Rann of Kutch
| Rann of Kutch | |
| Rann of Kachchh, Cutch, Rann of Kachh, Great Western Desert | |
| Sumpmark | |
 Rann of Kutch. Satellitfoto från NASA Earth Observatory.
| |
| Land |  Indien
|
|---|---|
| Delstat | Gujarat |
| Höjdläge | 1 m ö.h. |
| Koordinater | 24°05′00″N 70°10′00″Ö / 24.08333°N 70.16667°Ö |
| Tidszon | IST (UTC+5:30) |
| Geonames | 1265425 |
  Läge i Indien
| |
Rann of Kutch är ett cirka 23 000 km² stort saltsjöområde[1] i sydvästra Indien och södra Pakistan. Det var tidigare en grund arm av Arabiska havet. Området översvämmas säsongsvis av havsvatten och är delvis ett naturvårdsområde. Större delen av Indiens saltproduktion baseras på salt från Rann of Kutch.
Geografi och klimat
[redigera | redigera wikitext]Stäppklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är 25 °C. Den varmaste månaden är maj, då medeltemperaturen är 36 °C, och den kallaste är januari, med 18 °C.[2] Genomsnittlig årsnederbörd är 482 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 182 mm nederbörd, och den torraste är mars, med 1 mm nederbörd.[3]
Historia och administration
[redigera | redigera wikitext]Pakistans krav på delar av Rann of Kutch ledde i april 1965 till en kortvarigt krig mellan Indien och Pakistan. En internationell skiljedomstol i Genève lämnade 1968 ett yttrande som innebar att cirka 90 procent av området skulle tilfalla Indien.
Två delar, saltproduktion
[redigera | redigera wikitext]Området består av två delar – Great Rann of Kutch och Little Rann of Kutch. I den senare delen sker bland annat utvinning av salt på säsongsbasis. Produktionen av salt i området motsvarar 76 procent av hela Indiens konsumtion av salt. Saltproduktionen görs i saliner, som varje säsong ramas in på det område som översvämmats av havsvatten; havsvattnet kompletteras av bräckt grundvatten som pumpas upp och ut över markerna.[4]
Saltproduktionen sköts av Agariyafolket, som under produktionssäsongen bosätter sig vid salinerna i tillfälliga bostäder.[4]
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]Det delvis obrukbara området har även blivit ett naturvårdsområde och bland annat en av de sista områdena där indisk vildåsna lever kvar. Agariyafolkets saltproduktion anses störa djurlivet, och folket i sina säsongsmässiga tält fick 2006 ett generellt vräkningsbesked. Ingen faktisk vräkning och avslutning av saltproduktionen har dock genomförts (fram till 2016).[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Rann of Kutch hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2012-01-17; databasdump nerladdad 2016-08-15
- ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 10 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200510015442/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016.
- ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.
- ^ [a b c] Mukherjee, Sugato (18 september 2016). ”The salt farmers of India's Rann of Kutch marshes” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/indepth/inpictures/2016/08/salt-farmers-india-rann-kutch-marshes-160823114732598.html. Läst 30 november 2018.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Rann of Kutch”. Store norske leksikon. CC-BY-SA. http://www.snl.no/Rann_of_Kutch. Läst 14 februari 2011.
|