Röntgenium

	Röntgenium
Au; ↑; Rg	Darmstadtium ← Röntgenium → Copernicium
Generella egenskaper
Relativ atommassa	[281] u
Utseende	Okänt; troligen metallisk, silvervit eller grå
Fysikaliska egenskaper
Aggregationstillstånd	Fast (förutsagt)
Atomära egenskaper
Jonisationspotential	(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Rn] 5f14 6d9 7s2
e− per skal	2, 8, 18, 32, 32, 17, 2
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
Övriga faror
	; Radioaktiv
	; Radioaktiv
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Uppslagsordet ”Rg” leder hit. För nationalitetsbeteckningen för motorfordon från Guinea, se Lista över nationalitetsmärken för motorfordon.

Röntgenium (tidigare unununium) är ett grundämne i det periodiska systemet som har det kemiska tecknet Rg (tidigare Uuu) och atomnummer 111. Röntgenium är ett syntetiskt (konstgjort) grundämne och totalt sju isotoper är bekräftade. Röntgenium återfinns i grupp 11 i periodiska systemet, även om man ännu inte känner till en tillräckligt stabil isotop som skulle tillåta att dess plats skulle bekräftas som en tyngre homolog av guld.

Röntgenium observerades för första gången 1994 och flera isotoper har syntetiserats sedan dess. Den mest stabila kända isotopen är ²⁸¹Rg med en halveringstid på ungefär 17 sekunder.

Historik

Röntgenium namngavs efter fysikern Wilhelm Röntgen som upptäckte röntgenstrålning.

Röntgenium framställdes för första gången hos Gesellschaft für Schwerionenforschung (GSI) i Darmstadt, Tyskland den 8 december 1994. Endast tre atomer framställdes då, samtliga av isotopen ²⁷²Rg. Atomerna skapades genom att vismut bombarderades med nickel i en linjär accelerator. Senare har fler atomer av olika isotoper framställts med liknande metoder, eller observerats som sönderfallsprodukter.

Namngivning

Vid användning av Mendelejevs nomenklatur för oupptäckta ämnen gavs röntgenium beteckningen eka-guld.

År 1979 föreslog IUPAC att röntgenium borde heta unununium med beteckningen Uuu.^[2]

Namnet röntgenium, efter den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen, fastslogs inte förrän IUPAC den 1 november 2004 accepterade förslaget som inkommit ifrån GSI.^[3]

Isotoper

Röntgenium har inga naturligt stabila isotoper.

Stabilitet och halveringstid

Lista över röntgeniumisotoper
Isotop	Halveringstid^[4]	Sönderfallstyp	Upptäckt	Upptäckt reaktion
²⁷²Rg	3,8 ms	α	1994	²⁰⁹Bi(⁶⁴Ni,n)
²⁷⁴Rg	6,4 ms	α	2004	²⁷⁸Nh(—,α)
²⁷⁸Rg	4,2 ms	α	2006	²⁸²Nh(—,α)
²⁷⁹Rg	0,17 s	α	2003	²⁸⁷Mc(—,2α)
²⁸⁰Rg	1,7 s	α, EC	2003	²⁸⁸Mc(—,2α)
²⁸¹Rg	17 s	SF, α	2010	²⁹³Ts(—,3α)
²⁸²Rg	0,5 s	α	2010	²⁹⁴Ts(—,3α)
²⁸³Rg^[a]	5,1 min^[5]	SF	1999	²⁸³Cn(e⁻,ν_e)
²⁸⁶Rg^[a]	10,7 min^[6]	α	1998	²⁹⁰Fl(e⁻,ν_eα)

Samtliga röntgeniumisotoper är extremt instabila. Generellt sett är de tyngre isotoperna stabilare än de lätta. Den mest stabila röntgeniumisotopen är ²⁸¹Rg. Den ännu obekräftade isotopen ²⁸⁶Rg är tyngre och spås ha en längre halveringstid om drygt 10 minuter, vilket skulle göra den till en av de mest seglivade av de supertunga isotoper som i dag är kända.

Anmärkningar

^ [a b] Denna isotop är inte bekräftad.

