Riddarhus

Riddarhus är i Sverige och Finland den byggnad där adeln sammanträder vid adelsmöten samt andra tillfällen. Ordet har även kommit att användas som metonym för adeln som en korporation. I länderna runt Östersjön inrättades riddarhus och för medlemmarnas behov av samlingsplats uppfördes i flesta fall byggnader på dessa platser från början av 1600-talet.

Genom att introduceras och immatrikuleras erhöll en nyadlad ätt politisk representationsrätt. Med registrering kunde man ha kontroll över de adelsmän som deltog vid riksdagar och möten. Därför behövdes efter hand lokaler för att förvara handlingar och att ha sammankomster och fester.

Genom Riddarhusordningen av 1626 gav Gustaf II Adolf sitt bifall till adelns föresats att bygga ett riddarhus för detta behov. Adeln hade emellertid då redan inköpt en tomt i närheten av Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm där man uppförde ett jämförelsevis oansenligt första svenska riddarhus. Här samlades dock adeln under mer än 30 år huvudsakligen på grund av svårigheten att enas om var ett större riddarhus skulle uppföras. Det nuvarande riddarhuset är ett palats som uppfördes 1641–1674 i nordvästra delen av Gamla stan.

Riddarhuset i Stockholm var säte även för den östra riksdelens adel, men efter 1809 behövdes en samlingspunkt och byggnad för den finska adeln i storfurstendömet och 1862 stod riddarhuset i Helsingfors färdigt. Före 1866 i Sverige och 1906 i Finland, då ridderskapet och adeln var ett särskilt riksstånd, hade detta stånd under riksdagarna i Sverige och under lantdagarna i Finland sina sammanträden på respektive riddarhus.

I Baltikum immatrikulerades och registrerades adeln för deltagande i de regelbundet återkommande lantdagarna.

De adelsätter som fanns i Viborg vid Finska viken befann sig sedan freden i Nystad 1721 på rysk mark, då Viborg övertagits av kejsardömet Ryssland. År 1784 bildade denna viborgska adel ett eget riddarhus, Riddarhuset i Viborg.

I Reval (nuvarande Tallinn) fanns ett riddarhus redan 1627, men den byggnad som senast fungerat som samlingsplats för den estniska adeln påbörjades under 1840-talet.

År 1867 uppfördes i Riga den byggnad som i dag är parlamentet i Lettland. Den var den tysk-baltiska adelns samlingsplats.

I hertigdömet Kurland, södra delen av nuvarande Lettland, fanns redan 1634 en matrikel men det riddarhus som byggdes i huvudstaden Mitau (nuvarande Jelgava) är rivet.

Det Dellinghausenska huset i Arensburg fungerade som riddarhus under 1800-talet. Mellan 1909 och 1919 samlades Ösels adel i en sal i den gamla Biskopsborgen.

Kung Gustav IV Adolf inrättade ett riddarhus för Pommerns och Rügens adel efter svenskt mönster 1806 i Greifswald men någon särskild byggnad för medlemmarna uppfördes inte.

Källor

• Riddarhus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
• Ointroducerad Adels Förening (2014). Ointroducerad Adel 2015, sida 295-297. Stockholm. ISBN 978-91-637-6651-0