Hoppa till innehållet

Rosthuvad taggstjärt

Från Wikipedia
Rosthuvad taggstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljUgnfåglar
Furnariidae
SläkteCranioleuca
ArtRosthuvad taggstjärt
C. erythrops
Vetenskapligt namn
§ Cranioleuca erythrops
Auktor(Sclater, 1860)
Utbredning
Synonymer
Rödmaskad bränslesamlare

Rosthuvad taggstjärt[2] (Cranioleuca erythrops) är en fågel i familjen ugnfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer från Costa Rica i Centralamerika söderut till Ecuador. Arten minskar i antal men anses inte vara hotad.

Rosthuvad taggstjärt är en 15 centimter lång fågel med en distinkt rostaktig färg på kinder och hjässa som gett arten dess namn. Även vingarna är rostfärgade, medan rygg och nacke är mer olivbruna. Undersidan är ljusare olivbrun.[4][5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Rosthuvad taggstjärt delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Arten påträffas i täta subtropiska och tropiska bergsskogar. Där ses den ofta i flockar med flera andra arter. Den kamouflerar eller maskerar sitt bo med löst hängande grässtrån eller annat växtmaterial ovanpå och undertill.[6]

Bo av rosthuvad taggstjärt

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[7] Den beskrivs som ganska vanlig.[8]

Fågeln har på svenska även kallats rödmaskad bränslesamlare.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Cranioleuca erythrops . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Garrigues, Richard; Dean, Robert (2007). The Birds of Costa Rica. Ithaca: Zona Tropical/Comstock/Cornell University Press. sid. 162. ISBN 978-0-8014-7373-9 
  5. ^ Angehr, George R.; Dean, Robert (2010). The Birds of Panama. Ithaca: Zona Tropical/Comstock/Cornell University Press. sid. 186. ISBN 978-0-8014-7674-7 
  6. ^ Hansell, Michael Henry (2000). Bird Nests and Construction Behaviour. Cambridge University Press. sid. 103. ISBN 978-0-521-46038-5. https://books.google.com/books?id=9QRTexSZQEoC. Läst 10 augusti 2011 
  7. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  8. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]