Hoppa till innehållet

Thailands flygvapen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Royal Thai Air Force)
Kungliga thailändska flygvapnet
กองทัพอากาศไทย
Kong Thap Akat Thai
Royal Thai Air Force (RTAF)
Emblem
Information
Datum2 november 1913
LandThailand
TypFlygvapen
Del avThailands försvarsmakt
Storlek45,000 aktiva
288 luftfartyg
HögkvarterDon Muang Air Base, Bangkok
Marschมาร์ชกองทัพอากาศ
(Thailändska flygvapnets March)
Kända slag och krigFörsta världskriget
Fransk-thailändska kriget
Andra världskriget
Koreakriget
Vietnamkriget
Årsdagar9 April 1937
Befälhavare
Nuvarande befälhavareTreetod Sonjance
Tjänstetecken
Flagga
Fana
Nationalitetsbeteckning
Flygplan
AttackflygplanL-39, Alpha Jet, AU-23
JaktflygplanF-16, F-5
EnhetsflygplanJAS 39C/D
SpaningsflygplanLear 35A, Arava, Saab 340 AEW&C
SkolflygplanAirtrainer, PC-9, DA42
TransportflygplanC-130, BT-67, Nomad, ATR 72, 737-400/800, A319, A310
Helikoptrar
TransporthelikoptrarEurocopter EC725, S-92
RäddningshelikoptrarUH-1, S-92
Övriga helikoptrarBell 412

Kungliga thailändska flygvapnet (thai: กองทัพอากาศไทย, Kong Thap Akat Thai; engelska: Royal Thai Air Force (RTAF)) är Thailands flygvapen. Det bildades 1913 och är ett av de äldsta flygvapnen i Asien. Flygvapnet har under åren varit engagerat i ett flertal större och mindre krig[källa behövs]. Under Vietnamkriget försågs flygvapnet med utrustning och vapen från det amerikanska flygvapnet, US Air Force.

I februari 1911 visade den belgiska piloten Charles Van Den Born upp det första flygplanet i dåvarande Siam vid Sa Pathum Horse Racing Course. Uppvisningen av flygplanet imponerade de statliga myndigheterna och den 28 februari 1912 skickade landet tre officerare till Frankrike för att lära dem flyga. Frankrike ansågs vid den tiden vara den viktigaste och främsta nationen gällande luftfart[källa behövs]. I november 1913 återkom de tre officerarna till Siam. Med sig hade de åtta flygplan, fyra av Breguet Type III samt fyra Nieuport IV. I mars 1914 baserades flygplanen vid flygplatsen Don Mueang, efter att inledningsvis ha varit baserade i Sa Pathum.

Landets försvarsministerium bildade Siamese Flying Corps, och inordnade flygkåren i Army Engineer Inspector General Department (ingenjörtrupperna). Dåvarande chef för ingenjörtrupperna, Prins Purachatra och hans bror Chakrabongse Bhuvanath blev huvudpersoner gällande utvecklingen av flygvapnet, vilket 1919 döptes till Royal Siamese Aeronautical Service. År 1937 avskildes flygkåren från armén och bildade Royal Siamese Air Force. Den 24 juni 1939 ändrade premiärminister Plaek Phibunsongkhram landets namn till Thailand vilket medförde att även flygvapnet namnändrades till Royal Thai Air Force.

Fastän Thailand förklarade sig neutralt inför det som utvecklade sig till andra världskriget och man hade försökt få till stånd en icke-aggressionspakt med de tre starkaste makterna i Asien (Storbritannien, Frankrike och Japan), blev man ändå till sist indragen i kriget. Mellan 1940 och 1941 var thailändska flygvapnet inblandat i det fransk-thailändska kriget. Där mötte det en sämre rustad flygstyrka och kunde därför vinna ett större antal luftdueller. Som en allierad till Japan stödde det thailändska flygvapnet landets armé 1942 vid ockupationen av dåvarande Burmas Shanstater. Flygvapnet deltog också i luftförsvaret av Bangkok då de allierade mellan åren 1942 och 1945 genomförde ett antal större anfall med bombflygplan över staden. En del av flygvapnets personal deltog även aktivt för att hjälpa motståndsrörelsen mot Japan.

