Hoppa till innehållet

Renown-klass

Från Wikipedia
Renown-klass
HMS Renown färdigställd 1916.
HMS Renown färdigställd 1916.
Allmänt
TypSlagkryssare
Operatörer Royal Navy
FöreHMS Tiger
EfterCourageous-klass
Byggda1915–16
I tjänst1916–45
Planerade2
Färdigställda2
Förlorade1
Skrotade1
Tekniska data
Deplacement27 200 long tons (27 600 t) (normal)
36 800 long tons (37 400 t) (fullastad)
Längd228,7 m (p.p.)
Längd över allt242,0 m
Bredd27,5 m
Djupgående8,2 m
Framdrift
Framdrift4 × axlar
Kraftkälla42 × vattenrörspannor
Huvudmaskin2 × ångturbiner
Maskinstyrka112 000 shp (84 000 kW)
Prestanda
Hastighet31,5 knop (58,3 km/h)
Räckvidd4 000 sjömil (7 400 km) vid 18 knop (33 km/h)
Lastförmåga
Besättning953
1223 (1919)
Beväpning
PansarBältpansar: 3–6 tum (76–152 mm)
Däck: 1–2,5 tum (25–64 mm)
Barbett: 4–7 tum (102–178 mm)
Kanontorn: 7–9 tum (178–229 mm)
Kommandotorn: 10 tum (254 mm)
Skott: 3–4 tum (76–100 mm)
Huvudartilleri3 × 2 Mk I 15-tum/42 kanoner
Sekundärartilleri5 × 3, 2 × 1 Mk IX 4-tum kanoner
Luftvärnsartilleri2 × 3-tum luftvärnskanoner
Torpeder2 × 1 – 21-tum undervattenstorpedtuber

Renown-klass var en fartygsklass som bestod av ett par slagkryssare som byggdes under första världskriget för brittiska Royal Navy. De kölsträcktes ursprungligen som förbättrade versioner av Revenge-klassens slagskepp. Deras konstruktion avbröts vid krigsutbrottet på grund av att de inte skulle vara klara i tid. När Amiral Lord Fisher blev förste sjölord gav han tillstånd att omstarta konstruktionen som slagkryssare som kunde byggas och tas i bruk snabbt. Director of Naval Construction (DNC) Eustace Tennyson-D'Eyncourt arbetade snabbt fram en helt ny design för att möta Amiral Lord Fishers krav och byggarna gick med på att leverera fartygen inom en tidsram på 15 månader. De hade inte riktigt uppfyllt detta ambitiösa mål, men de levererades några månader efter slaget vid Jylland 1916. De var världens största och snabbaste stora fartyg vid färdigställandet.

Repulse var det enda fartyget i sin klass som deltog i strid under första världskriget när hon deltog i andra slaget vid Helgolandsbukten 1917. Båda fartygen rekonstruerades två gånger under krigen. Rekonstruktionen under 1920-talet ökades dess pansarskydd och gjorde mindre förbättringar medan rekonstruktionen under 1930-talet var mer grundlig, särskilt för Renown. Repulse åtföljde slagkryssaren Hood under Special Service Squadrons jordenruntkryssning 1923–24 och skyddade brittiska intressen under spanska inbördeskriget åren 1936-39. Renown transporterade ofta kungligheter på deras utlandsturnéer och tjänstgjorde som flaggskepp i Battlecruiser Squadron när Hood upprustades.

Båda fartygen deltog i andra världskriget. De sökte efter det tyska fickslagskeppet Admiral Graf Spee 1939, deltog i fälttåget i Norge april–juni 1940 och sökte efter det tyska slagskeppet Bismarck 1941. Repulse sänktes den 10 december 1941 i Sydkinesiska sjön utanför Kuantan, Pahang av japanskt flyg. Renown tillbringade mycket av 1940 och 1941 i Force H vid Gibraltar där hon eskorterade konvojer samt deltog i strid i det resultatlösa slaget vid Kap Spartivento. Hon tillhörde under en kort tid Home Fleet och beskyddade flera Arktiskonvojer i början av 1942. Fartyget överfördes tillbaka till Force H inför Operation Torch och genomgick översyn under större delen av 1943 eller transporterade Winston Churchill och hans stab till och från olika konferenser med olika allierade ledare. I början av 1944 överfördes Renown till Eastern Fleet i Indiska oceanen där hon understödde flera anfall på japanskockuperade anläggningar i Indonesien och olika ögrupper i Indiska oceanen. Fartyget återvände till Home Fleet i början av 1945 för översyn innan hon placerades i reserven efter krigsslutet. Renown såldes för skrotning 1948.

  • Brooks, John (2005) (på engelska). Dreadnought Gunnery and the Battle of Jutland: The Question of Fire Control. Naval Policy and History. "32". Abingdon, UK: Routledge. ISBN 0-415-40788-5 
  • Burt, R. A. (1993) (på engelska). British Battleships, 1919-1939. London: Arms and Armour Press. ISBN 1-85409-068-2 
  • Burt, R. A. (1986) (på engelska). British Battleships of World War One. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 0-87021-863-8 
  • Haarr, Geirr H. (2009) (på engelska). The German Invasion of Norway: April 1940. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 978-1-59114-310-9 
  • Newbolt, Henry (1996) (på engelska). Naval Operations. History of the Great War Based on Official Documents. "V" (reprint of the 1931). Nashville, Tennessee: Battery Press. ISBN 0-89839-255-1 
  • Parkes, Oscar (1990) (på engelska). British Battleships (reprint of the 1957). Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-55750-075-4 
  • Raven, Alan; Roberts, John (1976) (på engelska). British Battleships of World War Two: The Development and Technical History of the Royal Navy's Battleship and Battlecruisers from 1911 to 1946. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 0-87021-817-4 
  • Roberts, John (1997) (på engelska). Battlecruisers. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-55750-068-1 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Campbell, N. J. M. (1978) (på engelska). Battle Cruisers: The Design and Development of British and German Battlecruisers of the First World War Era. Warship Special. "1". Greenwich, UK: Conway Maritime Press. ISBN 0-85177-130-0 
  • Rohwer, Jürgen (2005) (på engelska). Chronology of the War at Sea 1939-1945: The Naval History of World War Two (Third Revised). Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 1-59114-119-2 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]