Hoppa till innehållet

Runinskriften i Hardeberga

Runinskriften i Hardeberga
Runinskrift
Land Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Lunds kommun
Socken Hardeberga socken
Plats Hardeberga kyrka
Koordinater 55°41′49″N 13°17′43″Ö / 55.69690°N 13.29517°Ö / 55.69690; 13.29517
Kulturmärkning
Fast fornlämning
Tillkomsttid 1300-talet (1348)
Signum DR ATA322-1227-2007 M
Runristare Niklis Tuesson (Nils Truedsen (Tuesen Rani))

Runinskriften i Hardeberga är en medeltida runinskrift i Hardeberga kyrka i Lunds kommun, tidigare Torna härad.

Inskriften upptäcktes 2002 vid en renovering av kyrkan, men eftersom inskriften är skadad och svårläst dröjde det till 2013 innan den första tolkningen gjordes, då av arkeologen Ulf Danell. Inskriften kalkades troligen över strax efter att den ristats.[1][2]

Inskriften är ristad på långhusets norra vägg på om 140 centimeters höjd så att så många som möjligt skulle kunna läsa den. Runorna är av medeltida typ, och ristaren har även brukat bindrunor.

En translitteration av inskriften på kyrkväggen lyder:

ek : niklis : tues : a͡f : harabiargi : o͡k : kn͡ut : h͡as : ek : prokul : o͡mne +

Översatt till nutida svenska blir det:

Jag Niklis Tues av Hardeberga och Knut Has. Jag betraktar allt.

Alternativt avslutas meningen "och broder Hases", vilket då skulle syfta på att Niklis morbröder bevittnade arvskiftet.

Runexperten Lisbeth Imer[3] samt även Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström[4] menar att läsningen är felaktig eftersom ristningen är alltför skadad samt det inte heller går att bestämma om skriften är på latin eller ej.

Ristaren Niklis Tuesson, eller Nils Truedsen (Tuesen Rani), (1332–1350) är känd via en avskrift av ett arvebrev.[5] På sin 16:e födelsedag den 11 augusti 1348 övertog han sin morfar Knut Has gods Hardeberga, och det är troligt att Niklis ristade in sitt budskap i samband med detta för att manifestera sin nyvunna maktposition som storman. Två år senare dog Niklis, troligen på grund av digerdöden.

De latinska orden procul omne förekom även i en runinskrift på den i dag förkomna medeltida kyrkklockan i Hardeberga (DR 299 M) och det är troligt att Niklis lånat dem därifrån.[1]

  1. ^ [a b] Loive, Niclas, Niklis-runorna i Hardeberga, informationshäfte utgivet av Södra Sandby församling.
  2. ^ Danell, Ulf (2012). ”Tolkningar av några runinskrifter i Hardeberga och Simrishamns kyrkor samt Hardebergas ägare under medeltiden”. Ale 2012:4. https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2012-4_MED.pdf. 
  3. ^ ”Okänt medeltida budskap - Lund - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt”. web.archive.org. 15 januari 2012. Arkiverad från originalet den 15 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120115204533/http://www.sydsvenskan.se/lund/article1588293/Okant-medeltida-budskap.html. Läst 21 november 2019. 
  4. ^ ”K-podd 52: Om Skånes runor”. K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg. 19 november 2019. http://www.k-blogg.se/2019/11/19/k-podd-52-om-skanes-runor/. Läst 21 november 2019. 
  5. ^ Danell, Ulf, "Medeltidsspel i Södra Sandby kyrka", Österlens museums blogg (5 juni 2014)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]