Rutsopp
| Rutsopp Status i Sverige: Livskraftig | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Boletales |
| Familj | Boletaceae |
| Släkte | Xerocomellus |
| Art | X. chrysenteron |
| Vetenskapligt namn | |
| § Xerocomellus chrysenteron | |
| Auktor | (Bull.) Šutara 2008 |
| Synonymer | |
|
Boletus chrysenteron Bull. 1791 | |
|
Den mykologiska karaktären hos Boletus chrysenteron: | |||||||||
|
|
|
|
| ||||||
|
|
| ||||||||
Rutsopp (Xerocomellus chrysenteron)[4][5] är en soppart i familjen Boletaceae.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Rutsoppen har en vid utbredning i Europa, men detaljerna är oklara på grund av att den tidigare förväxlats med den 2003 nybeskrivna arten Xerocomellus cisalpinus. I Finland förekommer den längst i söder[6], den är tämligen allmän i Danmark och i Norge förekommer den i kusttrakterna i södra delen av landet.[7] I Sverige har den sin huvudsakliga utbredning norrut till Uppland och Värmland. Den bildar ektomykorrhiza med framför allt bok och ek.[8]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Hatten blir upp till 10 cm i diameter, är först välvd men sedan utbredd. Hatthuden är sammetsluden (som ung), ljust till mörkt brun och med tiden uppsprickande så att den rosa underhuden syns i sprickorna. Porerna är gula, men olivfärgas med tiden av sporer (som är släta), och blånar svagt vid tryck. Fotens grundfärg är gul men den är vanligen, särskilt i de nedre delarna, mer eller mindre täckt av röda gryn. Köttet är gulaktigt, ofta med röda färger i fotbasen och just under hatthuden, och blånar endast svagt i snittytor. Den kan förväxlas med flera närstående arter, speciellt med X. cisalpinus, som den kan vara mycket svårskild från (denna är dock tydligt blånande i fotbasen och dess sporer är finstrimmiga). Blodsoppens hatthud spricker mycket sällan upp och dess sporer är strimmiga. Hatthuden hos falsk rutsopp spricker också upp men den är endast sällan rödaktig i sprickona och dess fot är sällan rödaktig, utan mera brunsvart vid basen (för att vara riktigt säker är dess sporer trunkata, det vill säga tvärt "avhuggna" i ena änden).
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Den franske botanikern Jean Baptiste François Bulliard beskrev 1789 Boletus communis[9] och två år senare beskrev han Boletus chrysenteron[10], vilka av många betraktas som samma art. Nästan 100 år senare, år 1888, fördes den till det nya släktet Xerocomus av Lucien Quélet.[11] Senare molekylärfylogenetiska analyser placerar den i släktet Xerocomellus som skapades av Josef Šutara 2008.[12]
Bulliards beskrivning av Boletus communis är väldigt bristfällig och vissa mykologer anser att Bulliard beskrivit två olika arter och behandlar chrysenteron och communis som artskilda.[13][14] Några av dessa för communis till andra befintliga arter, exempelvis Hortiboletus engelii[15][16] eller Hortiboletus rubellus[17]. Men (som om det inte redan vore tillräckligt förvirrat) år 2016 beskrev en grupp kinesiska mykologer dessutom den nya arten Xerocomellus communis...[18][19]
Artnamnet chrysenteron betyder "gyllene inkråm" och kommer från grekiska χρυσός (chrysos "guld") och ἔντερον (enteron "tarm").
Matsvamp
[redigera | redigera wikitext]Rutsoppen är ätlig. Foten hos äldre exemplar är träig.[20]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Boris Assyov, Xerocomus chrysenteron på Boletales.com.
- Rødsprukken Rørhat på Felthåndbogen - Danmarks Fugle og Natur.
- ^ Lucien Quélet, 1886, Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, Paris, sid. 157.
- ^ Marcel Bon (1985), Novitates - Validations, nouvelles combinaisons et espèces Documents Mycologiques. 14:56, sid. 16.
- ^ William A. Murrill, 1909, The Boletaceae of North America - II Mycologia 1:4, sid, 155.
- ^ Rutsopp på Dyntaxa.
- ^ Xerocomellus chrysenteron på Species Fungorum.
- ^ Ruututatti Xerocomellus chrysenteron på Laji.fi.
- ^ Ruterørsopp Xerocomus chrysenteron (Bull.) Quél. på Artsdatabanken.
- ^ Rutsopp på Artdatabanken.
- ^ J.B.F. Bulliard, 1789, Herbier de la France 9, plansch 393 Arkiverad 3 oktober 2018 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ J.B.F. Bulliard, 1791, Herbier de la France VI. Histoire des Champignons de la France, sid. 328.
- ^ Lucien Quélet, 1888, Flore mycologique de la France et des pays limitrophes, O. Doin, Paris, sid. 418.
- ^ Josef Šutara , 2008, Xerocomus s.l. in the light of the present state of knowledge, Česká Mykologie. 60:1, sid. 29–62.
- ^ Boris Assyov, Xerocomus chrysenteron och Xerocomus communis på Boletales.com.
- ^ Andy Taylor & Ursula Eberhardt, 2006, Släktet Xerocomus i Sverige, Svensk Mykologisk Tidskrift 27:3, sid. 35-48(42-44).
- ^ Josef Šutara, 2008, Xerocomus s.l. in the light of the present state of knowledge, Česká Mykologie. 60:1, sid. 29–62.
- ^ Hortiboletus engelii på Species Fungorum.
- ^ Heidi Ladurner och Giampaolo Simonini (2003) enligt exempelvis Boris Assyov, Xerocomus communis på Boletales.com.
- ^ Xerocomellus communis på Species Fungorum.
- ^ Wu, Li, Zhu, Zhao, Han, Cui, Li, Xu & Yang, 2016, One hundred noteworthy boletes from China, Fungal Diversity 81, sid. 168.
- ^ Rutsopp på Svampguiden.com.
