Hoppa till innehållet

Ruo Shui

Ruo Shui
Hwei, Jo shui, Ejine, I-ching Ho, Edzen Gol, Ikhe-gol, Edzin-gol, Hwei Ho
Vattendrag
Land Kina Kina
Koordinater 41°00′11″N 100°16′26″Ö / 41.00306°N 100.27389°Ö / 41.00306; 100.27389
Tidszon BST (UTC+6)
Geonames 2035209
Läge i Kina
Läge i Kina
Läge i Kina

Ruo Shui (även Etsin gol, Edsen gol, Edsin gol, Dong He[1]) är en flod i Inre Mongoliet, Kina.[2] Det ligger i den centrala delen av landet, 1 400 km väster om huvudstaden Peking. I trakten råder ett kallt ökenklimat.[3] Årsmedeltemperaturen i trakten är 13 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 32 °C, och den kallaste är december, med −8 °C.[4] Genomsnittlig årsnederbörd är 128 millimeter. Den regnigaste månaden är juni, med i genomsnitt 43 mm nederbörd, och den torraste är mars, med 1 mm nederbörd.[5]

Under Handynastin kallades området Chü-yen[6]. Längs floden i anslutning till dess oaser finns ett stort antal ruiner och lämningar i form av vakttorn och murrester från bland annat Handynastin. Sedan slutet av 1700-talet lever framför allt torguterna här[1]. Här utförde den fjärde Hedinexpeditionen (1927-1935) omfattande arkeologiska och etnografiska undersökningar under framför allt åren 1930-1931[7][8][9].

Sven Hedin och hans expedition hade kommit till platsen redan 28 september 1927[10][11] och här grundade expeditionsdeltagaren Waldemar Haude en av de meteorologiska stationerna kallad Tsondol. Andra expeditionsdeltagare som var med på platsen vid denna tid var den danske etnografen Henning Haslund-Christensen, etnografen Gösta Montell, arkeologen Folke Bergman och missionärssonen Georg Söderbom[12]. Men det skulle dröja ytterligare några år innan några undersökningar gjordes på platsen.

Folke Bergmans arkeologiska undersökningar

[redigera | redigera wikitext]

Folke Bergman var med 1927 när Hedins expedition kom till floden[7] och återvände i april 1930 och kartlade området under perioden juni 1930 till sent på våren 1931[13][7]. En av de lokaler och ruiner Bergman undersökte var ruinområdet Khara Khoto (även Karakoto, Kharakhoto)[14]. Här fann hann 10 000 (även 20 000 har nämnts[14]) så kallade skriftpinnar från framför allt Handynastin men även från Xixia (1038-1227). Men även papper med skrift hittades här. Dessa dokument har studerats av ett stort antal sinologer och de anses vara en av de allra viktigaste källorna för vår kunskap om Handynastin.

Under den tredje delen av expeditionen, den så kallade "bildexpeditionen" 1933-1935, korsade man återigen floden Etsin gol men Bergman genomförde inga arkeologiska undersökningar. Däremot genomförde den kinesiske arkeologen på expeditionen undersökningar öster om Khara Khoto[15].

Den största delen av de arkeologiska fynden fördes till Sverige och analyserades men återsändes därefter på 1950-talet till Kina. Undantag är föremålsnummer K-13676-13824, en samling som Bergman arbetade med under sin tid på Östasiatiska museet men som sedan deponerats på Etnografiska museet[16].

Gösta Montells etnografiska undersökningar

[redigera | redigera wikitext]

Gösta Montell kom också till platsen 1930[12]. Resan dit gick med bil. Georg Söderbom blev en viktig medarbetare eftersom han kunde språken och kunde agera tolk. Under sommaren 1930 reste de runt i området och samlade in framför allt etnografiskt material från torguter. Dessa samlingar finns idag på Etnografiska museet, Stockholm[17].

  1. ^ [a b] ”torguter - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/torguter. Läst 8 januari 2023. 
  2. ^ Ruo Shui hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2013-04-03; databasdump nerladdad 2016-03-31
  3. ^ Peel, M C; Finlayson, B L; McMahon, T A (2007). ”Updated world map of the Köppen-Geiger climate classification”. Hydrology and Earth System Sciences 11: sid. 1633-1644. doi:10.5194/hess-11-1633-2007. http://www.hydrol-earth-syst-sci.net/11/1633/2007/hess-11-1633-2007.html. Läst 30 januari 2016. 
  4. ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130806035941/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016. 
  5. ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016. 
  6. ^ Bergman, Folke (1945:115)
  7. ^ [a b c] Bergman, Folke (1945). Travels and archaeological field-work in Mongolia and Sinkiang : a diary of the years 1927-1934. Libris 1954118. http://www.jarringcollection.se/travel/travels-and-archaeological-field-work-in-mongolia-and-sinkiang/. Läst 7 januari 2023  Arkiverad 8 januari 2023 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Sommarström, Bo (1958). Archaeological researches in the Edsen-gol region, inner Mongolia Part 2. https://libris.kb.se/bib/1310991. Läst 7 januari 2023 
  9. ^ Sommarström, Bo (1957). Archaeological researches in the Edsen-gol region, inner Mongolia P. 1. https://libris.kb.se/bib/1310990. Läst 7 januari 2023 
  10. ^ Hedin, Sven (2002) (på engelska). Riddles of the Gobi Desert: With 24 Plates and a Map. Asian Educational Services. sid. 207. ISBN 978-81-206-1614-1. https://books.google.se/books?id=Ibi9Xh_ukQEC. Läst 6 januari 2023 
  11. ^ Hedin, Sven (1931). Across the Gobi desert. Libris 2694401. https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.43520. Läst 6 januari 2023 
  12. ^ [a b] Montell, Gösta (1934). Våra vänner på stäppen : genom Mongoliet till torgoterna vid Etsingol. https://libris.kb.se/bib/1349371. Läst 6 januari 2023 
  13. ^ Hedin, Sven (1931) (på english). Across the gobi desert. http://archive.org/details/in.gov.ignca.21234. Läst 8 januari 2023 
  14. ^ [a b] Wahlquist, Håkan (2002). Sven Hedin - en upptäcktsresande som arkeolog och etnograf. I Med världen i Kappsäcken. sid. 235-254. ISBN 9185344435 
  15. ^ Bergman, Folke (1945:174)
  16. ^ ”K.13676-13824 :: Etsin Gol”. collections.smvk.se. https://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/1264130. Läst 8 januari 2023. 
  17. ^ ”Carlotta - Frisök”. collections.smvk.se. https://collections.smvk.se/carlotta-em/web;jsessionid=RCiPMvau1wCgRUnhe6QFiv9KoJHnVBcP06DceHAg.webcarl03. Läst 8 januari 2023.