Hoppa till innehållet

Rosenskedstork

Från Wikipedia
Rosenskedstork
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljIbisar
Threskiornithidae
SläktePlatalea
ArtRosenskedstork
P. ajaja
Vetenskapligt namn
§ Platalea ajaja
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Synonymer
Ajaia ajaja

Rosenskedstork[2] (Platalea ajaja) är en amerikansk fågel i familjen ibisar inom ordningen pelikanfåglar.[3]

Rosenskedstorken mäter 71–86 centimeter i längd, har ett vingspann på 120–130 centimeter och väger 1,2–1,8 kilogram.[4] Den har lång hals, långa ben och lång näbb vars spets är skedformad. Adulta fåglar har ljust gulgrönt fjäderlöst huvud där den främre delen av ansiktet blir gyllengult under häckningsperioden.[5] Den har vitaktig hals, ovansida och bröst och är i övrigt djuprosa. Näbben är grå till grårosa och ögat rött. Könen är lika.

Precis som hos vissa arter av flamingo beror den rosa färgen på karotener som den får i sig via födan. Främst är det pigmentet canthaxanthin men även astaxanthin.[6] Färgen kan variera från ljust rosa till kraftigt magenta, beroende på ålder och pltas.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer från södra USA till norra Argentina, Brasilien och Västindien.[3] Tidigare placerades den som enda art i släktet Ajaja. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 120 000 vuxna individer.[7]

Fågelns vetenskapliga namn kommer från tupíspråkets namn Ayayá eller Ajajá för fågeln.[8]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Platalea ajaja Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [1] (2011).
  5. ^ Howell, SNG; Webb, S (1995). A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. Oxford University Press. sid. 147–8. ISBN 0198540124 
  6. ^ Brush, A. H. 1990. Metabolism of cartenoid pigments in birds. The FASEB Journal. 4:2969-2977.
    Fox, D. L. 1962. Carotenoids of the Roseate Spoonbill. Comparative Biochemistry and Physiology 6:305-310.
    (Mentioned in the Cornell Lab of Ornithology page).
  7. ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]