Rebecka Lennartsson
| Rebecka Lennartsson | |
 Rebecka Lennartsson på Bokmässan 2022. | |
| Född | 18 maj 1972[1] (52 år) Hälsingtuna församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet, docent[2] Uppsala universitet[3]  |
| Sysselsättning | Etnolog |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet (2006–2007)[4] Stadsmuseet i Stockholm (2009–2013)[5] Stadsmuseet i Stockholm (2013–)[5] Stadsmuseet i Stockholm (2014–)[5] |
| Utmärkelser | |
| Svenska Akademiens gustavianska stipendium (2020)[6] | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Rebecka Lennartsson, född 18 maj 1972, är en svensk etnolog och författare, och sedan 2014 forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm och Stockholmia – forskning och förlag med Stockholms prostitutionshistoria som specialitet.[7][8]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lennartsson disputerade 2001 i etnologi med avhandlingen[9] "Malaria urbana: om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900". Avhandlingens syfte beskrivs som ”att analysera de processer som frambringade den moderna prostitutionen, definierade den som ’det stora sociala onda’ och avskiljde kvinnorna inom den som en separat kategori”. De som försörjde sig på könshandel tvingades genomgå gynekologiska undersökningar två gånger i veckan, och fick inte röra sig fritt i staden. Prostituerade utreddes och definierades i en aldrig tidigare skådad omfattning, där fokus var helt och hållet inriktat på kvinnorna. Det faktum att långt fler män än kvinnor var smittade av könssjukdomar sågs som ett tecken på att det var kvinnorna som var den främsta smittkällan.[10] I en recension beskrivs den som en "avhandling som med hjälp av en reflekterad och välanvänd teoretisk apparat, kombinerad med metodisk medvetenhet och en skicklig författarpenna producerar etnologisk kunskap av mycket hög kvalitet".[11]
År 2007 gav Lennartsson ut "Den sköna synderskan: sekelskiftets Stockholm. Betraktelser från undersidan". En viktig källa är sedlighetspolisens bevarade handlingar, som under perioden 1859–1918 övervakade prostitutionen enligt det så kallade reglementeringssystemet. Boken tränger in i den viktorianska epokens syn på prostitutionen, där det ur samhällets synvinkel var helt i sin ordning att män köpte sexuella tjänster under det pryda 1800-talet.[12]
År 2021 utgav hon "Ulla Winblad: liv och legend", som ger ett färgstarkt porträtt av Maria Kristina Kiellström, personen bakom en av Carl Michael Bellmans mest kända figurer Ulla Winblad.[13]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1994 – När tårarna blev kvinnliga: om manligt och kvinnligt och olika attityder till gråten under 1700- och 1800-tal. Uppsala. Libris 9219191
- 2007 – Den sköna synderskan: sekelskiftets Stockholm : betraktelser från undersidan. Stockholm: Norstedt. Libris 10415399. ISBN 9789113012117
- 2007 – Mellan hopp och förtvivlan: erfarenheter och strategier i väntan på asyl : en etnologisk undersökning om situationen för asylsökande i eget boende i Västmanland och Uppsala län. Asylmottagande i fokus, 1653-915X ; 4. Stockholm: Nationell Temagrupp asyl, integration inom gemenskapsinitiativet EQUAL. Libris 10469869
- 2014 – Lennartsson Rebecka, red. Från skuggsidan: folk och förbrytelser ur Stockholms historia. Stockholm: Stockholmia. Libris 16465137. ISBN 9789170312779
- 2019 – Mamsell Bohmans fall: nattlöperskor i 1700-talets Stockholm. Stockholms stads monografiserie, 0282-5899 ; 265Kriterium, 2002-2131 ; vol. 17. [Stockholm]: Stockholmia förlag. Libris mxlhr9rdk9gmvlv3. ISBN 9789170313165. https://library.oapen.org/bitstream/handle/20.500.12657/23568/mamsell-bohmans-fall.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- 2021 – Ulla Winblad: liv och legend. Monografier utgivna av Stockholms stad ; 269. [Stockholm]: Stockholmia. Libris 3g8zp2pk1vfm9970. ISBN 9789170313271
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 2008 – Svenska humanistiska förbundets pris för "lovvärt intellektuellt arbete i sann humanistisk anda"[8]
- 2020 – Svenska Akademiens gustavianska stipendium, som utdelas för betydelsefulla bidrag till utforskandet av den gustavianska tidens historia.[14]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ORCID-id: 0000-0003-1535-4138, läst: 27 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademiens gustavianska stipendium, läs online, läst: 19 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Stockholmia – forskning och förslag / personal / Rebecka Lennartsson”. Stockholms stad / Stockholmia – forskning och förlag. 4 februari 2020. https://stockholmia.stockholm.se/om-oss/organisation/redaktion/rebecka-lennartsson/. Läst 20 april 2021.
- ^ [a b] ”Rebecka Lennartsson ny forskningsledare för Stockholmia”. Stockholmia / Stadsmuseet i Stockholm. 13 maj 2014. https://www.mynewsdesk.com/se/stadsmuseet/pressreleases/rebecka-lennartsson-ny-forskningsledare-foer-stockholmia-995179. Läst 20 april 2021.
- ^ Lennartsson, Rebecka (2001). Malaria urbana: om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 8394352. ISBN 9171395466
- ^ Henrik Höjer (2002). ”Kartläggning skapade yrkesroll”. Forskning & Framsteg (4/2002). https://fof.se/tidning/2002/4/artikel/kartlaggning-skapade-yrkesroll.
- ^ Karin Salomonsson (2002). ”Nya avhandlingar - Malaria Urbana. Om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900.”. RIG - Kulturhistorisk tidskrivt (Kungl. Gustav Adolfs-akademien) 85 (3). https://journals.lub.lu.se/rig/article/view/4650/4233.
- ^ Carl-Johan Gardell (1 oktober 2007). ”Bland nattfjärilar och torskar i syndens Stockholm”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2007-10-01/67.
- ^ ”Kvinnan bakom sexsymbolen Ulla Winblad porträtteras i ny bok”. Stockholms stad. 8 mars 2021. https://via.tt.se/pressmeddelande/kvinnan-bakom-sexsymbolen-ulla-winblad-portratteras-i-ny-bok?publisherId=3235637&releaseId=3294813. Läst 20 april 2021.
- ^ ”Svenska Akademiens gustavianska stipendium”. Svenska Akademien. 27 mars 2020. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-gustavianska-stipendium-13. Läst 20 april 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|