Efter kriget involverade sig Thailand i Koreakriget genom att stödja FN-koalitionen med tre transportflygplan av typen C-47 Skytrain. Landet blev senare även inblandat i Vietnamkriget som en allierad till USA. Bland annat stödde flygvapnet de amerikanska styrkorna med samma typ av flygplan som man gjorde under Koreakriget. Man genomförde även ett antal flyganfall mot kommunistiska styrkor längs den Thailändska gränsen och inne i Laos, mot flygbasen i Ban Nam Ta. Även vid den thailändska gränsen mot Kambodja förekom sammandrabbningar mellan Thailand och Vietnam.

Efter att kalla kriget tog slut i början av 1990-talet deltog thailändska flygvapnet 1999 i Operation Border Post 9631, vilken utspelade sig längs den thailändska gränsen mot Burma. År 2003 bistod flygvapnet i evakueringar av utländska medborgare i Kambodja under upploppen i Phnom Penh.

Flygvapnet leds (2016) av Commander of the Royal Thai Air Force (thai: ผู้บัญชาการทหารอากาศไทย, svenska: befälhavaren för thailändska flygvapnet), Air Chief Marshal Prajin Jantong[1] och har sitt högkvarter vid Don Muang Airbase, Bangkok, Thailand.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]
Flygvapenkadetter i paraduniform.

Flygvapnets kommandostruktur är uppdelad i fem grupper, flygstab, logistiskt understöd, utbildning, speciell service, och stridskrafter.

  1. Flygstaben i Bangkok ansvarar för stabsfunktioner, planering och styr verksamheten.
  2. Stridsgruppen.
  3. Supportgruppen förser flygvapnet med teknik, kommunikation, ammunition, transport, kvartermästare och medicinsk support.
  4. Utbildningsgruppen samordnar och övervakar flygvapnets samtliga utbildningsprogram.
  5. Speciella servicegruppen har personalansvar över flygvapnets personal, samt samordnar och koordinerar flygvapnets verksamhet med den civila luftfarten.

Flygvapnet upprätthåller ett antal moderna flygbaser, vilka är upprättade mellan 1954 och 1968. Samtliga aktiva baser har permanenta byggnader, samt material och personal för marksupport. Alla utom en flygbas anlades och användes av US Air Force fram till dess tillbakadragande från Thailand 1976. Underhållet av de flygbaser som USA efterlämnade i Thailand har visat sig vara kostsamt och antalet överstiger landets behov[källa behövs]. Trots det är samtliga baser med tillhörande rullbanor fortfarande öppna och tillgängliga för utbildning och nödsituationer.

Högkvarter och stab ligger vid Don Muang airport, på motsatta sidan av rullbanan ligger Don Mueang internationella flygplats. Utöver Don Muang är Ubon Royal Thai Air Force Base i Ubon Ratchathani och Takhli Royal Thai Air Force Base i Takhli två stora flygbaser.

Flygskvadroner

[redigera | redigera wikitext]

Följande flygskvadroner är aktiva inom flygvapnet.

