Hoppa till innehållet

Regentparakit

Från Wikipedia
Regentparakit
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Juvenil regentparakit
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljÖstpapegojor
Psittaculidae
SläktePolytelis
ArtRegentparakit
P. anthopeplus
Vetenskapligt namn
§ Polytelis anthopeplus
Auktor(Lear, 1831)

Regentparakit[2] (Polytelis anthopeplus) är en fågel i familjen östpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Regentparakiten är en stor och långstjärtad parakit med karakteristisk fjäderdräkt. På sittande fågel syns gröngul kropp, svarta vingar med röda och gula flänkar samt röd näbb. I flykten kontrasterar svarta vingpennor och svart stjärt med gula vingtäckare och gul övergump. Bland lätena hörs ett högljutt gnissligt kvitter.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Regentparakit delas in i två underarter:[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Regentparakiten hittas i öppna områden inåt landet med spridda skogslandskap. Den häckar i hål i större träd.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

I Australien bedöms den östliga underarten monarchoides nationellt som sårbar enligt Protection and Biodiversity Conservation Act (EPBC Act), från 1999. På delstatsnivå är den rödlistad som sårbar i Victoria och South Australia och som starkt hotad i New South Wales.[4]

Regentparakit, en hane fotograferad i South Australia.
  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2024 Polytelis anthopeplus . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 februari 2025.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ environment.gov.au

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]