Hoppa till innehållet

Rhinolophus guineensis

Från Wikipedia
Rhinolophus guineensis
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljHästskonäsor
Rhinolophidae
SläkteRhinolophus
ArtRhinolophus guineensis
Vetenskapligt namn
§ Rhinolophus guineensis
AuktorEisentraut, 1960
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Rhinolophus guineensis[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Martin Eisentraut 1960. Rhinolophus guineensis ingår i släktet Rhinolophus och familjen hästskonäsor.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Populationen infogades en längre tid som underart i Rhinolophus landeri.[6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd (huvud och bål) av 49 till 57 mm, en svanslängd av 23 till 30 mm och en vikt av 8 till 11 g är arten lite större än Rhinolophus landeri. Den har 44 till 50 mm långa underarmar, bakfötter med en längd av 8 till 10 mm och 17 till 22 mm stora öron. Pälsfärgen på ovansidan kan vara brun, gråbrun, orangebrun eller rödbrun. Undersidan har en ljusare färg och på hannarnas axlar finns vita tofsar. Ibland är tofsarna röda. Hudflikarna på näsan (bladet) har en hästskoformig grundform som är 8 till 9 mm bred. Den centrala delen har parallella kanter och uppsatsen liknar ett litet spjut. Typisk är en ränna i nedre läppen och gråbrun flyghud. Den andra premolaren per sida i överkäken är ungefär lika stor som den första.[6]

Utbredning och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Denna fladdermus förekommer i västra Afrika från södra Senegal över Guinea till västra Elfenbenskusten. Arten lever i regioner från 1400 meter över havet uppåt. Habitatet utgörs av fuktiga bergsskogar och av mer eller mindre fuktiga savanner. Rhinolophus guineensis vilar i grottor eller sällan i trädens håligheter.[1]

Individerna är nattaktiva och under ogynnsamma förhållanden intar de ett stelt tillstånd (torpor). Lätet som används vid ekolokaliseringen består av flera melodier och en melodi har en frekvens omkring 85 kHz. Gömstället kan delas med andra hästskonäsor, samt arter av släktena Lissonycteris, hålnäsor och Hipposideros. Honor som var dräktiga med en unge hittades i december och mars.[6]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Flera exemplar fångas och dödas för köttets skull. Beståndet hotas även av landskapsförändringar och störningar vid viloplatsen. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Shapiro, J. & Cooper-Bohannon, R. 2019 Rhinolophus guineensis . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 juni 2024.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Rhinolophus guineensis
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (24 juni 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rhinolophus+guineensis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2019). ”Rhinolophus guineensis”. Handbook of the Mammals of the World. "9 - Bats". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 282. ISBN 978-84-16728-19-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]