F-5E tillhörande "904. Aggressor Squadron".
Thailändsk Basler BT-67.
Thailändska stridsflygplan.
Skvadron Luftfartyg Wing RTAF flygbas Kommentarer
102. Fighter Sqn F-16A/B ADF Wing 1 RTAFB Korat
103. Fighter Sqn F-16A/B Wing 1 RTAFB Korat
201. Helicopter Sqn Bell 412, S-92 Wing 2 Khok Ka Thiem Tillhör kungliga gardet
203. Helicopter Sqn UH-1H Wing 2 Khok Ka Thiem SAR detachements på ett flertal orter.
Kommer ersättas av EC 725[2]
401. Light Attack Sqn L-39 Wing 4 RTAFB Takhli Kommer ersättas av T-50[3]
402. Elint Sqn Learjet 35, IAI Arava Wing 4 RTAFB Takhli
403. Fighter Sqn F-16AM/BM Wing 4 RTAFB Takhli
501. Light Attack Sqn Fairchild AU-23 Wing 5 Prachuap Khiri Khan Province
601. Transport Sqn C-130H/H-30 Wing 6 RTAFB Don Muang
602. Royal Flight Sqn A319, B737 Wing 6 RTAFB Don Muang Tillhör kungliga gardet
603. Transport Squadron ATR 72 Wing 6 RTAFB Don Muang
604. Civil Pilot Training Sqn PAC CT-4A, T-41D Wing 6 RTAFB Don Muang
701. Fighter Sqn JAS 39 Gripen C/D Wing 7 Surat Thani Totalt 12 Gripens (4 Gripen D och 8 Gripen C),[4] ersätter F-5E/F.[5] [1]
702. Sqn Saab 340, S-100B Argus Wing 7 Surat Thani Saab 340 70201 och S-100B Argus AEW 70202[6]
211. Fighter Sqn F-5T Tigris Wing 21 RTAFB Ubon
231. Attack Sqn Alpha Jet Wing 23 RTAFB Udorn
411. Fighter Sqn L-39 Wing 41 Chiang Mai
461. Transport Sqn GAF Nomad, Basler BT-67 Wing 46 Phitsanulok Bistår även med flygningar för regnframkallning.
561. Fighter Sqns - Wing 56 Hat Yai Framskjuten bas för 701 Fighter Sqn.
904. Aggressor Sqn F-5E - RTAFB Don Muang Tidigare enhet för kronprinsen Vajiralongkorn Mahidol.
1. Flying Training Sqn PAC CT/4E Flying Training School Kamphang Saen Flygutbildning fixed-wings (flygplan).
2. Flying Training Sqn Pilatus PC-9M Flying Training School Kamphang Saen Grundläggande flygutbildning.
3. Flying Training Sqn Bell 206B (avvecklades 2006) Flying Training School Kamphang Saen Flygutbildning, helikopter.

Royal Thai Air Force Commando Company

[redigera | redigera wikitext]

Royal Thai Air Force Commando Company är en enhet inom flygvapnet på drygt 100 man och flygvapnets "Special Combat Operations Squadron". Enheten bildades 1970 och är baserad vid Don Muang Airport. Enheten har bland annat som uppgift att avbryta kapningsförsök.

Thailändsk Saab JAS 39 Gripen.

Stridsgruppen inom thailändska flygvapnet är uppdelad på elva flottiljer, en flygskola samt några till flygstaben direktrapporterande enheter:

