Reell analytisk Eisensteinserie
Inom matematiken är den enklaste reella analytiska Eisensteinserien en speciell funktion i två variabler. Den används inom representationsteorin för SL(2,R) och analytisk talteori. Den är nära relaterad till Epsteins zetafunktion.
Det finns många generaliseringar associerade till mer komplicerade grupper.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Eisensteinserien E(z, s) för z = x + iy i övre planhalvan definieras som
för Re(s) > 1, och med analytisk fortsättning för andra komplexa tal s. Summan är över alla par av relativt prima heltal.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Som en funktion av z
[redigera | redigera wikitext]Betraktad som en funktion av z, är E(z,s) en reell analytisk egenfunktion av Laplaceoperatorn över H' med egenvärdet s(s-1). I andra ord satisfierar den den elliptiska partiella differentialekvationen
- där
Funktionen E(z, s) är invariant under påverkan av SL(2,Z) över z i övre planhalvan av Möbiustransformationer. Tillsammans med den tidigare egenskapen betyder detta att Eisensteinserien är en Maassform, en reell-analytisk analogi av klassiska elliptiska modulära funktioner.
Som en funktion av s
[redigera | redigera wikitext]Eisensteinserien konvergerar för Re(s)>1, men kan analytisk fortsättning till en meromorfisk funktion av s i hela komplexa planet med en unik pol med residy π vid s = 1 (för alla z i H). Konstanta termen vid polen s = 1 beskrivs av Kroneckers gränsvärdesformel.
Den modifierade funktionen
satisfierar funktionalekvationen
analog till funktionalekvationen av Riemanns zetafunktion ζ(s).
Skalärprodukten av två olika Eisensteinserier E(z, s) och E(z, t) ges av Maass-Selberg-relation.
Fourierexpansion
[redigera | redigera wikitext]Egenskaperna ovan av reella analytiska Eisensteinserien, det vill säga funktionalekvationen för E(z,s) och E*(z,s) genom att använda Laplacianen över H, är konsekvenser av det att E(z,s) har en Fourierexpansion:
där
och den modifierade Besselfunktionen
Epsteins zetafunktion
[redigera | redigera wikitext]Epsteins zetafunktion ζQ(s) (Epstein 1903) för en positiv definit heltalskvadratisk form Q(m, n) = cm2 + bmn +an2 definieras som
Den är essentiellt ett specialfall av reella analytiska Eisensteinserien för ett speciellt värde av z, eftersom
för
Denna zetafunktion är uppkallad efter Paul Epstein.
Generaliseringar
[redigera | redigera wikitext]Reella analytiska Eisensteinserien E(z, s) är Eisensteinserien associerad till den diskreta delgruppen SL(2,Z) av SL(2,R). Selberg har beskrivit generaliseringar till andra diskreta delgrupper Γ av SL(2,R) och använt dem till att undersöka representationer av SL(2,R) över L2(SL(2,R)/Γ). Langlands utvidgade Selbergs arbete till grupper med högre dimension; hans komplicerade bevis förenklades senare av Joseph Bernstein.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Real analytic Eisenstein series, 15 maj 2014.
- J. Bernstein, Meromorphic continuation of Eisenstein series
- Epstein, P. (1903), ”Zur Theorie allgemeiner Zetafunktionen I”, Math. Ann. 56 (4): 614–644, doi:.
- A. Krieg (2001), ”Epstein zeta-function”, i Hazewinkel, Michiel, Encyclopedia of Mathematics, Springer, ISBN 978-1556080104
- Kubota, T. (1973), Elementary theory of Eisenstein series, Tokyo: Kodansha, ISBN 0-470-50920-1.
- Langlands, Robert P. (1976), On the functional equations satisfied by Eisenstein series, Berlin: Springer-Verlag, ISBN 0-387-07872-X, http://www.sunsite.ubc.ca/DigitalMathArchive/Langlands/automorphic.html.
- A. Selberg, Discontinuous groups and harmonic analysis, Proc. Int. Congr. Math., 1962.
- D. Zagier, Eisenstein series and the Riemann zeta-function.