Hoppa till innehållet

Svenskarnas parti

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Realisten)
Den här artikeln handlar om partiet som det såg ut från 2008 till 2015. För partiet före namnbyte och nystart, se Nationalsocialistisk front.
Svenskarnas parti
Flag of the Party of the Swedes.svg
Partiets flagga.
FörkortningSvP
LandSverige Sverige
Grundat22 november 2008
Upplöst10 maj 2015
Politisk ideologiNationalism
Vit nationalism
Nynazism
Rasism[1][2][3][4]
Politisk positionExtremhöger
Tredje positionen
Färg(er)Gul och svart
Valsymbol
Svensk politik
Politiska partier
Val

Svenskarnas parti (SvP) var ett svenskt nynazistiskt politiskt parti,[5][6][7][8][9] som beskrev sig som ett nationalistiskt parti på genetisk grund.[10][11][12] Partiet bildades, under beteckningen Folkfronten,[11] den 22 november 2008 efter att Nationalsocialistisk front lagts ner.[13]

Svenskarnas parti tillhörde de grupper som bevakas av svenska säkerhetspolisen, och ansågs av dem ingå i vit makt-miljön.[14] Svenskarnas parti upplöstes den 10 maj 2015.[15][16][17][18] Orsaken till upplösningen uppgavs vara dåligt valresultat och vikande medlemsunderlag.[19]

I valet till kommunfullmäktige i Grästorps kommun 2010 fick partiet 102 röster (2,8 procent) och ett mandat. Svenskarnas parti blev därmed det första nazistiska parti som suttit i en folkvald församling i Sverige sedan 1940-talet.[20] Skatteverket konstaterade dock att den folkvalde, Daniel Höglund, i praktiken inte bodde i Grästorp och ändrade därför folkbokföringsadress för Höglund. Detta ledde i sin tur till att partiets mandat var obesatt redan efter några månader.[21]

Svenskarnas parti bildades ur Nationalsocialistisk front (NSF) som upplöstes den 22 november 2008.[22] Svenskarnas parti kallade sig till en början för Folkfronten, men lät år 2009 registrera partibeteckningen Svenskarnas parti sedan beteckningen Folkfronten[23] hade registrerats lokalt av ett socialistiskt parti i Linköping.[24] Namnändringen skedde genom beslut vid ledningsmöte 25 oktober 2009.

Partiet (som då hette Folkfronten) hade vid starten samma partistyrelse som NSF och partiets medlemmar hade överförts från Nationalsocialistisk front när de upplöstes. Svenskarnas parti hade inga öppet nationalsocialistiska inslag i sin profil, och satsade mer på en folklig inriktning. Partiet valde också att sluta aktivt beskriva sig som nationalsocialister, och istället som nationalister och konservativa. Svenska säkerhetspolisen (SÄPO) betraktade nedläggningen av Nationalsocialistisk front och starten av det nya partiet som enbart ett namnbyte på en och samma organisation.[14] Enligt Expos chefredaktör Daniel Poohl var förändringen enbart kosmetisk.[25] 2011 var flera ledande medlemmar i Svenskarnas parti nationalister som saknar bakgrund i NSF, som Stefan Jacobsson,[26] Dan Eriksson,[27] Jonas De Geer[28] och Nils-Eric Hennix.

SvP demonstrerar i Stockholm i augusti 2014.

Före detta partiledaren Daniel Höglund och vicepartiledaren Anders Ärleskog företrädde tidigare Nationalsocialistisk front i dess riksledning. I Den Svenske Nationalsocialisten beskrevs bildandet av Folkfronten på följande sätt:

Ett nytt parti har fötts. Kampen för det svenska folket har alltid pågått, men först nu finns ett redskap för att vinna den kampen. Det är långt kvar till målet, ingen tvekan om den saken, men genom Folkfrontens födelse kan man ana den kommande segern.[29]

Även det nya partiet uppgav sig kämpa för ett etniskt homogent Sverige,[30] det vill säga ett samhälle som inte uppvisar någon etnisk mångfald. Svenskarnas parti skrev i sitt partiprogram att:

Sverige skall även i framtiden vara svenskt: Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare. Sverige behöver vara svenskt för att svenskarna skall kunna skapa sin egen kultur, sina egna seder och bruk samt fritt kunna välja vilka influenser som skall påverka eller berika Sverige från andra delar av världen.[31]

Daniel Poohl, chefredaktör för tidskriften Expo, kommenterade i en artikel i tidningen Arbetaren att:

Nationalsocialistiskt front har bytt kostym, men det är ingen skillnad. Man har tonat ner smått nostalgiska saker som rasteologi på skolschemat och bonderomantik, annars är det samma nazistiska parti som innan. (...) Folkfronten är ett nationalsocialistiskt parti. Man säger inte ras rakt ut längre, men det är det man menar.[32]

Svenska säkerhetspolisens syn på Svenskarnas parti

[redigera | redigera wikitext]

Svenskarnas parti hörde till de grupper som bevakas av svenska säkerhetspolisen.[14] Nedläggningen av NSF och starten av partiet där beteckningen nationalsocialistisk ej ingår i politik eller namn, betraktades av säkerhetspolisen som enbart ett namnbyte.[14] Enligt säkerhetspolisen var partiet således att betrakta som nazistiskt.[7]

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]
För kontroverser som rör Svenskarnas partis föregångare Nationalsocialistisk front, det vill säga tiden 1994–2008, se Nationalsocialistisk front.
  • I april 2009 dömdes partiets dåvarande kontaktperson i Gävle för misshandel och hets mot folkgrupp, efter att ha deltagit i en attack på en feministfestival i Färnebo folkhögskola. Han har vid ett tidigare tillfälle åtalats för misshandel och hemfridsbrott, i samband med andra händelser.[33][34]
  • I maj 2009 kastade aktivister från partiet TobleroneMona Sahlin, under hennes första maj-tal i Folkparken i Malmö. Händelsen uppmärksammades på partiets hemsida, där man menade att man ville påminna Sahlin om hur hon hade använt folkets pengar för att köpa choklad.[35]
  • Den 9 januari 2010 spred representanter för Svenskarnas parti flygblad med budskapet "Varning för pedofilen" i en ort norr om Kalmar, med anledning av att en person som avtjänat fängelsestraff för sexuella övergrepp på barn bosatt sig på orten. På flygbladen namngavs den tidigare dömda brottslingen.[36]
  • I december 2010 entledigades partiets ende folkvalde företrädare från sin post som ledamot av kommunfullmäktige i Grästorp, efter att det framkommit att han i själva verket inte bodde i kommunen.
  • Inför de allmänna valen 2014 gjorde Sveriges Radio en undersökning som visade att en tredjedel av Svenskarnas partis kandidater till kommunalvalen var dömda för brott.[37][38] Aftonbladet visade i en undersökning att 4 av 10 SvP:s riksdagskandidater är dömda för brott. Många av brotten är kopplade till deras politiska aktiviteter. Det handlar om allt ifrån grov misshandel och vapenbrott till hets mot folkgrupp och stöld.[39]
  • Partiet blev anmäld under valrörelsen 2014 till Justitiekanslern för hets mot folkgrupp för delar av deras valpropaganda inför valet. Den anmälda tidskriften – "Svenska jobb till svenska arbetare" – ansågs inte utgöra hets mot folkgrupp trots att den innehöll missaktning mot gruppen invandrare, då JK ansåg att det inte var tillräckligt för att inskränka yttrandefriheten i det fallet och hänvisade till Europakonventionen för mänskliga rättigheter och ett avgörande i Högsta domstolen (NJA 2007 s. 805).[40]

Uppmärksammade demonstrationer

[redigera | redigera wikitext]
  • 30 november 2008,[13] dödsdagen för Karl XII, höll bland andra Folkfronten en demonstration med cirka 100 deltagare i centrala Stockholm. Ett 50-tal motdemonstranter attackerade demonstrationen med smällare och raketer. I samband med detta omhändertogs fyra personer för att ha uppträtt våldsamt. Två fordon utsattes för skadegörelse, varav ett brann upp, i Marieberg. Ingen greps för skadegörelsen.
  • 22 augusti 2009 anordnade Folkfronten en demonstration i Hässleholm mot politiskt våld. Demonstrationen hade mellan 70 och 80 deltagare och möttes av mellan 100 och 150 motdemonstranter, där motdemonstranterna försökte överrösta talarna med hjälp av visselpipor och slagord. En person omhändertogs för störande av allmän ordning efter att ha kastat smällare in i folkmassan. På demonstrationen talade bland andra Folkfrontens ordförande Daniel Höglund samt Nationaldemokraternas före detta partiledare Nils-Eric Hennix.[41][42] Partiet har anmält Skånepolisen till Justitieombudsmannen för att inte ha agerat strängare mot motdemonstranterna trots smällarna.[43]
  • 1 maj 2012 höll Svenskarnas parti en demonstration i Eskilstuna som möttes av motdemonstranter som därefter urartade i våldsamma sammandrabbningar där glasflaskor, sten och golfbollar kastades. En demonstrant fick en glasflaska i huvudet och en annan fick en gatsten i huvudet och var tvungen att föras till sjukhus.[44] I efterhand visade det sig att Svenskarnas parti saknade tillstånd för en stor andel av de aktiviteter de utförde under dagen.[45]
  • 1 maj 2013 höll Svenskarnas parti en demonstration i Jönköping som möttes av motdemonstranter som därefter tände eld på tre bilar, tillhörande demonstranter från SvP.[46]
  • 14 september 2013 hölls ett demonstrationståg som startade på Humlegården och avslutades i dammen vid Observatorielunden. Motdemonstranter kastade vattenballonger men det massiva polispådraget höll situationen under kontroll.[47]
  • 30 augusti 2014 hölls ett demonstrationståg med omkring 100[48] deltagare som startade på Gustav Adolfs torg i Stockholm och som gick via Blasieholmen ut på Skeppsholmen där man vände och avslutade med tal på utgångstorget. 100-tals kravallpoliser höll 1000-tals motdemonstranter på behörigt avstånd med kravallstaket, hundar och hästar. Polisövervakningen gjordes även med båtar från sjösidan och multirotor från luften. (Se bildgalleri nedan och på Wikimedia Commons.)[49][50][51]

