Särnmanssjöarna (Särna socken, Dalarna, 683421-133742)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Dalarnas län |
Kommun | Älvdalens kommun |
Landskap | Dalarna |
Socken | Särna socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 61°35′05″N 12°45′03″Ö / 61.58465°N 12.75083°Ö |
SWEREF 99 TM | 6829973, 380611 |
Mått | |
Areal | 0,391 km² [1] |
Höjd | 950,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 3,5 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Dalälvens huvudavrinningsområde (53000) |
Utflöde | Stora Njupån |
VattendragsID (VDRID) | 684120-133855 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Måttlig |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Ja |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE683421-133742) |
Övrigt | |
SjöID | 683421-133742 |
ID vattenförekomst | SE683421-133742 |
Vattenytans ID (VYID) | 683382-133783 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Fulufjället (SE0620015)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 683371-133789 |
Namn | Utloppet av Särnmanssjöarna |
Areal | 1,31 km² |
Vattenytor | 0,3875 km² |
Sjöprocent | 29,58 % |
Ackumulerad areal uppströms | 2,77 km² |
Biflödesordning | 4 |
Utflöde | Stora Njupån |
VattendragsID (VDRID) | 684120-133855 |
Avstånd till havet | 536 km |
Medelhöjd | 955 m ö.h. |
Område nedströms | 683520-133551 |
Källor | [4][5][6] |
Särnmanssjöarna är en sjö i Älvdalens kommun i Dalarna och ingår i Dalälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,391 kvadratkilometer och ligger 950,1 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Stora Njupån. Vid provfiske har elritsa och röding fångats i sjön.[7]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Särnmanssjöarna ingår i det delavrinningsområde (683371-133789) som SMHI kallar för Utloppet av Särnmanssjöarna. Medelhöjden är 955 meter över havet och ytan är 1,31 kvadratkilometer. Det finns ett avrinningsområde uppströms, och räknas det in blir den ackumulerade arean 2,77 kvadratkilometer. Stora Njupån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 536 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (71 procent). Avrinningsområdet har 0,39 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 29,4 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Särnmanssjöarna på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |