Rhinolophus rex
| Rhinolophus rex Status i världen: Starkt hotad[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Hästskonäsor Rhinolophidae |
| Släkte | Rhinolophus |
| Art | Rhinolophus rex |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhinolophus rex | |
| Auktor | G. M. Allen, 1923 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde (ej komplett) | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Rhinolophus rex[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Glover Morrill Allen 1923. Den ingår i släktet Rhinolophus och familjen hästskonäsor.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Artepitet i det vetenskapliga namnet är det latinska ordet för kung. G. M. Allen anger i sin beskrivning inte varför han valde namnet. Han skriver däremot att delar av hudflikara på näsan och de trattformiga öronen är påfallande stora. Allen bedömde Rhinolophus rex som en framstående fladdermus i jämförelse med andra arter som han beskrev samtidig.[6]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Som alla hästskonäsor har arten flera hudflikar kring näsan. Hos denna art är den hästskoformade mittdelen påtagligt bred.[7] Flikarna brukas för att rikta de överljudstoner som används för ekolokalisation. Till skillnad från andra fladdermöss som använder sig av överljudsnavigering produceras nämligen tonerna hos hästskonäsorna genom näsan, och inte som annars via munnen.[8] Pälsen är mycket lång, på ryggen kan hårlängden uppgå till 16 mm. Färgen är brun på ovansidan, blek på buken. Arten är liten; kroppslängden är omkring 5 cm, ej inräknat den 2 till 3 cm långa svansen.[7] Det finns 53 till 63 mm långa underarmar och 26 till 30 mm stora öron. Bladet på nästan har en grundform som liknar en hästsko som är 9 till 12,5mm bred. Övre läppen är delvis gömd och i nedre läppen finns tre hudveck. Den centrala delen av bladet liknar en tunga och uppsatsen på toppen är nästan trekantig. Den är ofta täckt av hår. Den diploida kromosomuppsättningen består av 62 kromosomer (2n=62).[9]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten är endemisk till sydöstra Kina[7], där den förekommer med två populationer, en i Sichuan och Guizhou, samt en i Guangdong.[1] Rhinolophus rex når även fram till östra Myanmar, norra Thailand, centrala Laos och centrala Vietnam. Den lever i kulliga regioner och bergstrakter mellan 350 och 1350 meter över havet. Habitatet kan vara fuktiga skogar eller mer torra skogar med Pinus merkusii och växter av släktet Shorea.[9]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Arten förmodas främst leva i urskogar. Individerna söker sin daglega i grottor, byggnader, lövverk och ihåliga träd.[1] Denna fladdermus går under vintern i ide och den kan under sommaren inta ett stelt tillstånd (torpor). Jakten efter insekter sker främst vid träd och buskar. Artens läten för ekolokaliseringen är 60 till 68 millisekunder långa. Den högsta intensiteten uppnås mellan 25 och 29,5kHz med variationer beroende på population. Honor som var dräktiga med ett embryo hittades i april. Andra honor hade i maj och juni aktiva spenar.[9]
Bevarandestatus
[redigera | redigera wikitext]IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Populationerna minskar, främst beroende på habitatförlust till följd av skogsavverkning. Alla viloplatser fördelar sig över en 20 000 km² stor yta. Ungefär 95 procent tillhör en enda koloni.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sun, K. 2018 Rhinolophus rex . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 22 januari 2025.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Rhinolophus rex
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/rhinolophus+rex/match/1. Läst 15 augusti 2016.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Databasen Bats of the World, med en länk till originalbeskrivningen, PDF-download
- ^ [a b c] Andrew T. Smith, Yan Xie, Robert S. Hoffmann, Darrin Lunde, John MacKinnon, Don E. Wilson och W. Chris Wozencraft (2010) (på engelska). A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press. sid. 341. ISBN 978 0 691 09984 2. https://books.google.se/books?id=ka-9f68nPT4C&pg=PA341&lpg=PA341&dq=Rhinolophus+rex&source=bl&ots=H8NAWQmWqf&sig=ExVs6FZ4m1oGKGau3f7vC4uPmuo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiGqeeP0KzOAhUG3SwKHdxyDNU4ChDoAQhTMAc#v=onepage&q=Rhinolophus%20rex&f=false
- ^ Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 223. ISBN 91-1-864142-3
- ^ [a b c] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2019). ”Rhinolophus rex”. Handbook of the Mammals of the World. "9 - Bats". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 892. ISBN 978-84-16728-19-0
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Rhinolophus rex.
Wikispecies har information om Rhinolophus rex.
|