Rickard Sandler

Rickard Sandler
	Rickard Sandler
	;
	Sveriges statsminister
	Tid i befattningen; 24 januari 1925–7 juni 1926
Monark	Gustaf V
Företrädare	Hjalmar Branting
Efterträdare	Carl Gustaf Ekman
	Sveriges utrikesminister
	Tid i befattningen; 24 september 1932–19 juni 1936
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Fredrik Ramel
Efterträdare	Karl Gustaf Westman
	Tid i befattningen; 28 september 1936–13 december 1939
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Karl Gustaf Westman
Efterträdare	Christian Günther
	Sveriges finansminister
	Tid i befattningen; 1 juli–27 oktober 1920
Statsminister	Hjalmar Branting
Företrädare	Fredrik Vilhelm Thorsson
Efterträdare	Henric Tamm
Född	29 januari 1884; Torsåker, Ångermanland
Död	12 november 1964 (80 år); Stockholm, Stockholms län
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Alma mater	Uppsala Universitet
Ministär	Regeringen Sandler
Maka	Maria Lindberg
Namnteckning

Rickard Johannes Sandler, född 29 januari 1884 i Torsåker, Ångermanland, död 12 november 1964 i Solna församling, var en socialdemokratisk politiker som var statsminister 1925–1926 samt utrikesminister 1932–1936 och 1936–1939.

Sandler arbetade under flera år som folkhögskolelärare och tog examen som filosofie licentiat år 1911. Han var vidare riksdagsman 1912–1916 (andra kammaren) och 1919–1964 (första kammaren), chef för SCB 1926–1932 samt landshövding i Gävleborgs län 1941–1950.

Sandler var en ledande intellektuell inom den samtida socialdemokratin och grundade Arbetarnas bildningsförbund, ABF. Under sin tid som statsminister genomdrev han en uppgörelse som innebar jämförelsevis låga försvarsutgifter. Detta kom att bli omdebatterat när säkerhetsläget senare försämrades under 1930-talet.

År 1909 gifte sig Sandler med aktivisten Maria Lindberg, med vilken han hade tre barn.

Biografi

Härkomst, utbildning, och yrkesbana

Rickard Sandler föddes i Torsåker i Västernorrlands län som son till folkhögskoleföreståndaren och blivande liberala riksdagsmannen Johan Sandler och Augusta Sundvall. Han avlade studentexamen vid Härnösands läroverk 1901. Efter en fil. kand. vid Uppsala universitet 1905 var han, med flera avbrott, 1905–1926 folkhögskolelärare vid Hola folkhögskola (där hans far var föreståndare) och Brunnsviks folkhögskola. Sandlers politiska karriär startade i SSU och gick spikrakt uppåt. Redan från 26 års ålder tillhörde han partistyrelsen, där han satt 1911–1952. Han hade tagit filosofie licentiatexamen i kulturgeografi vid Göteborgs högskola 1911 med avhandlingen Folkmängdsfördelningens kartografiska framställande, och blev chefredaktör för tidningen Ny Tid i Göteborg 1917.

Ämbetsman och statsråd

I regeringen Edén blev han 1918 statssekreterare åt finansminister Fredrik Thorsson. I Brantings första regering fortsatte han som juristkonsult, men blev finansminister 23 juli 1920 då Thorsson startade det nya Handelsdepartementet. I Brantings andra regering 1921–1923 var han konsultativt statsråd och i den tredje 1924 blev han handelsminister. Till sistnämnda befattning blev han övertalad, då han varit inställd på att bli rektor vid Brunnsviks folkhögskola.

När Branting insjuknade ansågs finansminister Thorsson vara den självklare efterträdaren. Men samtidigt som Branting begärde avsked som statsminister i januari 1925 hade Thorsson fått besked om magcancer som krävde operation och konvalescens. Thorsson fick partiets uppdrag att snabbt föreslå kungen namnet på den nye statsministern. Samtidigt gjorde han upp med kungen om att inom regeringen utse Brantings efterträdare som regeringschef, ett något udda förfaringssätt. Thorsson agerade i författningens utkanter och hade därför att finna en lagom representativ kandidat som både kungen, det egna partiet och de borgerliga kunde acceptera. Av det skälet övervägde Thorsson troligen aldrig försvarsminister Per Albin Hansson eftersom han ännu var ett kontroversiellt namn, utan hade redan från start en favorit i Rickard Sandler, som varit hans egen statssekreterare.

Per Albin Hansson tog inte strid, eftersom han förmodligen betraktade Sandler som en föga trolig partiledarkandidat vid kommande partiledarval på kongressen 1928. En förklaring till att Sandler inte också blev partiledare har han själv givit uttryck för: "Per Albin hade bara ett intresse - politiken, närmare bestämt inrikespolitiken. Jag hade så många andra." Sandler hade en intellektuell framtoning och ansågs också vara inåtvänd och oåtkomlig, vilket gjorde honom respekterad och beundrad, men ingen självklar ledartyp.

Ämbetstiden som Sveriges statsminister

Med Sandler fick Sverige en av sina yngsta statsministrar, knappt 41 år gammal. Hans tillträde markerade att ett tydligt generationsskifte skett inom socialdemokratin. Den andra generationens män – Sandler, Hansson, Ernst Wigforss, Gustav Möller, Per Edvin Sköld – skulle komma att dominera svensk politik under två-tre decennier.

Regeringen Sandlers uppdrag var att lotsa försvarsfrågan i hamn. Det var den frågan som fört socialdemokraterna till regeringsmakten, eftersom CG Ekman utlovat stöd från de frisinnade i det som kom att bli Sveriges största militära nedrustning någonsin. Försvarsminister Per Albin Hansson skulle senare, på tröskeln till andra världskriget, konstatera att man gått för hårt fram. Ett resultat av tidens prioritering innebar att finansminister Wigforss första budget innehöll en påtaglig sänkning av inkomstskatt och tullavgifter, bland annat i syfte att blockera förslag om högre utgifter för försvaret. Då försvarsfrågan var löst hade CG Ekman inte längre anledning att stödja regeringen. Arbetslöshetsfrågan kom i rikspolitikens fokus när regeringen upphävde Arbetslöshetskommissionens beslut om att neka ersättning till arbetslösa som vägrade ta arbete vid Stripagruvan vars gruvarbetare gått i strejk. Kommissionen hade brutit mot direktiven ansåg regeringen. De borgerliga, som hade majoritet i riksdagen, var av motsatt åsikt och riktade i statsutskottet klander mot regeringen. Den fälldes i misstroendevotum trots att Sandler höll ett 2 timmar och 37 minuter långt försvarstal i andra kammaren. Därmed skulle socialdemokraterna komma att stå utanför regeringen i sex år, ett rekord som stod sig fram till januari 2013.

Utrikes och inrikes regeringskonst

Valrörelsen 1928, då Per Albin efter partikongress blivit partiordförande, blev tuff då de borgerliga var på offensiven. Valet kom att kallas "kosackvalet". Socialdemokratin gjorde stora förluster. När man kom tillbaka efter valet 1932 utsåg tillträdande statsminister Hansson Sandler till utrikesminister, en post han skulle inneha fram till krigsutbrottet 1939 (utom sommaren 1936). Efter oenighet med statsministern om Finlandspolitiken, där Sandler ville ge aktivt stöd till Finland efter det sovjetiska överfallet i november 1939, tvingades han lämna regeringen.

Sandler fortsatte dock att som riksdagsledamot spela en framträdande roll inom utrikespolitiken så som ledamot av utrikesutskottet 1940–1964, dess ordförande från 1946, och FN-delegat 1947–1960. Han var landshövding i Gävleborgs län 1941–1950 och ordförande i statliga utredningar, bland annat Socialiseringsnämnden 1920–1936, Kommissionen för flyktings- och säkerhetstjänsten (Sandlerkommissionen) 1945–1947 och Författningsutredningen 1954–1963.

Folkbildare, statistiker, och lekmannavetenskapare

Sandler var grundare av ABF 1912 och huvudförfattare till SAP:s marxistiskt orienterade partiprogram 1920. Han utgav den vitt spridda statistiska översikten Samhället sådant det är (1911) med samhällets klasskiktning i siffror. Åren 1926–1932 var han chef för SCB. Han översatte Marx Kapitalet till svenska^[1] och utgav även en uppmärksammad bok om chiffer (1943). Sandler var en duktig violinist och år 1930 valdes han in Kungl. Musikaliska akademien som ledamot nr 597. Han var dess preses under perioden 1932–1939. Han invaldes 1954 som ledamot nummer 979 i Kungliga Vetenskapsakademien.

