Rostklockfågel

	Rostklockfågel; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Klockfåglar; Oreoicidae
Släkte	Ornorectes
Art	Rostklockfågel; O. cristatus
Vetenskapligt namn
	§ Ornorectes cristatus
Auktor	(Salvadori, 1875)
Synonymer
	Tofspitohui; Pitohui cristatus

Rostklockfågel^[2] (Ornorectes cristatus) är en fågel i familjen klockfåglar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Rostklockfågeln är en relativt stor tätting, med brun ovansida, rostfärgad undersida, en tjock svart näbb och en tofs på huvudet. Den liknar vitögd visslare, men denna saknar tofs och har just vitt öga. Lätet består av ihållande och monotona pipande toner.

Utbredning och systematik

Rostklockfågeln förekommer på Nya Guinea. Den behandlas antingen som monotypisk^[4] eller delas in i tre underarter med följande utbredning:^[3]

Ornorectes cristatus cristatus – förekommer på västra Nya Guinea (Arfakbergen)
Ornorectes cristatus arthuri – förekommer på Nya Guinea (Orimo loden, Cyclops Mountains och Sepik)
Ornorectes cristatus kodonophonos – förekommer i bergsområden och lågland på sydöstra Nya Guinea

Familj- och släktestillhörighet

Tidigare fördes den till familjen visslare och släktet Pitohui, då med det svenska trivialnamnet tofspitohui. Flera DNA-studier^[5]^[6]^[7]^[8]^[9] visar dock att den inte är nära släkt och placeras nu i den nyskapade familjen klockfåglar (Oreoicidae) tillsammans med tofsklockfågel (Oreoica gutturalis) och rödnackad klockfågel (Aleadryas rufinucha).

Levnadssätt

Rostklockfågeln hittas i undervegetation i lågland och lägre bergstrakter. Den är mycket skygg och hörs därför långt oftare än ses.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2016 Ornorectes cristatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (red). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
^ Jønsson, K.A., Bowie, R.C., Norman, J.A., Christidis, L. & Fjeldså, J. (2008a). Polyphyletic origin of toxic Pitohui birds suggests widespread occurrence of toxicity in corvoid birds. Biology Letters 4(1): 71–74.
^ Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.
^ Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.
^ Dumbacher, J.P., Deiner, K., Thompson, L. & Fleischer, R.C. (2008). Phylogeny of the avian genus Pitohui and the evolution of toxicity in birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 49(3): 774–781.

Externa länkar

Wikispecies har information om Ornorectes cristatus.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Ornorectes cristatus.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Ornorectes cristatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[IOC-4] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (red). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[5] Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.

[6] Jønsson, K.A., Bowie, R.C., Norman, J.A., Christidis, L. & Fjeldså, J. (2008a). Polyphyletic origin of toxic Pitohui birds suggests widespread occurrence of toxicity in corvoid birds. Biology Letters 4(1): 71–74.

[7] Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.

[8] Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.

[9] Dumbacher, J.P., Deiner, K., Thompson, L. & Fleischer, R.C. (2008). Phylogeny of the avian genus Pitohui and the evolution of toxicity in birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 49(3): 774–781.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]