Ruckeltjärnarna
Land | Sverige |
---|---|
Län | Jämtlands län |
Kommun | Krokoms kommun |
Landskap | Jämtland |
Socken | Offerdals socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 63°54′37″N 13°48′02″Ö / 63.91017°N 13.80061°Ö |
SWEREF 99 TM | 7087557, 441150 |
Mått | |
Areal | 0,247 km² [1] |
Höjd | 736,2 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 3,22 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Indalsälvens huvudavrinningsområde (40000) |
Utflöde | Ansättån |
VattendragsID (VDRID) | 709462-141203 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE709040-140174) |
Övrigt | |
SjöID | 709040-140174 |
ID vattenförekomst | SE709040-140174 |
Vattenytans ID (VYID) | 709076-140162 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Oldflån-Ansätten (SE0720160)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 709139-140156 |
Namn | Utloppet av Ruckeltjärnarna |
Areal | 3,45 km² |
Vattenytor | 0,2438 km² |
Sjöprocent | 7,07 % |
Ackumulerad areal uppströms | 3,44 km² |
Biflödesordning | 4 |
Utflöde | Ansättån |
VattendragsID (VDRID) | 709462-141203 |
Avstånd till havet | 323 km |
Medelhöjd | 802 m ö.h. |
Område nedströms | 708686-140170 |
Källor | [4][5][6] |
Ruckeltjärnarna är en sjö i Krokoms kommun i Jämtland och ingår i Indalsälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,247 kvadratkilometer och ligger 736,2 meter över havet. Ruckeltjärnarna ligger i Oldflån-Ansätten Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Ansättån. Vid provfiske har röding och öring fångats i sjön.[7]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Ruckeltjärnarna ingår i det delavrinningsområde (709139-140156) som SMHI kallar för Utloppet av Ruckeltjärnarna. Medelhöjden är 802 meter över havet och ytan är 3,45 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Ansättån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 323 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (39 procent) och kalfjäll (54 procent). Avrinningsområdet har 0,24 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 7,1 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Ruckeltjärnarna på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |