Rapstenjaureh (Vilhelmina socken, Lappland)
Land | ![]() |
---|---|
Län | Västerbottens län |
Kommun | Vilhelmina kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Vilhelmina socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 65°05′03″N 14°43′12″Ö / 65.08403°N 14.71998°Ö |
SWEREF 99 TM | 7217849, 486837 |
Mått | |
Areal | 0,12 km² [1] |
Höjd | 748,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 1,54 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Ångermanälvens huvudavrinningsområde (38000) |
VattendragsID (VDRID) | 722166-145050 |
Status[1] | |
Ekologisk status | ![]() |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | ![]() |
Övergödning | ![]() |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Främmande arter | ![]() |
Flödesförändringar | ![]() |
Kontinuitetsförändringar | ![]() |
Morfologiska förändringar | ![]() |
Källa | VISS (SE722048-144905) |
Övrigt | |
SjöID | 722048-144905 |
ID vattenförekomst | SE722048-144905 |
Vattenytans ID (VYID) | 722052-144898 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Vardo- Laster- och Fjällfjällen (SE0810394)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 722011-144894 |
Namn | Utloppet av Rapstenjaureh H.752 |
Areal | 0,87 km² |
Vattenytor | 0,1175 km² |
Sjöprocent | 13,51 % |
Ackumulerad areal uppströms | 4,45 km² |
Biflödesordning | 3 |
VattendragsID (VDRID) | 722166-145050 |
Avstånd till havet | 389 km |
Medelhöjd | 778 m ö.h. |
Område nedströms | 722105-144955 |
Källor | [4][5][6] |
Rapstenjaureh är en sjö i Vilhelmina kommun i Lappland och ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,12 kvadratkilometer och ligger 748,1 meter över havet. Rapstenjaureh ligger i Vardo- Laster- och Fjällfjällen Natura 2000-område.[3]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Rapstenjaureh ingår i det delavrinningsområde (722011-144894) som SMHI kallar för Utloppet av Rapstenjaureh H.752. Medelhöjden är 778 meter över havet och ytan är 0,87 kvadratkilometer. Räknas de 2 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 4,45 kvadratkilometer. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 389 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (65 procent) och kalfjäll (22 procent). Avrinningsområdet har 0,12 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 13,4 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Rapstenjaureh H.752 på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |