Ramón Serrano Súñer
| Ramón Serrano Súñer | |
 | |
| Tid i befattningen 16 oktober 1940–3 september 1942 | |
| Premiärminister | Francisco Franco |
|---|---|
| Företrädare | Juan Luis Beigbeder |
| Efterträdare | Francisco Gómez-Jordana Sousa |
| Tid i befattningen 31 januari 1938–16 oktober 1942 | |
| Premiärminister | Francisco Franco |
| Företrädare | Paulino Gómez Sáiz |
| Efterträdare | Valentín Galarza Morante |
| Född | 12 september 1901 Cartagena, Spanien |
| Död | 1 september 2003 (101 år) Madrid, Spanien |
| Nationalitet |  Spanien
|
| Politiskt parti | Falangistpartiet |
| Yrke | Jurist |
Ramón Serrano Súñer, född 12 september 1901 i Cartagena, död 1 september 2003 i Madrid, var en spansk jurist och fascistisk politiker. Han var Spaniens inrikesminister 1938–40 och utrikesminister 1940–42, under Francisco Franco. Súñer var svåger till Francos hustru Carmen Polo.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1933 och 1936 var Súñer ledamot i Cortes Generales, det spanska parlamentet, för högerpartiet CEDA. Vid spanska inbördeskrigets utbrott 1936 fängslades han i Madrid, som då styrdes av republikanerna. Året därpå lyckades han fly fängelset, och anslöt sig till nationalisterna under Francisco Franco. År 1938 utsågs Súñer till inrikesminister i Francos regering. På denna post fick han uppdraget att utveckla statsapparaten och konsolidera Falangistpartiets makt omedelbart efter inbördeskriget.[1]
Súñer beundrade tidigt den tyska nazismen och Hitler, och efter andra världskrigets utbrott 1939 verkade han för att Spanien skulle ansluta sig till axelmakterna. I synnerhet efter slaget om Frankrike fick hans hållning även gehör hos Franco, som i oktober 1940 utsåg Súñer till utrikesminister. Då Spanien ställde en rad villkor för att gå in i kriget på Nazitysklands sida – bland annat rörande ekonomiskt och militärt stöd, samt krav om att få en rad ockuperade territorier överförda till Spanien (däribland Gibraltar efter ett framtida brittiskt nederlag, samt Marocko och Algeriet) – skedde detta emellertid aldrig.[1] Det var på Súñers initiativ som den så kallade "blå divisionen", en enhet bestående av spanska frivilliga som stred tillsammans med Nazityskland mot Sovjetunionen under operation Barbarossa, bildades 1941.[2]
Efter att motsättningarna mellan falangister och carlister tilltagit inom Francos regim åsidosattes Súñer från sin post som utrikesminister 1942, och verkade därefter som jurist i Madrid.[1] År 1961 var han delaktig i att ge logistiskt stöd till den franska underjordiska militärorganisationen OAS och dess ledare, general Raoul Salan, då dessa planerade en statskupp mot Frankrikes president de Gaulle.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Ramón Serrano Súñer”. Real Academia de la Historia. https://dbe.rah.es/biografias/8171/ramon-serrano-suner. Läst 25 april 2023.
- ^ Älmeberg, Roger (2012). Franco: diktator på livstid. Stockholm: Norstedts. sid. 267. ISBN 9789113029955
- ^ Karima Aït Yahia (27 juni 2013). ”España y el golpe de estado contra De Gaulle”. Cahiers de civilisation espagnole contemporaine (10). doi:. ISSN 1957-7761. https://journals.openedition.org/ccec/4412. Läst 25 april 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ramón Serrano Suñer.
