180224 
  10. ^ Ala kontrakt i Sveriges statskalender 1964
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Söderhamns_församling&oldid=55909286”