Copernicium namngavs efter Nicolas Copernicus, som var den som formulerade den heliocentriska modellen där planeterna kretsar kring solen.
Grundämnet kallades temporärt ununbium, som är latin för "ett-ett-två-ium". Namnet Copernicium föreslogs av den grupp forskare som först lyckades syntetisera ämnet. Forskargruppen föreslog förkortningen Cp, men den preliminära IUPAC-rekommendationen konstaterade att detta skulle kollidera med en alternativ beteckning för lutetium, som fram till 1949 också kunde benämnas cassiopeium. Efter att ärendet hade beretts sedan år 2005,[3] antogs namnet Copernicium och beteckningen Cn slutligen den 19 februari 2010, Nicolaus Copernicus födelsedag.[4]
Vid användning av Mendelejevsnomenklatur för okända ämnen kallas copernicium eka-kvicksilver.
Copernicium har inga stabila eller naturligt förekommande isotoper. Ett flertal radioaktiva isotoper har däremot framställts i laboratorium. Hittills har sju stycken olika isotoper observerats, därtill har även en metastabilisomer inrapporterats.[5]
