Rail Baltica
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Helsingfors–Tallinn-tunneln (2023-01) (Diskussion) |
Denna artikel eller sektion behandlar ett pågående byggprojekt. (2023-01) Artikeln kan innehålla information som kan ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
Rail Baltica | |
Planerad sträckning för Rail Baltica. | |
Allmänt | |
---|---|
Plats | Litauen, Lettland, Estland |
Sträcka | Polsk/Litauiska gränsen - Kaunas - Riga - Tallinn |
Anslutande linjer | Warszawa-Litauen,
Kaunas - Vilnius, Tallinn (- Helsingfors) |
Organisation | |
Invigd | planerad, under byggnad |
Tekniska fakta | |
Antal spår | dubbelspår |
Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) |
Största tillåtna axellast | 25 ton |
ERTMS | L2 |
Högsta hastighet | 240 km/h |
Elektrifierad | 25kV AC |
Rail Baltica är en planerad normalspårig höghastighetsjärnväg mellan Warszawa och Tallinn genom Baltikum, med eventuell förlängning till Helsingfors genom undervattenstunnel i Finska viken.[1][2]
Bakgrund och projekt
[redigera | redigera wikitext]Baltikums järnvägar under 1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Före andra världskriget hade de baltiska ländernas järnvägar normalspår som dock byggdes om till bredspår i Sovjetunionen. En viktig uppgift för järnvägarna var godstransport från Ryssland till hamnarna i Ventspils och Klaipeda, så östvästliga järnvägar prioriterades. Den internationella linjen Vilnius–Warszawa gick genom Vitryssland och Kaunas/Riga–Elbląg via Kaliningrad. Efter 1991 försvårade allt detta järnvägstrafiken mellan de baltiska länderna och Polen. Över den polsk-litauiska gränsen fanns bara en obetydlig krokig järnväg med spårviddsbyte. Över de andra gränserna gick också järnvägar i omvägar och sämre skick. Buss och flyg tog över kollektivtrafiken över gränserna.
I Europeiska unionen
[redigera | redigera wikitext]Redan 1994 planerades en nord-sydlig höghastighetsjärnväg mellan de baltiska staterna och år 2004 tog Europeiska unionen upp järnvägen i TEN-T:s prioriterade lista.[3] Processen försenades dock av den ekonomiska krisen i Baltikum 2008-9.[4]
Beslut och planering
[redigera | redigera wikitext]Sedan de tre baltiska länderna enats om att stödja en tilläggsbana Kaunas−Vilnius ratificerades järnvägsavtalet år 2017 av parlamenten i de tre baltiska staterna.[5]
Rail Baltica I
[redigera | redigera wikitext]Hittills har endast sträckan mellan polsk-litauiska gränsen och Kaunas (kallad Rail Baltica I) öppnats, utan elektrifiering. Den trafikeras av dieseldrivna tåg på sträckan Bialystok-Kaunas.[källa behövs]
Byggnation
[redigera | redigera wikitext]Första sträckan, från Polska gränsen till Kaunas färdigställdes 2020.[6]
I november 2020 påbörjades byggnationen av den nya centralstationen i Riga,[7] den nya stationen vid Rigas internationella flygplats påbörjades i maj 2021.[8] I februari 2024 firades att takkonstruktionen till Riga central färdigställts.[9]
Byggnation av järnvägslinjen planeras att starta i alla tre baltiska stater på bred front under 2024. Kontrakt tilldelades under slutet av 2023 och under 2024 för flertalet sträckor i samtliga länder.[10]
Tunnel under Finska viken
[redigera | redigera wikitext]Sedan mitten av 1990-talet har förslag framlagts på en undervattenstunnel i Finska viken mellan Tallinn och Helsingfors, som då binder samman Finland med Rail Baltica och beräknas kosta omkring hundrafemtio miljarder svenska kronor.[11] En förutsättning för tunneln är dock så kallad variabel spårvidd (som ger hjulaxeln möjlighet att anpassa spårvidden vid spårviddsbyte) med hänsyn till bredspåret som används på järnväg i Finland (liksom i Ryssland), alternativt ombyggnad av finska järnvägen från bredspår till normalspår (på i vart fall de banor som förväntas trafikeras av normalspåriga tåg).
Tekniska data
[redigera | redigera wikitext]Den normalspåriga järnvägen blir 870 km lång och byggs för både person- och godstrafik. Den kommer att vara dubbelspårig och elektrifierad med 25 kV AC och ha en maximal hastighet för persontrafik på 240 km/h.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Technical Parameters Rail Balticas internationella hemsida, engelska
- ^ [1] Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. Rail Balticas gamla webbplats, inte uppdaterad
- ^ History Rail Balticas internationella hemsida, engelska
- ^ Highspeed-Projekt Rail Baltica nimmt Fahrt auf Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. OWC Aussenwirtschaft 2014-09-29, tyska
- ^ Rail Baltica agreement ratified by all three parliaments Arkiverad 18 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Railway Gazette 2017-10-12
- ^ Andrew Tunnicliffe (7 mars 2023). ”How Rail Baltica is making progress” (på amerikansk engelska). Railway Technology. https://www.railway-technology.com/features/how-rail-baltica-is-making-progress/. Läst 9 juli 2024.
- ^ ”The Start of Construction of Rail Baltica Central Hub in Riga | Rail Baltica” (på amerikansk engelska). www.railbaltica.org. https://www.railbaltica.org/the-start-of-construction-of-rail-baltica-central-hub-in-riga/. Läst 9 juli 2024.
- ^ ”At Riga International Airport, the construction of the Rail Baltica passenger terminal's reinforced concrete structures and railway platforms is underway | Rail Baltica” (på amerikansk engelska). www.railbaltica.org. https://www.railbaltica.org/at-riga-international-airport-the-construction-of-the-rail-baltica-passenger-terminals-reinforced-concrete-structures-and-railway-platforms-is-underway/. Läst 9 juli 2024.
- ^ ”The rooftop ceremony of Rail Baltica at Riga Central Station was celebrated”. The Baltic Times. 1 mars 2024. https://www.baltictimes.com/the_rooftop_ceremony_of_rail_baltica_at_riga_central_station_was_celebrated/. Läst 9 juli 2024.
- ^ Preston, Robert (12 oktober 2023). ”Rail Baltica moves into the construction phase”. International Railway Journal. https://www.railjournal.com/analysis/rail-baltica-moves-into-the-construction-phase/. Läst 9 juli 2024.
- ^ https://www.brixsweden.org/ett-nordiskt-new-deal-for-jobb-och-framtid/?lang=sv