Kommunal representation

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från andra högerextrema grupper satsade Svenskarnas parti på kommunalval. Före detta partiledaren Daniel Höglund kom efter valet 2010 in i kommunfullmäktige i Grästorps kommun, men fick lämna sin plats eftersom han inte bodde i kommunen, vilket ledde till att stolen stod tom.[21]

Under mandatperioden 2010-2014 lyckades Svenskarnas parti få representation i kommunfullmäktigeförsamlingarna i Lidköping, Nykvarn, Mönsterås och Hedemora, i och med att personer som valts in för Sverigedemokraterna eller Nationaldemokraterna gick över till partiet.[52] Efter valet 2014 representerades Svenskarnas parti Säter av en person som blev invald på ett mandat för Sverigedemokraterna genom personröstning på valsedlar med öppna namnlistor.[53]

Svenskarnas parti hade fram till oktober 2014 en webbtidning vid namn Realisten. Realisten och Svenskarnas partis egen webbplats utgjorde två av elva svenska webbplatser, varav sju högerorienterade, som 2013 klassificerades som öppet våldsbejakande i en studie av Statens medieråd.[54][55]

Upplösningen

[redigera | redigera wikitext]

Söndagen den 10 maj 2015 gick partiledaren Stefan Jacobsson ut med att partiet skulle läggas ner på grund av dåligt valresultat, avhopp från partiet samt att få kandidater sade sig vilja ställa upp igen i framtida val.[19]