  • Directorate of Air Operations Control, RTAF
  • RTAF Security Force Command
  • Flying Training School
    1st, 2nd and 3rd Flying Training Squadrons, baserad vid RTAFB Kamphaeng Saen i provinsen Nakhon Pathom.
  • Wing 1
    Stridsflygflottilj, baserad vid RTAFB Korat i Nakhon Ratchasima provinsen.
  • Wing 2
    Helikopterflottilj, bistår med transporter och Search and Rescue. Normalt baserad vid RTAFB Lop Buri i provinsen Lop Buri.
  • Wing 4
    Lätt attack- och jaktflygflottilj, baserad vid RTAFB Takhli i provinsen Nakhon Sawan.
  • Wing 5
Thailändsk SAAB 340/AEW.
  • Transportflygflottilj, bistår med transporter och specialtransporter. Baserad vid RTAFB Prachuap Khiri Khan i Ao Manao, Prachuap Khiri Khan.
  • Wing 6
    Transportflygflottilj, bistår flygvapnet med flygtransporter, kartläggning, kommunikation och mätning. Baserad vid RTAFB Don Muang/Bangkok.
  • Wing 7
    Stridsflygflottilj, baserad vid RTAFB Surat Thani i provinsen Surat Thani. Flottiljens smeknamn är "Ferocious Shark of the Andaman" samt "House of Gripen" då de flyger just JAS 39 Gripen.[7]
  • Wing 21
    Jakt- och attackflygflottilj, baserad vid RTAFB Ubon Ratchathani i provinsen Ubon Ratchathani.
  • Wing 23
    Lätt attackflygflottilj, baserad vid RTAFB Udon i provinsen Udon Thani.
  • Wing 41
    Lätt attackflygflottilj, baserad vid RTAFB Chiang Mai i provinsen Chiang Mai.
  • Wing 46
    Transportflygflottilj, bistår med transporter och regnframkallning. Baserad vid RTAFB Phitsanulok i provinsen Phitsanulok.
  • Wing 56
    Front operativa basen, baserad vid RTAFB Hatyai i provinsen Songkhla.
Thailändsk F-16, inför lufttankning av en KC-135.
Thailändsk S-92 i tjänst för statsflyg.
Thailändsk A319.
Royal Diamond DA42 vid Khon Kaen.
Thailändsk Lockheed C-130H Hercules.
Luftfartyg Ursprung Roll Variant Antal i tjänst Kommentar
Stridsflygplan
Northrop F-5 USA USA Jaktflygplan F-5E 29[8]
F-16 Fighting Falcon USA USA Jaktflygplan F-16A OCU/ADF 40[9] / 13[9]
JAS 39 Gripen Sverige Sverige Enhetsflygplan JAS 39C 8[8]
Alpha Jet Frankrike Frankrike / Tyskland Tyskland Lättattackflygplan 19[8]
AEW&C
Saab 340 AEW&C Sverige Sverige Luftburen tidig varning S 100B 2[8] Flygplan utrustad med Erieye radar
Spaningsflygplan
Diamond DA42 Österrike Österrike Spaningsflygplan 5[8]
Piaggio P.180 Italien Italien Spaningsflygplan 1 på order[8]
Learjet 35 USA USA Fotokartläggning 1[8]
Transportflygplan
Boeing 737 USA USA Statsflyg 1[10]
Airbus A319 Frankrike Frankrike Statsflyg A319CJ 1[11]
Basler BT-67 USA USA Transport 6[8] Modifierad Douglas DC-3 med P&W PT6A Turboprop motorer
C-130 Hercules USA USA Transport C-130H 12[8]
HS 748 Storbritannien Storbritannien Transport 5[8]
Super King Air USA USA Transport 90 1[8]
GAF Nomad Australien Australien Transport N.22B 14[8]
Saab 340 Sverige Sverige Transport 2[8]
IAI Arava Israel Israel Transport 2[8]
Helikopter
Sikorsky S-92 USA USA Statsflyg / Med Evac 3[12]
Eurocopter EC725 Frankrike Frankrike CSAR/SAR 4 2 på order[8]
Bell UH-1 USA USA CSAR/SAR UH-1H 17[8]
Bell 412 USA USA Transport 8[8]
Skolflygplan
Northrop F-5 USA USA Skolflygplan F-5B/F 4[8]
F-16 Fighting Falcon USA USA Skolflygplan F-16B 15[8]
JAS 39 Gripen Sverige Sverige Skolflygplan JAS 39D 4[8]
Aero L-39 Tjeckien Tjeckien Skolflygplan 35[8]
