Rutger Macklean

Rutger Macklean
Rutger Macklean
	Samtida kopparstick.
Yrke	Militär
Övrigt arbete	Politiker; Ledamot Vetenskapsakademien; Ledamot Lantbruksakademien; Kammarherre
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Infanteriet
Tjänstetid	ca. 1760 - ca. 1775
Enhet	Kungliga Kalmar regemente
Utmärkelser	Minnespenning över Macklean slagen år 1800
	Politik
	Riksdagsman för Adelsståndet (före 1866)
Tillträdde	1786
Kommitté	Vid riksdagen 1809 bidrog han till att arbeta fram 1809 års regeringsform.
	Personfakta
Född	27 juli 1742; Bohuslän
Nationalitet	Sverige
Utbildning	juristexamen 1759
Alma mater	Lunds universitet
Död	14 januari 1816 (73 år); Svaneholms slott, Skåne
Begravd	Skurups kyrka
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Macklean
Sätesgård	Svaneholm
	Rutger Macklean sitter staty i trädgården till sitt slott Svaneholm. Skulpturen är utförd av Axel Ebbe.
	Karikatyr, ritad av Carl August Ehrensvärd
	Heraldiskt vapen
	;

Rutger Macklean, född 28 juli 1742 i Hjärtums socken, död 14 januari 1816 på Svaneholms slott, var en svensk friherre, militär, politiker och skiftesreformist.^[1] Han är känd för sina insatser för enskiftets införande i Sverige.

Rutger Mackleans släkt i Sverige går tillbaka till en storköpman i Göteborg i början av 1600-talet. Hans far Rutger Macklier (efternamnet ändrades 1783) var officer i Karl XII:s armé och tvingades i fångenskap i Sibirien efter nederlaget vid Poltava 1709. Även hans bror Gustaf Macklean var officer. Modern var friherrinnan Fredrika Wilhelmina Coyet till Pågerup, dotter till grevinnan Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta. Han uppkallades efter sin farmors far, Rutger von Ascheberg.

Biografi

Macklean blev 1757 student vid Lunds universitet och avlade en juristexamen 1759. Macklean tjänstgjorde därefter från 1760 som auskultant i Göta hovrätt, blev 1762 extra notarie och var 1762–1764 kanslist där. Han blev 1763 sergeant vid Holsteinska regementet, 1770 kvartersmästare och kornett samt 1771 löjtnant vid Jämtlands kavallerikompani och 1776 stabskapten vid Kalmar regemente och kompanichef vid Uppvidinge kompani.^[1] Som kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina och senare hos drottning Sofia Magdalena var han väl sedd i hovlivet.

Macklean var verksam vid riksdagen 1786 och riksdagen 1789. Vid den senare tillhörde Macklean, tillsammans med sin bror Gustaf Macklean, de adelsmän ur oppositionen som arresterades på order av kung Gustav III den 20 februari 1789, inför kungens plan på att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten. Macklean sattes i förvar på Fredrikshovs slott^[2] och han släpptes först den 29 april samma år.^[3] Vid riksdagen 1809 bidrog han till att arbeta fram 1809 års regeringsform.

Enskiftet

Men det är framför allt som reformatör inom jordbruket som Macklean är känd. 1782 ärvde han efter sin morbror, friherre Gustaf Julius Coyet det stora godset Svaneholm i Skåne (värd 20 000 riksdaler) och kom här att verka resten av sitt liv. Under andra hälften av 1700-talet spreds i Europa fysiokratismen, det vill säga tankarna att ett lands välstånd låg i markens bördighet, att jordbruket var den viktigaste näringen i ett land. Efter att ha hämtat inspiration från England, Skottland, Holland och Danmark satte han därför i gång att förbättra godset, som var i bedrövligt tillstånd. Speciellt i Danmark skedde i slutet av 1700-talet en liknande jordbruksreform som den på Svaneholm, de så kallade Bernstorf- och Reventlowernas jordbrukssystem.

Svaneholms egendom var på ca 7 000 tunnland fördelade på fyra byar (Skurup, Sandåkra, Hylteberga och Saritslöv) där gårdarna låg samlade i bygator och där varje gårds ägor var insprängda tillsammans med andra gårdars. Macklean lät uppmäta godset och bryta upp gårdarnas ägor i 75 hemmansdelar på vardera 40 tunnland. Bönderna tvingades sedan flytta ut till nybyggda gårdar, vilka lades i mitten av respektive markstycke. Även själva slottets jordar delades upp på fem ”farmer”.

Vid nybygget av bondgårdarnas ekonomilängor ersattes det traditionella korsvirket av en helt ny byggnadsmetod. Husens väggar byggdes av lera med intrampad halm. Metoden spreds snabbt under benämningen mackelering. När herrgården Rönneholm strax invid Malmö uppfördes under 1790-talet användes denna teknik till och med i herrgårdens väggar.

