Riksdagsvalet på Åland 1919

I Riksdagsvalet (lantdagsvalet) 1 och 3 mars 1919 på Åland så röstade 6 177 av 12 886 röstberättigade ålänningar. Till skillnad mot de föregående valen så fanns det ingen åländsk kandidat att rösta på och Tidning Åland hade inget valengagemang, eftersom nu hade Ålandsrörelsen dragit igång på allvar sina kampanjer för att få Åland att tillhöra Sverige.

Valupptakten

Ålandsrörelsens topptrio f.d riksdagsmannen Julius Sundblom, Johannes Eriksson och Johan Jansson var våren 1919 på fredskonferensen i Paris och knöt kontakter och försökte tillsammans med främst den svenska Sjöministern Erik Palmstierna få upp Ålandsfrågan som en av punkterna på dagordningen i fredskonferensen. ^[1] Julius Sundblom var mycket nöjd över mottagande på deras resa och han och Eriksson och Jansson var övertygade att den Baltiska Kommissionen på fredskonferensen skulle ta upp Ålandsfrågan. I Ålandstidningen så var intresset betydligt mera fokuserad på Ålandsrörelsens förehavanden på sin resa än det kommande valet till den nya riksdagen. Det fanns i praktiken ingen alls information om valet.

Den andra åländska tidningen Ålands Posten som hade startats av Ålandskommittén i februari 1919 en månad före riksdagsvalet försökte engagera ålänningarna. Tidningen trycktes i Åbo och fördes över till Åland.

Valresultatet

Det blev ett rekordlågt valdeltagande från Åland, under 50 procent av de röstberättigade gick till valurnorna. Det är en reaktion på att Ålandstidningen inte marknadsförde valet överhuvudtaget och att det inte fanns några åländska kandidater. Det är ändå noterbart att nästan 50 procent av ålänningarna engagerade sig i ett finskt val, samtidigt som Ålandsrörelsen hävdade att upp till 96 procent av den åländska befolkningen ville återförena sig med Sverige. Det är möjligt att Ålands Posten nådde en del av väljarkåren via sina tidningar.

I Mariehamn var det nästan normala nivåer på röstdeltagandet.

Riksdagsvalet 1919 ^[2]
	Röstberättigade			Valdeltagande
	Röstberättigade			Antal			Procent
	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt
Mariehamn	263	391	654	179	262	441	68,1	67,0	67,4
Eckerö	332	374	706	179	195	374	53,9	52,1	53,0
Hammarland	437	583	1 020	197	222	419	45,1	38,1	41,1
Jomala	774	927	1 701	292	358	650	37,7	38,6	38,2
Finström	554	735	1 289	242	329	571	43,7	44,8	44,3
Geta	288	356	644	129	146	275	44,8	41,0	42,7
Saltvik	624	700	1 324	275	306	581	44,1	43,7	43,9
Sund	445	541	986	175	205	380	39,3	37,9	38,5
Vårdö	276	338	614	108	170	278	39,1	50,3	45,3
Lumparland	170	210	380	88	124	212	51,8	59,0	55,8
Lemland	476	579	1 055	245	276	521	51,5	47,7	49,4
Föglö	317	424	741	198	224	422	62,5	52,8	57,0
Kökar	183	213	396	123	121	244	67,2	56,8	61,6
Sottunga	101	120	221	63	62	125	62,4	51,7	56,6
Kumlinge	221	281	502	133	161	294	60,2	57,3	58,6
Brändö	279	354	633	190	200	390	68,1	56,5	61,6
Totalt	5 740	7 126	12 866	2 816	3 361	6 177	49,1	47,2	48,0

Fördelningen mellan de olika blocken

Riksdagsvalet 1919 fördelning mellan blocken ^[2]
	Arbetare	Borgare
	Arbetarpartier	Svenska Folkpartiet	SfP%	Övriga partier	Totalt
Mariehamn	45	400	86,4 %	18	463
Eckerö	17	349	94,3 %	4	370
Hammarland	39	356	87,0 %	14	409
Jomala	28	581	94,2 %	8	617
Finström	30	518	92,2 %	14	562
Geta	4	269	98,5 %	0	273
Saltvik	71	496	86,9 %	4	571
Sund	95	272	73,1 %	5	372
Vårdö	14	253	94,1 %	2	269
Lunparland	11	200	94,8 %	0	211
Lemland	26	479	94,7 %	1	506
Föglö	25	383	93,4 %	2	410
Kökar	12	229	94,2 %	2	243
Sottunga	8	111	93,3 %		119
Kumlinge	48	241	83,4 %	0	289
Brändö	18	383	95,5 %	0	401
Totalt	491	5 520	90,7 %	74	6085

Referenser

^ Palmstierna, Erik. Orostider II
^ [a b] Finlands officiella statistik - valstatistik riksdagsvalen år 1919

[1] Palmstierna, Erik. Orostider II

[:0-2] [a b] Finlands officiella statistik - valstatistik riksdagsvalen år 1919

[1]

[2]