Hoppa till innehållet

Rostmantlad taggstjärt

Från Wikipedia
Rostmantlad taggstjärt
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljUgnfåglar
Furnariidae
SläkteCranioleuca
ArtRostmantlad taggstjärt
C. berlepschi
Vetenskapligt namn
§ Cranioleuca berlepschi
AuktorHellmayr, 1905
Utbredning
Synonymer
  • Thripophaga berlepschi
  • Perumjukstjärt

Rostmantlad taggstjärt[2] (Cranioleuca berlepschi) är en fågel i familjen ugnsfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Rostmantlad taggstjärt är en 18 cm lång ugnfågel. Fågeln är rödbrun på det mesta av ovansidan samt på bröstet, mot buk och övergump olivbrun och gråbeige på hjässa och haka. Näbben är blåaktigt hornfärgad och ögat hasselnöts- till orangefärgat. Lätet inleds vanligen med ett lågt, spinnande ljud som snabbas upp till ett fallande "cheecheecheecheecheechiddididrrrrrr". Duetter eller sång från flera individer samtidigt är vanligt förekommande.[1]

Utbredning och status

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Anderna i norra Peru (Amazonas till La Libertad).[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Rostmantlad taggstjärt placeras traditionellt i släktet Thripophaga. Genetiska studier[5] visar dock att den istället är en del av Cranioleuca.[3]

IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen Hans von Berlepsch (1850-1915).[6] Den kallades tidigare perumjukstjärt men blev tilldelat ett nytt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté 2022 för att bättre återspegla artens korrekta släktskap.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2022 Cranioleuca berlepschi . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 11 december 2022.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ Derryberry EP, S Claramunt, G Derryberry, RT Chesser, J Cracraft, A Aleixo, J Pérez-Emán, JV Remsen Jr & RT Brumfield. 2011. Lineage diversification and morphological evolution in a large-scale continental radiation: the Neotropical ovenbirds and woodcreepers (Aves: Furnariidae). Evolution 65: 2973–2986.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]