Macklean förändrade inte enbart godsegendomens struktur utan även sina underställdas arbetssituation och sociala förmåner. Han avskaffade böndernas dagsverken på godset. I stället fick bönderna betala arrende. Han införde nya jordbruksredskap och undervisade bönderna i odling med växelbruk som gav större avkastningar. Macklean lät även starta två folkskolor i området. En av lärarna sändes på Mackleans bekostnad till en av Europas ledande pedagoger, Pestalozzi, elev till Rousseau. ^[4]

Trots att arrendet till en början sattes mycket lågt var bönderna och också andra jordägare negativa till nymodigheterna. Hälften av bönderna lämnade sina hem. Minskade intäkter satte godsägaren i tillfälliga ekonomiska svårigheter men det nya systemet visade sig fungera mycket bra. Godsets befolkning fördubblades på 25 år från 1785. Årsvinst blev sålunda mer än tredubblad mellan 1783 och 1798. Vid Mackleans frånfälle 1816 värderades godset till 150 000 riksdaler.

Snart följde andra efter och i början av 1800-talet infördes allmänna regler om så kallat enskifte. Enligt borgmästare Carl Christian Halling i Malmö, död 1851, påskyndades dock denna reform också av politiska orsaker. Ett bondeupplopp i Löddeköpinge 1803, det stora bondeupproret i Skåne 1811 och närheten till revolutionens Frankrike gjorde bönderna till en maktfaktor. Genom enskiftet splittrade myndigheterna effektivt den gamla bygemenskapen som fordrats vid samodling av åkrarna.

Macklean valdes in i Vetenskapsakademien och blev hedersledamot i Lantbruksakademien, båda 1812. Hans Lärobok i landtbruket för Skurups socken gavs ut 1844 av Johan Rabbén.

I populärkultur

År 1993 visade Sveriges Television en serie i två avsnitt med namnet Macklean om hans liv. I denna tv-serie spelades Macklean av Henric Holmberg. Serien repriserades 1999 och var då omklippt till fyra avsnitt.

Antavla för Rutger Macklean

Påstådd: Sir Hector Og Maclean

Hans Macklier

Påstådd: Isabella Acheson of Gosford

friherre David Makeléer till Gåsevadholm

Johan Hans Gubbertz

Anna Gubbertz

Maichen (Maria) von Qvickelberg

friherre Rutger Makeléer till Ström

Vilhelm von Ascheberg

greve (och friherre) Rutger von Ascheberg

Margareta von der Osten

grevinnan Eleonora Elisabet von Ascheberg

Johan Filip von Busseck

Magdalena Eleonora von Buseck

Clara Sabina von Oeynhausen

friherre Rutger Macklean till Svaneholm

Peter Julius Coyet

Johan Gustaf Coyet

Brita Juliana Hammarberg

friherre Axel Julius Coyet

friherre Carl Fredrik Hamilton af Hageby

Hedvig Hamilton af Hageby

Helena Margareta Wrangel af Adinal

friherrinnan Vilhelmina Eleonora Coyet

Polycarpus Cronhielm

Gustaf Cronhielm

Hebbla Standorph

grevinnan Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta

Lars Wallenstedt

Maria Wallenstedt

Maria Uttermarck

Källor

Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor

^ [a b] ”Rutger Macklean - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10134. Läst 16 oktober 2018.
^ Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 187.
^ Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 204.
^ Svaneholm: årsskrift 1997. Skurup: Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening. 1986-. sid. 22. Libris 687412

Bibliografi

Lärobok i landtbruket för Skurups socken (Faks.-utg. till 200-årsminnet av enskiftet i Sverige). Malmö: Sockerbolaget. 1985[1845]. Libris 530446. https://litteraturbanken.se/forfattare/MacleanR/titlar/LarobokILandtbruket/sida/vii/faksimil?om-boken

Vidare läsning

Skansjö, Sten (2000). ”Mannen som styckade byarna”. Populär historia 2000:4,: sid. 22-[27] : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://popularhistoria.se/artiklar/rutger-macklean-mannen-som-styckade-byarna. Libris 3128819
Waller, Sture M.; Macklean Rutger (1953). Rutger Macklean och 1809–1810 års riksdag: en studie över hans politiska verksamhet och åsikter mot idéhistorisk bakgrund. Skrifter / utgivna av Fahlbeckska stiftelsen, 99-0270682-7 ; 39. Lund: Gleerup. Libris 1202062
Weibull, Lauritz. Rutger Macklean. Scandia 1957.
Rutger Macklean. Minnesanteckning af P. A.. Anderslöfs-Posten 29 juli 1885.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Rutger Macklean.
Bilder & media
Rutger Maclean (1742-1816) hos Litteraturbanken

[:0-1] [a b] ”Rutger Macklean - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10134. Läst 16 oktober 2018.

[2] Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 187.

[3] Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 204.

[4] Svaneholm: årsskrift 1997. Skurup: Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening. 1986-. sid. 22. Libris 687412

[1]

[2]

[3]

[4]