Referenser

Noter

^ Östlin, A.; Vitos, L. (2011). ”First-principles calculation of the structural stability of 6d transition metals”. Physical Review B 84 (11). doi:10.1103/PhysRevB.84.113104.
^ ”Recommendations for the Naming of Elements of Atomic Numbers Greater than 100” (på engelska). Pure and Applied Chemistry 51 (2): sid. 381–384. 1979-01-01. doi:10.1351/pac197951020381. ISSN 0033-4545. https://www.degruyter.com/view/journals/pac/51/2/article-p381.xml. Läst 18 november 2020.
^ ”NAME AND SYMBOL OF THE ELEMENT WITH ATOMIC NUMBER 111”. IUPAC. 27 november 2004. http://publications.iupac.org/pac/2004/pdf/7612x2101.pdf. Läst 18 november 2020.
^ ”Ground and isomeric state information for ²⁸⁰Rg”. nndc.bnl.gov. National Nuclear Data Center. Arkiverad från originalet den 2 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210602220510/https://www.nndc.bnl.gov/nudat2/reCenter.jsp?z=%20111&n=%20169. Läst 2 juni 2021. Grafiskt gränssnitt, zooma in. Övriga isotoper på båda sidor om ²⁸⁰Rg
^ Hofmann, S.; Heinz, S.; Mann, R.; Maurer, J.; Münzenberg, G.; Antalic, S.; Barth, W.; Burkhard, H. G.; et al. (2016). ”Remarks on the Fission Barriers of SHN and Search for Element 120”. i Peninozhkevich, Yu. E.; Sobolev, Yu. G.. Exotic Nuclei: EXON-2016 Proceedings of the International Symposium on Exotic Nuclei. sid. 155–164. doi:10.1142/9789813226548_0024. ISBN 9789813226555
^ Hofmann, S.; Heinz, S.; Mann, R.; Maurer, J.; Münzenberg, G.; Antalic, S.; Barth, W.; Burkhard, H. G.; et al. (2016). ”Review of even element super-heavy nuclei and search for element 120”. The European Physics Journal A 2016 (52): sid. 180. doi:10.1140/epja/i2016-16180-4. https://www.researchgate.net/publication/304459935.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Roentgenium, 24 februari 2010.

Externa länkar

WebElements.com – röntgenium (engelska)
IUPAC pressmeddelande (engelska)

[obekräftad-5] [a b] Denna isotop är inte bekräftad.

[bcc-1] Östlin, A.; Vitos, L. (2011). ”First-principles calculation of the structural stability of 6d transition metals”. Physical Review B 84 (11). doi:10.1103/PhysRevB.84.113104.

[2] ”Recommendations for the Naming of Elements of Atomic Numbers Greater than 100” (på engelska). Pure and Applied Chemistry 51 (2): sid. 381–384. 1979-01-01. doi:10.1351/pac197951020381. ISSN 0033-4545. https://www.degruyter.com/view/journals/pac/51/2/article-p381.xml. Läst 18 november 2020.

[3] ”NAME AND SYMBOL OF THE ELEMENT WITH ATOMIC NUMBER 111”. IUPAC. 27 november 2004. http://publications.iupac.org/pac/2004/pdf/7612x2101.pdf. Läst 18 november 2020.

[Nudat2-4] ”Ground and isomeric state information for ²⁸⁰Rg”. nndc.bnl.gov. National Nuclear Data Center. Arkiverad från originalet den 2 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210602220510/https://www.nndc.bnl.gov/nudat2/reCenter.jsp?z=%20111&n=%20169. Läst 2 juni 2021. Grafiskt gränssnitt, zooma in. Övriga isotoper på båda sidor om ²⁸⁰Rg

[EXON-6] Hofmann, S.; Heinz, S.; Mann, R.; Maurer, J.; Münzenberg, G.; Antalic, S.; Barth, W.; Burkhard, H. G.; et al. (2016). ”Remarks on the Fission Barriers of SHN and Search for Element 120”. i Peninozhkevich, Yu. E.; Sobolev, Yu. G.. Exotic Nuclei: EXON-2016 Proceedings of the International Symposium on Exotic Nuclei. sid. 155–164. doi:10.1142/9789813226548_0024. ISBN 9789813226555

[Hofmann2016-7] Hofmann, S.; Heinz, S.; Mann, R.; Maurer, J.; Münzenberg, G.; Antalic, S.; Barth, W.; Burkhard, H. G.; et al. (2016). ”Review of even element super-heavy nuclei and search for element 120”. The European Physics Journal A 2016 (52): sid. 180. doi:10.1140/epja/i2016-16180-4. https://www.researchgate.net/publication/304459935.

[1]

[2]

[3]

[4]

[a]

[5]

[6]