Karl Marx på svenska

Richard Sandler översatte 1930–1931 Karl Marx' och Friedrich Engels' stora trebandsverk Kapitalet (Das Kapital) till svenska. Hans översättning var standard ända tills 1969–1973 då Kapitalet kom ut i nyöversättning av Ivan och Ruth Bohman, på Bo Cavefors förlag.^[2]

Bibliografi (urval)

Ungdomsrörelsen: [Af] Don Ricardo. Hola Folkhögskolas elevförbund. Agitationsskrift ; 1. 1905. Sollefteå. 1905. Libris 3027819
Arbetarhögskolan och andra socialistiska kulturfrågor. Frams broschyr ; 29. Malmö: Framtiden. 1908. Libris 1617207
Är socialdemokratin kristendomsfientlig?: tidningspolemik mellan komminister A. Sandin och fil. kand. R. Sandler. Hernösand: Nyberg. 1908. Libris 1619268
Den internationella antimilitarismen, fredens och nationalitetens värn. Stockholm: Fram. 1910. Libris 1617208
Miljonärernas samhälle: en skildring för valmännen. Stockholm: Soc.-dem. partiets förlag. 1911. Libris 1639046
Samhället sådant det är: statistiska uppgifter om land och folk, produktion och fördelning. Stockholm: Fram. 1911. Libris 413189
Från genombrottets riksdag: Förhandlingsordningen en livs fråga för statens arbetare. Stockholm. 1912. Libris 3027815
Förhandlingsordningen: En livsfråga för statens arbetare. Stockholm: Fram. 1912. Libris 1639044
Socialdemokratiska programpunkter: i en kortfattad framställning belysta. Stockholm: Tiden. 1912. Libris 1639047 - Medförfattare Fredrik Ström.
Millionärer och proletärer. Stockholm: Tiden. 1913. Libris 1639045
Lagar för prisbildningen: 3 föreläsningar. Hälsingborg: Demokraten. 1917. Libris 1658166
Militärfrågan: ett klargörande av socialdemokratiska partiets militärprogram. Stockholm: Tiden. 1917. Libris 1658167
Kommunalskatten: kommunalskatteproblemets innebörd, skatteförslagets principer och verkningar. Stockholm: Tiden. 1920. Libris 1658164
Nutida samhällsproblem: statsminister Sandlers tal i Lund den 2 okt. 1925. Stockholm: Tiden. 1925. Libris 1481486
Nykterhet och folkbildning: tal vid Centralförbundets för nykterhetsundervisning 25-årsjubileum. Stockholm: O. Eklund. 1926. Libris 1342951
I siffrors ljus: sju radioföredrag. Radioföredrag, 99-3537695-8. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1928. Libris 1342950
Om ekonomiska självstudier: ur radioföredrag. Jönköping: Goodtemplarordens studieförb. 1929. Libris 1342952
Högerprotektionism och frisinnad inmalning.. Stockholm: Tiden. 1930. Libris 1342949
Ett utrikespolitiskt program: anföranden 1933-34. Stockholm: Tiden. 1934. Libris 914706
Svenska utrikesärenden: anföranden 1934-35. Stockholm. 1936. Libris 72248
Ur socialiseringens "europeiska" idékrets.. Stockholm: Tiden. 1936. Libris 693881
Utrikespolitisk kringblick: anföranden 1936. Stockholm. 1937. Libris 72247
Mångfald eller enfald: tal och artiklar utg. till Arbetarnas Bildningsförbunds 25-årshögtid. Stockholm: Tiden. 1937. Libris 37475
Strömväxlingar och lärdomar: utrikespolitiska anföranden 1937-39. Stockholm: Tiden. 1939. Libris 29214
Sveriges utrikesminister om Ålandsfrågan: utrikesminister Sandlers anförande i riksdagen den 22 mars 1939. Stockholm: [Seelig]. 1939. Libris 1376057
Något om idén: tal av Rickard Sandler vid Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds kamratfest i Stockholms Stadshus den 13. aug. 1940. Stockholm: Frihet. 1940. Libris 1376056
Richard Sandlers anförande i remissdebatten den 17 januari 1940. Stockholm. 1940. Libris 2625156
Om statens olycksfallsförsäkring för fiskare.. Radioanförande. [Stockholm]. 1941. Libris 3027816
På vej mod Norden / Rick. Sandler: Nordisk forsvar / W. Kleen. Nordiske kroniker ; 6. Sönderborg. 1942. Libris 3027817
Vad får sägas?: interpellationsdebatten om tidningsbeslagen. Svensk debatt, 99-1789998-7 ; 1. Göteborg: Kämpande demokrati. 1942. Libris 1421354
Chiffer: en bok om litterära och historiska hemligskrifter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1943. Libris 1178414
Nordens sak är vår. Stockholm: Tiden. 1943. Libris 1238122
Civilförsvaret. Medborgarkunskap om riksförsvaret, 99-1771683-1 ; 21. Stockholm: Riksförb. för Sveriges försvar. 1945. Libris 1419208
Två tal vid Sverges socialdemokratiska ungdomsförbunds kongressfester i Stockholms stadshus den 13 aug. 1940 och den 12 aug. 1952.. Stockholm: Frihet. 1953. Libris 1446954
Internationellt atomenergisamarbete. Världspolitikens dagsfrågor, 0042-2754 ; 1958:7. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. 1958. Libris 646245