Pilatus PC-9 Schweiz Schweiz Skolflygplan 23[8]
Diamond DA42 Österrike Österrike Skolflygplan 6[8]
KAI T-50 Sydkorea Sydkorea Skolflygplan T-50TH 4 på order[8]
Typ Ursprungsland Roll Antal Kommentarer
Air-to-air robotar (luft-till-luft)
IRIS-T Tyskland Tyskland SRAAM 40+ på JAS-39 C/D.
Meteor Tyskland Tyskland BVRAAM ? på JAS-39 C/D (planerad).
AIM-9P-3/P-4/M-9 Sidewinder USA USA SRAAM 550+ på F-5 E/F/T, F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D, Alpha Jet A, L-39 ZA/ART.
AIM-120C5/C7 AMRAAM USA USA BVRAAM 100+ på F-16 ADF/MLU, JAS-39 C/D. C7.
Python-4 Israel Israel AAM 50+ på F-5 T.
Air-to-Surface (luft-till-mark) robotar/raketer/bomber
GBU-10, GBU-12, GBU-22 USA USA Laserstyrd bomb ? på F-5 E/F/T, F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D
GBU-31, GBU-38 USA USA GPS-styrd bomb ? JAS-39 C/D (planerad), F-16 MLU (planerad).
Mk 81/Mk82/Mk84 USA USA 250/500/2000 pound general purpose bombs ? on F-5 E/F/T, F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D, Alpha Jet A, L-39 ZA/ART.
BLU-10A/B,-23/B,-32B/C,-27/B USA USA Napalm Bomb ? på F-5 E/F/T, F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D, Alpha Jet A, L-39 ZA/ART.
CBU-59/B,-71A/B USA USA Cluster Bomb ? på F-5 E/F/T, F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D, Alpha Jet A, L-39 ZA/ART.
AGM-65D/G/G-2 Maverick USA USA Air-to-Ground Missile 300+ på F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D.
RBS-15F Mk.2 Sverige Sverige (200 kg) Anti-ship missile 12 på JAS-39 C/D.
CRV-7 Kanada Kanada 2.75inch rocket ? på F-5 E/F/T, F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D, Alpha Jet A, L-39 ZA/ART.
Mk.40 USA USA 2.75inch rocket ? på F-5 E/F/T, F-16 A/B/ADF/MLU, JAS-39 C/D, Alpha Jet A, L-39 ZA/ART.
GPU-5/A USA USA 30mm gun pod ? på F-5 E/F/T. Podded version av GAU-8 Avenger.
Luftvärnssystem
Oerlikon ADATS Schweiz Schweiz laser-guided supersonic missile 4 Fixed emplacement/semi-mobile
Saab Bofors Dynamics RBS 70 Mk.2 Sverige Sverige Man-portable air-defence system (MANPAD) ?
QW-2 Vanguard II Kina Kina Man-portable air-defence system (MANPAD) ?
Rheinmetall Mauser Mk.30 mod.F Tyskland Tyskland Twin 30mm Anti Aircraft Artillery 8
Bofors 40mm L/70 Sverige Sverige 40mm Anti Aircraft Artillery ?
Type 74 Kina Kina Twin 37mm Anti Aircraft Artillery ?
Stridslednings- och luftbevakningssystem, väderradar
Lockheed Martin AN/FPS-117 USA USA Long Range 3D Air Search Radar 2 RTADS I.
Alenia Marconi Systems Martello-743D Storbritannien Storbritannien Long Range 3D Air Search Radar 4 RTADS l/ll.
Northrop Grumman AN/FPS-130X USA USA Long Range 3D Air Search Radar 3 RTADS lll.
Northrop Grumman AN/TPS-78 USA USA Long Range 3D Air Search Radar 3 RTADS ll.[13]
Lockheed Martin AN/TPS-79 USA USA Long Range 3D Air Search Radar 1 RTADS ll.
Siemens DR-162 ADV USA USA Short Range 2D Air Search Radar ?
Northrop Grumman AN/TPS-703 USA USA Mobile Long Range 3D Air Search Radar 3
Ericsson Giraffe-180/40 Sverige Sverige Mobile Medium Range 2D Air Search Radar 2+/2
Toshiba-ASR Japan Japan Airport Surveillance Radar ?
Enterprise Electronics DWSR-88C USA USA Weather Radar ?
Enterprise Electronics TVDR-3501C USA USA Weather Radar ?
Enterprise Electronics TVDR-2500C USA USA Mobile Weather Radar ?
