Hoppa till innehållet

Robertsfors församling

Robertsfors församling
Före detta församling
LandSverige
KommunRobertsfors kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
Bildad1799[1]
 av del avBygdeå församling
Upphörd31 december 1999
Uppgått iBygdeå församling
Upphov tillRobertsfors distrikt
Karta
Robertsfors församlings läge i Västerbottens län.
Robertsfors församlings läge
i Västerbottens län.
Robertsfors församlings läge
i Västerbottens län.
Koordinat64°11′16″N 20°51′27″Ö / 64.187877777778°N 20.857552777778°Ö / 64.187877777778; 20.857552777778
Koder, länkar
Församlingskod240903
KyrkoarkivSE/HLA/1010163
Redigera Wikidata

Robertsfors församling var en församling i Luleå stift. Församlingen låg i Robertsfors kommun i Västerbottens län. Församlingen uppgick 2000 i Bygdeå församling.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Församlingen bildades 1799 som Robertsfors bruksförsamling genom en utbrytning ur Bygdeå församling.[2] 1 januari 1917 (enligt beslut den 19 december 1916) skulle Robertsfors bruksområde med kringliggande byar utgöra en särskild kapellförsamling, som skulle ha gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen med moderförsamlingen.[3] Enligt beslut den 30 juni 1920 ålåg det komministern i Robertsfors att sköta kyrkobokföringen för Robertsfors kapellförsamling.[4]

Församlingen var till 2000 annexförsamling i pastoratet Bygdeå och Robertsfors som till 1821 även omfattade Nysätra församling.[2] Församlingen uppgick 1 januari 2000 i Bygdeå församling.[5]

Den första arealuppgiften för Robertsfors kapellförsamling är den från den 1 januari 1921 då församlingen omfattade en areal av 143,59 km², dock saknades siffran för arealen uppdelad för land och vatten.[3] 1 januari 1931 var arealen 143,20 km², varav 141,70 km² land.[4] Den 1 januari 1976 var arealen 142,9 km², varav 141,4 km² land.[6]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Robertsfors församling 1805–1995[7][8][9][10]
ÅrFolkmängd
1805
  
223
1810
  
240
1820
  
157
1840
  
415
1850
  
440
1860
  
589
1870
  
704
1880
  
681
1890
  
702
1900
  
819
1910
  
1 460
1920
  
2 792
1930
  
2 962
1935
  
2 768
1940
  
2 442
1945
  
2 229
1950
  
2 226
1955
  
2 251
1960
  
2 247
1965
  
2 187
1970
  
2 225
1975
  
2 452
1980
  
2 747
1985
  
2 755
1990
  
2 844
1995
  
2 763
Anm: Församlingens folkmängd ingick i siffran för Bygdeå år 1830.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1955 samt 1975-1990: kyrkobokförd befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För år 1995: folkbokförd befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Komministrar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[11] Namn Levnadstid Övrigt
1799–1814 Jonas Widestedt Senare komminister i Burträsks församling.
1814–1823 Gustaf Kock Senare komminister i Älvsby församling.
1824–1827 Erik Anders Nygren Senare komminister i Bygdeå församling.
1827–1845 Olof Daniel Genberg Senare kyrkoherde i Tuna-Attmar församling.
1845–1848 Johan Åberg Senare komminister i Umeå stadsförsamling.
1848–1864 Erik Andreas Rosenius Senare kyrkoherde i Överkalix församling.
1898–1913 Johan August Klum 1850–1920
  1. ^ [a b] Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/240903000, läst: 22 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  3. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 188-189. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201920%20(SOS)/Folkrakningen-1920_1.pdf. Läst 23 april 2020 
  4. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 116 & 255-256. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201930%20(SOS)/Folkrakningen-1930_1.pdf. Läst 23 april 2019 
  5. ^ ”Ändringar i församlingsindelningen” (Excel). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110808031017/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/forsandr00-12.xls. Läst 7 september 2011. 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 48. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 24 april 2020. 
  8. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 24 april 2020 
  9. ^ ”Folk‑ och bostads­räk­ningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 24 april 2020. 
  10. ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 116. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 24 april 2020 
  11. ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 1. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 214-215. Libris 490178. https://runeberg.org/hernosandh/1/0232.html