Källor

Torbjörn Norman: Rickard J Sandler i Svenskt biografiskt lexikon (2000–2002)
Möller, Yngve (1990). Rickard Sandler: folkbildare, utrikesminister. Stockholm: Norstedt. Libris 7155245. ISBN 91-1-893332-7
Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 90-91

Noter

^ Andersson, Karl-Olof (1994). Vårt dramatiska sekel. 2: Mellankrigstiden. Brevskolan. sid. 26. ISBN 978-91-574-4059-4. Läst 25 juni 2024
^ Per Meurling (11 januari 1970). ”Kände Marx till professor Ohlin?”. Aftonbladet. http://www.marxistarkiv.se/profiler/p_meurling/meurling-om_bohmans_kapitalet_oversattning.pdf.

Vidare läsning

En bok till Rickard Sandler: på 60-årsdagen den 29 januari 1944. Gävle: Skolförl. 1944. Libris 1299118
Nerman, Ture (1967). Akademikerna i arbetarrörelsen. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 115-120. Libris 8076906
Ohlsson, Per T; Bergstrand, Mats (2010). Rickard Sandler. Sveriges statsministrar under 100 år ; 10. Stockholm: Bonnier. Libris 11859000. ISBN 9789100119744
Wallberg, Evabritta (1973). Rickard Sandler - "Kamrat i vapenrock". Stockholm. Libris 9056067

... och lyssning

Balladen om Rickard Sandler (2009) av och med Tore Berger skildrar Sandlers liv och gärning. Sången finns på Bergers cd I huset långt på landet. Svensk mediedatabas 002502244

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Rickard Sandler.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Rickard Sandler.
Citat
Rickard Sandler i Libris

Företrädare: Fredrik Vilhelm Thorsson	Sveriges finansminister 1920	Efterträdare: Henric Tamm
Företrädare: Nils Wohlin	Sveriges handelsminister 1924–1925	Efterträdare: Carl Svensson
Företrädare: Hjalmar Branting	Sveriges statsminister 1925–1926	Efterträdare: Carl Gustaf Ekman
Företrädare: Fredrik Ramel	Sveriges utrikesminister 1932–1936	Efterträdare: Karl Gustaf Westman
Företrädare: Karl Gustaf Westman	Sveriges utrikesminister 1936–1939	Efterträdare: Christian Günther
Företrädare: Sven Lübeck	Landshövding i Gävleborgs län 1941–1950	Efterträdare: Gösta Finngård

[1] Andersson, Karl-Olof (1994). Vårt dramatiska sekel. 2: Mellankrigstiden. Brevskolan. sid. 26. ISBN 978-91-574-4059-4. Läst 25 juni 2024

[2] Per Meurling (11 januari 1970). ”Kände Marx till professor Ohlin?”. Aftonbladet. http://www.marxistarkiv.se/profiler/p_meurling/meurling-om_bohmans_kapitalet_oversattning.pdf.

[1]

[2]