Bilder från SvP:s demonstration i Stockholm den 30 augusti 2014

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”FN-kritik mot svensk rasistprogaganda”. Sydsvenskan. 29 augusti 2014. Arkiverad från originalet den 21 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160321114808/http://www.sydsvenskan.se/sverige/fn-kritik-mot-svensk-rasistprogaganda/. Läst 27 oktober 2016. 
  2. ^ ”Tung kritik mot svensk hållning kring nazidemonstrationer”. Aftonbladet. 31 augusti 2014. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19452946.ab. 
  3. ^ ”Rekordhög aktivitet i den rasideologiska miljön”. Expo. 18 mars 2014. http://expo.se/2014/rekordhog-aktivitet-i-den-rasideologiska-miljon_6443.html. 
  4. ^ ”Här är de rasideologiska grupperna aktiva”. Svenska Dagbladet. 19 mars 2014. http://www.svd.se/har-var-nazisterna-mest-aktiva-2013_3378876. 
  5. ^ ”Därför är SvP ett nazistparti”. Expo. http://www.expo.se/2013/darfor-ar-svp-ett-nazistparti_5836.html. Läst 15 mars 2014. 
  6. ^ ”Lövestadsbo tar över extremparti”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150715025255/http://www.skanskan.se/article/20130418/SJOBO/130419521/1016/-/lovestadsbo-tar-over-extremparti-#. Läst 18 april 2013. 
  7. ^ [a b] ”Expo: "Nazister som bytt skepnad"”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150715023026/http://www.skanskan.se/article/20130418/SJOBO/130419520/1016#. Läst 21 april 2013. 
  8. ^ ”Nazistläger gick lugnt till”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 11 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110711123331/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1509554/Nazistlager-gick-lugnt-till.html. Läst 8 oktober 2011. 
  9. ^ TT (17 mars 2014). ”Okej kalla nazistiskt parti nazistiskt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/okej-kalla-nazistiskt-parti-nazistiskt/. Läst 17 mars 2014. 
  10. ^ ”Punktprogram | Svenskarnas parti”. Svenskarnasparti.se. 15 juni 2011. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110808231900/http://www.svenskarnasparti.se/punktprogram/. Läst 7 juli 2011. 
  11. ^ [a b] Roger Bing (4 oktober 2011). ”SD-kvinna byter till nationalistparti”. Kristianstadsbladet. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141018064009/http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/article1554943/SD-kvinna-byter-till-nationalistparti.html. Läst 10 maj 2015. 
  12. ^ ”Nationalism”. Expo. 15 december 2014. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908135345/http://skola.expo.se/nationalism_118.html. Läst 8 september 2014. 
  13. ^ [a b] ”Stökigt när motdemonstranter attackerade Folkfronten”. Dagens Nyheter. 30 november 2008. Arkiverad från originalet den 2 december 2008. https://web.archive.org/web/20081202015255/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=857951. 
  14. ^ [a b c d] ”Politisk extremism - Grupper inom vit makt-miljön”. Säkerhetspolisen. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814153448/http://www.sakerhetspolisen.se/forfattningsskydd/politiskextremism/vitmaktmiljon/grupper.4.3b063add1101207dd46800055810.html. Läst 15 januari 2010. 
  15. ^ ”Svenskarnas parti upplöses”. Svenskarnas parti. Arkiverad från originalet den 10 maj 2015. https://archive.is/20150510174823/https://www.svenskarnasparti.se/2015/05/10/svenskarnas-parti-upploses/. Läst 10 maj 2015. 
  16. ^ DN (10 maj 2015). ”Nynazistiska Svenskarnas parti lägger ned”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/nynazistiska-svenskarnas-parti-lagger-ned/. Läst 10 maj 2015. 
  17. ^ Filip Johansson (10 maj 2015). ”Svenskarnas parti upplöses”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/svenskarnas-parti-upploses/. Läst 10 maj 2015. 
  18. ^ ”Svenskarnas parti lägger ner”. Aftonbladet. 10 maj 2015. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20770570.ab. 
  19. ^ [a b] John Granlund (10 maj 2015). ”Svenskarnas parti lägger ner”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20770570.ab. Läst 10 maj 2015. 
  20. ^ Alexander Bengtsson & Anders Dalsbro (20 september 2010). ”EXTRA: Nazistparti tar kommunalt mandat”. Expo. http://expo.se/2010/extra-nazistparti-tar-kommunalt-mandat_3371.html. Läst 10 maj 2015. 
  21. ^ [a b] ”Högerextremisten åkte ut”. Göteborgs-Posten. 20 december 2010. Arkiverad från originalet den 20 december 2010. https://web.archive.org/web/20101220024526/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.513001-hogerextremisten-akte-ut. 
  22. ^ ”Kampen går vidare”. nsf.nu. 4 december 2008. Arkiverad från originalet den 4 december 2008. https://web.archive.org/web/20081204065640/http://www.nsf.nu/2008-11-22-kampen_gar_vidare.html. 
  23. ^ ”Folkfronten vill skapa folkgemenskap”. Corren. 7 januari 2009. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/folkfronten-vill-skapa-folkgemenskap-4409526.aspx. Läst 17 september 2018. 
  24. ^ Svenskarnas parti.se 29 november 2009, läst 14 januari 2010