KRONOS Radar Systems Italien Italien Air Search Radar ?
Avia Satcom C2ADS Thailand Thailand Air Search Radar ?
Markbaserade vapensystem
Cadillac Gage V150 Commando USA USA 4x4 armored car 12 With 12.7mm and 7.62mm MG
Rheinmetall Condor Tyskland Tyskland 4x4 armored car 18 With 20mm and 7.62mm MG
  1. ^ ”ѧѺѭдѺ٧ͧͧѾҡ”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140105051250/http://imgcdn.rtaf.mi.th/web/Commander/prajin.html. Läst 24 december 2014. 
  2. ^ http://www.defenseindustrydaily.com/thailand-orders-eurocopters-ec725-for-sar-missions-07542/
  3. ^ https://www.koreatimes.co.kr/www/news/nation/2015/09/116_187047.html
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160224184800/http://saab.com/air/gripen-fighter-system/gripen/gripen/users-gripen. Läst 8 april 2016. 
  5. ^ ”THAI GRIPEN: GUARDIANS OF THE SKIES”. 31 oktober 2015. Arkiverad från originalet den mars 3, 2016. https://web.archive.org/web/20160303122753/http://saab.com/about-saab/sites/2015/defenseandsecurity/news/updates/2015/thai-gripen-guardians-of-the-skies/. 
  6. ^ Reed Business Information Limited. ”SINGAPORE: Saab looks for additional Thai Gripen sale”. http://www.flightglobal.com/news/articles/singapore-saab-looks-for-additional-thai-gripen-sale-395860/. Läst 24 december 2014. 
  7. ^ Nanuam, Wassana (11 februari 2016). ”Air force readies to go digital”. Bangkok Post. http://www.bangkokpost.com/opinion/opinion/859956/air-force-readies-to-go-digital. Läst 11 februari 2016. 
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] ”World Air Forces 2016 pg. 31”. Flightglobal Insight. 2015. Arkiverad från originalet den 25 december 2018. https://web.archive.org/web/20181225003033/https://www.flightglobal.com/asset/6297/waf/. Läst 15 februari 2016. 
  9. ^ [a b] ”Royal Thai Air Force F-16s Database”. f-16.net. 2015. http://www.f-16.net/aircraft-database/F-16/serials-and-inventory/airforce/RTAF/. Läst 22 september 2015. 
  10. ^ ”Royal Thai Air Force B737”. airfleets.net. http://www.airfleets.net/ficheapp/plane-b737-27906.htm. Läst 20 juni 2015. 
  11. ^ ”A319 for VIPs”. flightglobal.com. http://www.flightglobal.com/news/articles/a319-for-vips-184161/. Läst 20 juni 2015. 
  12. ^ ”Thai military gets new S-92, Mi-17 helicopters”. flightglobal.com. http://www.flightglobal.com/news/articles/thai-military-gets-new-s-92-mi-17-helicopters-355396/. Läst 20 juni 2015. 
  13. ^ ”Northrop Grumman to Supply AN/TPS-78 Air Defense Radar Systems to Royal Thai Air Force”. 26 november 2013. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925105221/http://www.airrecognition.com/index.php/archive-world-worldwide-news-air-force-aviation-aerospace-air-military-defence-industry/2013-global-news-worldwide-world-international-air-force-aviation-/november-2013-global-news-worldwide-world-international-air-force-aviation-aerospace-/923-northrop-grumman-to-supply-antps-78-air-defense-radar-systems-to-royal-thai-air-force.html. Läst 8 april 2016. 

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Royal Thai Air Force, 8 april 2016.

Bibliography

[redigera | redigera wikitext]
  • Wieliczko, Leszek A. and Zygmunt Szeremeta. Nakajima Ki 27 Nate (bilingual Polish/English). Lublin, Poland: Kagero, 2004. ISBN 83-89088-51-7.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]