Rediviva longimanus
Rediviva longimanus | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Egentliga insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Sommarbin Melittidae |
Släkte | Rediviva |
Art | Rediviva longimanus |
Vetenskapligt namn | |
§ Rediviva longimanus | |
Auktor | Michener, 1981 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Rediviva longimanus är en biart som beskrevs av Michener 1981. Rediviva longimanus ingår i släktet Rediviva och familjen sommarbin.[1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3] Arten är endemisk för Sydafrika.[1]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Rediviva longimanus är ett övervägande svart bi, med brunorange hår på skenbenen.[4] Kroppslängden är omkring 14 mm, men honan har starkt förlängda framben, upp till 19 mm långa, som hon använder för att hämta upp olja från oljeproducerande blommor i släktet tvillingsporrar (Diascia) och familjen flenörtsväxter.[5]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Arten är ett solitärt bi, som lever i tempererat klimat. Honan bygger underjordiska bon, vilka hon fyller med en blandning av pollen och växtolja som näring för larven. Hon klär även boets väggar med oljan.[6]
Arten är polylektisk, den besöker blommande växter från många olika familjer. Förutom flenörtsväxter (släktet Diascia), besöker biet Cysticapnos vesicaria i familjen vallmoväxter, släktena Disperis, Holothrix och Pterygodium i familjen orkidéer, släktet solvänner i familjen korsblommiga växter samt släktet Moraea i familjen irisväxter.[4]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten är endemisk för Sydafrika, där den endast lever fragmenterat i små delpopulationer i ett litet område i Västra Kapprovinsen.[7][5][1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Rediviva longimanus Michener, 1981” (på engelska). Global Biodiversity Information Facility (GBIF). 2022. https://www.gbif.org/species/1345731. Läst 12 oktober 2023.
- ^ ”Rediviva longimanus Michener, 1981” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=753724#null. Läst 12 oktober 2023.
- ^ Roskov Y., Ower G., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/rediviva+longimanus/match/1. Läst 12 oktober 2023.
- ^ [a b] Simon van Noort (2023). ”Rediviva longimanus Michener” (på engelska). WaspWeb. Iziko South African Museum. http://www.waspweb.org/Apoidea/Melittidae/Melittinae/Rediviva/Rediviva_longimanus.htm. Läst 12 oktober 2023.
- ^ [a b] Stephen L. Buchmann (1987). ”The Ecology of Oil Flowers and their Bees” (på engelska). Annual Review of Ecology and Systematics (Kansas (Central States) Entomological Society) 18. https://www.researchgate.net/profile/Stephen-Buchmann/publication/234150536_The_Ecology_of_Oil_Flowers_and_their_Bees/links/54adc4cf0cf2828b29fcb435/The-Ecology-of-Oil-Flowers-and-their-Bees.pdf. Läst 12 oktober 2023.
- ^ Pauw, A; Kahnt, B; Kuhlmann, M; Michez, D; Montgomery, GA; Murray, E; Danforth, BN (2017). ”Long-legged bees make adaptive leaps: linking adaptation to coevolution in a plant – pollinator network” (på engelska). Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 284. http://www.atlashymenoptera.net/biblio/02000/409_Pauw_et_al_2017_Long-legged%20bees%20make%20adaptive%20leaps_Rediviva_PRSL.pdf. Läst 12 oktober 2023.
- ^ Belinda Kahnt, Panagiotis Theodorou, Antonella Soro, Hilke Hollens-Kuhr, Michael Kuhlmann, Anton Pauw och Robert J. Paxton (2018). ”Small and genetically highly structured populations in a long-legged bee, Rediviva longimanus, as inferred by pooled RAD-seq” (på engelska). BMC Evolutionary Biology. https://bmcecolevol.biomedcentral.com/counter/pdf/10.1186/s12862-018-1313-z.pdf. Läst 12 oktober 2023.
|