  25. ^ ”SFT: Nygamla nazister på marsch”. Arkiverad från originalet den 27 december 2011. https://web.archive.org/web/20111227132631/http://www.stockholmsfria.nu/artikel/76296. Läst 5 oktober 2012. 
  26. ^ Svenskarnasparti.se: Stefan Jacobsson ny i SvP:s partistyrelse, publicerad 20 februari 2011
  27. ^ ”Numer stödmedlem i Svenskarnas parti”. dan-eriksson.com. 25 februari 2011. Arkiverad från originalet den 10 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120310095611/http://www.dan-eriksson.com/2011/02/numer-stodmedlem-i-svenskarnas-parti/. 
  28. ^ Nationell.nu: Jonas De Geer går in i Svenskarnas Parti, publicerad 30 augusti 2011
  29. ^ "Folkfronten slog upp portarna" Den Svenske Nationalsocialisten, publicerad 25 november 2008, idag tillgänglig via Svenskarnasparti.se
  30. ^ ”Nazistparti bildat i länet”. Corren. 24 november 2008. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525204223/http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=4828603. 
  31. ^ Svenskarnas Parti – Vidareutveckling av de politiska punkternal
  32. ^ Arbetaren, "NSF byter skepnad", 26 november 2008.
  33. ^ ”Åtalas för attack mot feministfestival”. Expo. https://expo.se/2009/02/%C3%A5talas-f%C3%B6r-attack-mot-feministfestival. Läst 1 februari 2010. 
  34. ^ ”Fängelse för attack mot feministfestival”. Expo. https://expo.se/2009/04/f%C3%A4ngelse-f%C3%B6r-attack-mot-feministfestival. Läst 1 februari 2010. 
  35. ^ ”Nazister kastade choklad på Mona Sahlin”. Expo. Arkiverad från originalet den 9 april 2010. https://web.archive.org/web/20100409000205/http://www.expo.se/2009/48_2555.html. Läst 1 februari 2010. 
  36. ^ ”Dömd sexbrottsling pekas ut i flygblad”. Barometern. Arkiverad från originalet den 17 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100117085726/http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/domd-sexbrottsling-pekas-ut-i-flygblad(1720583).gm. Läst 1 februari 2010. 
  37. ^ Ekot. ”Var tredje kandidat för Svenskarnas parti dömd för brott”. SR. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5871403. 
  38. ^ Ekot. ”Grafik: Ekot granskar Svenskarnas Parti (SvP)”. SR. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5873011. 
  39. ^ Christoffer Malm, Lisa Röstlund och Richard Aschberg. ”Svenskarnas parti: fyra av tio dömda”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19132268.ab. 
  40. ^ ”Uttalanden i en tidning utgiven av Svenskarnas parti inför valet 2014 har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp”. Justitiekanslern. 15 augusti 2014. http://www.jk.se/beslut-och-yttranden/2014/08/5907-14-30/. 
  41. ^ ”Högerextrema demonstrerade mot politiskt våld”. Kristianstadsbladet. 22 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 6 september 2014. https://web.archive.org/web/20140906202459/http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/article945448/Houmlgerextrema-demonstrerade-brmot-politiskt-varingld.html. 
  42. ^ ”Norra Skåne, Nazistmarsch avlöpte lugnt. Arkiverad från originalet den 11 april 2016. https://web.archive.org/web/20160411185651/http://www.nsk.se/2009/08/22/nazistmarsch-avlopte-lugnt/. Läst 22 augusti 2009. 
  43. ^ ”Norra Skåne, Folkfronten JO-anmäler Skånepolisen. Arkiverad från originalet den 11 april 2016. https://web.archive.org/web/20160411185456/http://www.nsk.se/2009/08/28/folkfronten-jo-anmaler-skanepolisen/. Läst 29 augusti 2009. 
  44. ^ SR: Våldsamt upplopp vid demonstration. Läst: 2 maj 2012.
  45. ^ SR: Svenskarnas parti fick tillståndet indraget.
  46. ^ SVT: Stort polispådrag kring manifesration
  47. ^ ”Stökigt vid nazistdemonstration”. Dagens Nyheter. 14 september 2013. http://www.dn.se/sthlm/stokigt-vid-nazistdemonstration/. 
  48. ^ ”Tusentals i protest mot nazistmöte”. Upsala Nya Tidning: s. 23. 31 augusti 2014. 
  49. ^ Mathias Gerdfeldter, Clara Guibourg & TT (30 augusti 2014). ”Tusentals demonstrerar mot nazisterna”. Metro. Arkiverad från originalet den 5 april 2015. https://web.archive.org/web/20150405030534/http://www.metro.se/stockholm/tusentals-demonstrar-mot-nazisterna/EVHnhD!4YoAYqrjFmbE/. Läst 4 mars 2015. 
  50. ^ Svedberg, Regina. ”Demonstranter rev kravallstaket”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/vi-ar-har-for-att-stoppa-nazisterna. Läst 4 mars 2015. 
  51. ^ Pröckl, Max. ”Tusentals samlade i protest mot Svenskarnas parti”. Sveriges Radio P4 Stockholm. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5951532. Läst 4 mars 2015. 
  52. ^ ”Extremist tar plats på kommunmöte”. Svenska Dagbladet. 10 december 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/extremist-tar-plats-pa-kommunmote_7741356.svd. 
  53. ^ Påhlman, Torbjörn (28 oktober 2014). ”Här tar Svenskarnas Parti plats i fullmäktige”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/har-tar-svenskarnas-parti-plats-i-fullmaktige. 
  54. ^ Högerextrema webbsajter dominerar, Svenska Dagbladet 2013-06-18
  55. ^ Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet Arkiverad 2 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Statens medieråd (pdf)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]